av Björn Stenholm, NE-redaktör
Dålig tajming! Något annat kan man väl inte skylla på när det gäller firandet av astronomiåret på det "svenska" himlavalvet. Trots hela fyra månförmörkelser under året kommer bara en enda att kunna ses från svensk botten. Astronomiåret innehåller vidare två solförmörkelser – 26 januari och 22 juli – men inte heller de kommer att synas från Sverige.
Astronomiåret är en skapelse av det välkända FN-organet UNESCO, som bland annat handhar kulturella och vetenskapliga frågor och utbildningsfrågor, och Internationella astronomiska unionen (IAU), som proklamerat 2009 som astronomins år. Syftet med det är väsentligen tredelat:
att väcka och utveckla intresse för naturvetenskap och teknik, särskilt hos den uppväxande generationenatt göra allmänheten förtrogen med stjärnhimlen och ge möjligheter att observera denatt diskutera astronomins världsbild och rymdforskningens resultat i ett vidare kulturellt sammanhang.
 |
| NATURHISTORISKA RIKSMUSEET |
Himmelsk revolution
Det finns också ett jubileum att ta till för att fira astronomiåret. För 400 år sedan, år 1609, vände nämligen den italienska vetenskapsmannen Galileo Galilei (1564–1643) för första gången den nyuppfunna kikaren, eller teleskopet, mot himlakropparna.
Galilei hade ryktesvis hört talas om den nya uppfinningen. Det var ett slags instrument bestående av linser hopkopplade i ett rör som gjorde det möjligt att se föremål som om de vore närmare betraktaren än de verkligen var. Uppfinningen hade gjorts av en nederländsk optiker några år tidigare. Galilei fick den beskriven för sig och kunde på så sätt själv tillverka några enkla kikare. Men som den vetenskapsman han var nöjde han sig inte med att betrakta jordiska föremål genom kikaren. Han vände den uppåt, mot stjärnorna, nedtecknade vad han såg och publicerade därefter resultaten, som på så sätt spreds i de vetenskapliga kretsarna. Det gjorde honom på kort tid berömd i hela den vetenskapliga världen.
Det var framför allt fem av Galileis observationer som blev epokgörande:
o Han upptäckte med sin kikares hjälp att det mjölkaktiga band över himlen som vi kallar Vintergatan tycktes bestå av stjärnor.o Han såg berg på månen.o Han såg att Venus, precis som månen, uppvisade faser.o Planeten Jupiter tycktes ha flera månar som snabbt rörde sig kring planeten.o Solen var inte en jämnt lysande skiva, utan hade ibland mörka fläckar på ytan.
Dessa observationer var inte bara intressanta i sig, de förde dessutom med sig en revolution för den astronomiska världsbilden och människans plats i tillvaron.
Utvecklingen av Galileis enkla kikare, som troligen endast kunde leverera suddiga bilder med låg förstoring, till dagens superteleskop, som kan avbilda planeter kring fjärran stjärnor, saknar motstycke i den vetenskapliga världen. Teleskopet har blivit astronomens främsta arbetsredskap, vilket samlar in ljus från universums alla hörn för bearbetning i superdatorer. Vi vet knappast allt om universum, det kommer vi aldrig att göra, men oändligt mycket mer än Galilei hade kunnat ana sig till ens i sina vildaste fantasier.
Teleskopjubileet 2009 innebär att en mängd astronomiska aktiviteter släpps loss över hela planeten. Inte mindre än 135 av jordens länder medverkar i detta jättejippo. Formellt invigs det med en öppningsceremoni på UNESCO:s huvudkvarter i Paris 15–16 januari. Medverkar vid det tillfället gör ett antal nobelpristagare och andra forskare, inklusive sådana som just då jobbar vid från Paris horisont sett avlägsna observatorier!
Se efter själv
I Sverige sker invigningen av astronomiåret den 15 januari i Stockholm. I samband med det ska ett färgsprakande astronomiskt "fyrverkeri" projiceras på Globen. På kvällen ges möjlighet att under sakkunnig ledning observera stjärnhimlen på ett flertal platser.
Lärarfortbildning och seminarieserier kommer att anordnas på flera platser till nytta och nöje för skolans personal. Skolungdomar kommer att få föreslå observationsprogram för det Nordiska optiska teleskopet på La Palma. De som står bakom det vinnande bidraget kommer att på plats få närvara vid teleskopet när observationerna utförs. Ett antal utställningar kommer att invigas under året. Vandringsutställningen "Upptäck universum!", som invigs i Göteborg den 10 januari, kommer att turnera i landet året runt. På Observatoriemuseet i Stockholm visas "Är det någon där?", som är en utställning om tänkbart liv i rymden. Posten kommer till hösten att ge ut två frimärken med anledning av astronomiåret.
En viktig punkt under året är att gemene man ska få tillfälle att själv beskåda stjärnhimlen. Därför ordnar lokala astronomiföreningar stjärntittarkvällar på en mängd platser. För just det syftet invigdes nyligen Albanovateleskopet. Det är Sveriges största optiska teleskop i bruk, och till det anordnas regelbundet visningar. En gemensam ansträngning, som även är internationell, sker den 2–5 april, då "100 timmar astronomi" inträffar. Observatorier håller öppet, teleskop för visningar ställs upp på gator, på torg och i parker, och professionella astronomer och amatörastronomer över hela landet hjälper till att visa himlens märkligheter. Måtte vädret bistå dem!
Externa länkar: Astronomiåret, Populär astronomi och AlbanovateleskopetFilm på NE.se skola: Månens faser(Artikeln publicerad 2009-01-10)
Att se upp till under 2009
http://www.ne.se/rep/att-se-upp-till-under-2009
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
