EU recenserar badvattnet i medlemsländerna
EU:s årliga rapport om badvattnet i Europa gäller som vanligt läget förra sommaren. I rapporten får nio svenska kust- och insjöbad underkänt. Totalt finns närmare 20 000 badplatser i de 25 medlemsländerna listade i årets rapport. De svenska badplatser som finns med är 794, av vilka 382 är havs- eller kustbad och resten insjöbad. Vid de flesta har vattenkvaliteten testats i många år vid det här laget. Över 98 procent av de svenska baden klarar de grundvärden som satts upp för fem typer av föroreningar enligt EU:s badvattendirektiv från 1976. Det som undersöks är förekomst av två typer av kolibakterier samt ytaktiva ämnen, fenoler och mineraloljor. 76 procent klarar både de kraven och de högre riktvärdena.
Prov ska som regel tas minst tre gånger mellan den 15 juni och den 15 augusti på badplatser som samlar mer än 75100 badgäster en bra dag. Det är kommunerna som gör bedömningen över vilka bad som tas med. Nio bad, sex kustbad och tre insjöbad, klarar inte kravet och får en röd triangel framför namnet. De flesta av de nio har haft ett otjänligt prov, säger Anna Lindholm, biolog på Smittskyddsinstitutet, som samlar in kommunernas uppgifter. Intervjuad av TT vill hon inte beteckna det som farligt att bada på ett rödmärkt ställe, men det kan vara bra att vara uppmärksam på sådant som kan påverka vattnet, såsom vädret. En sak som rapportens provtagning inte säger något om är algblomning. Enligt rapporten verkar kvaliteten ha försämrats något sedan 2003 vad gäller andelen bad som uppfyller både grundkraven och de högre riktvärdena. En förklaring kan vara kraftigt regn, särskilt i södra Sverige, under badsäsongen. Då följer bakterier med regnet från åkrarna ut i vattnet.
En allmän trend finns också, misstänker kommissionen, att man inte testar kvaliteten i tillräcklig omfattning. Kommissionen drog år 2000 Sverige inför EU:s domstol för att Sverige inte hade följt badvattendirektivets regler, det gällde just otillräcklig provtagning. Domstolen höll med kommissionen. Kommissionen klagar över att en del medlemsländer tar bort badplatser från listorna om de fått dåliga värden, i stället för att göra något åt det som förorenar. Sverige har inte plockat bort någon. Ett förslag att göra om direktivet är för närvarande på väg genom EU:s beslutsmaskineri och kan bli klart under året. Det ska riktas in mer på skötsel av vatten än mängder av prover direktivet har ofta skyllts för att vara onödigt och byråkratiskt.
(Artikeln publicerad 2005-06-03)
Badvattnet i EU
http://www.ne.se/rep/badvattnet-i-eu
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
