Avhandling om kommunalråd:
Politiker med begränsat utrymme

Socialpsykologisk avhandling om kommunalråd:

Politiker med begränsat utrymme och makt

av Dan Jansson
NE-redaktionen

Kommunpolitiska skandaler uppmärksammas ofta i massmedier, och ofta framstår kommunalråden som maktfullkomliga som på egen hand styr kommunen. Sociologen Thorbjörn Nilsson vid Växjö universitet presenterar i en ny avhandling bilden av kommunalråden som fångar i en situation där de ständigt bevakas och därför får ett begränsat handlingsutrymme.

Doktorsavhandlingen ”Den lokalpolitiska karriären – en socialpsykologisk studie av tjugo kommunalråd” (Växjö University Press 2000) lades fram i februari 2001 och är en empirisk studie som bland annat försöker besvara frågan vad som händer med en individ som tar steget att bli yrkespolitiker.

Avhandlingen bygger på djupintervjuer med 20 kommunalråd som samtliga har centerpartistisk eller socialdemokratisk partitillhörighet. Detta val beror på att forskaren ville intervjua politiker som har sina rötter i partier som ursprungligen uppstått som folkrörelser.

Intervjupersonerna representerar inte ett statistiskt urval av landets kommunalråd utan har valts med kriterier som kön, ålder, familjeförhållanden, tid som kommunalråd, kommunstorlek, geografiskt läge och kommuntyp.

Levnadsberättelser

Forskarens strävan var inte att få en jämn fördelning efter kriterierna utan att få en spridning i materialet.

Djupintervjuerna inriktades på kommunalrådens levnadsberättelser för att kunna förklara sociala innebörder i de politiska karriärerna. Intervjuerna var ostrukturerade men följde vissa teman, till exempel tiden före karriären som kommunalråd, tiden efter karriären som kommunalråd, arbetssituationen, relationer till olika aktörer, relationen privat/offentlig samt makt och offentlighet.

Motstridig miljö

Thorbjörn Nilssons analyser av djupintervjuerna grundar sig på teorier av den franske sociologen och kulturantropologen Pierre Bourdieu samt dennes landsman, idéhistorikern och filosofen Michel Foucault.

Nilsson drar bland annat slutsatsen att kommunernas omdaning till enheter med ökad budget och vidare kompetenskrav skapar en miljö fylld av motstridigheter. Kommunalråden råkar ofta i konflikt mellan en önskan att genomföra demokratiska beslut och viljan att effektivisera och visa resultat samtidigt som de försöker bemästra sin osäkerhet och skapa eget handlingsutrymme. Enligt Thorbjörn Nilsson kan kommunalrådens situation liknas vid ett fängelse där den av omgivningen ständigt bevakade politikern har ett mycket begränsat handlingsutrymme och små möjligheter att påverka sin egen situation.

En av orsakerna kan vara kommunalrådens allt större arbetsbelastning eftersom andelen fritidspolitiker har minskat samtidigt som antalet deltidsavlönade respektive heltidsavlönade politiker har ökat sedan 1980 i landets kommuner:

Kommunalråden använder en rad strategier för att hantera omgivningens förväntningar. Thorbjörn Nilsson sätter dessa socialpsykologiska processer i fokus och visar hur de bidrar till att återskapa och skydda det lokalpolitiska arbetet.

Avhandlingen är en spännande läsning om 20 individer som valt den politiska karriären och hur de upplever sin politiska roll samtidigt som de försöker leva ett någorlunda normalt liv. En personlig slutsats blir att de intervjuade kommunalråden har valt den politiska karriären av både kall och önskan av att göra karriär.

(Artikeln publicerad 2001-02-23)