Barnlitteraturåret 2003: Unga vill tas på allvar

Agneta Edwards

”Det är så himla fint att läsa att det snart inte finns rum för någon kritik. Snart går det åtta lässtimulerare på varje författare!” sade barnboksnestorn Ulf Stark i litteraturtidskriften BLM och efterlyste en kritisk debatt om bra och dåligt i barnlitteraturen. Irritationen över duktighetsstämpeln på barns och ungas läsning hördes allt oftare under 2003 i spåren efter läsfrämjande kampanjer och projekt.

Astrid Lindgren-priset, som förlaget Rabén & Sjögren delat ut sedan 1967 (ej att förväxla med nyinstiftade Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne) gick 2003 till författaren och tecknaren Sven Nordqvist, som skapat älskade figurer som gubben Pettson, katten Findus och Mamma Mu. I årets bilderbok, Mamma Mu åker rutschkana, med text av Jujja Wieslander, övervinner den livsbejakande kon med mild envishet och kvinnlig list än en gång sin prestigeladdade kamrat Kråkans protester.

Inte kritikerrosade men lästa – 3 miljoner exemplar sålda bara i Sverige – är Anders Jacobssons och Sören Olssons böcker om Sune, Bert, Zeina & Nalle och Emanuel. Nerikes Allehandas kulturpris gick till författarparet, som också gjorde årets julkalender Håkan Bråkan, för att de förnyat pojkboksgenren med sina humoristiska böcker om kärlek och känslor för pojkar – och flickor.

Två av årets Augustprisnominerade ungdomsböcker författades av osedvanligt mogna debutanter. Annika Ruth Perssons Du och jag, Marie Curie är en ömsint skildring av Jenny som förälskar sig i Filippa i fotbollslaget och växer stort genom kärleken. Trettonåriga Jenna upplever också sin första förälskelse i Augustprisvinnande I taket lyser stjärnorna. Men Jenna har också svårare saker att hantera – hennes mamma är döende i cancer. 22-åriga Johanna Thydells berättelse är inte självbiografisk men bygger på egna upplevelser. Det är mycket ilska och sorg men blir aldrig sentimentalt; trots närheten till döden vibrerar texten av lust till livet.

Övriga nominerade var Åsa Linds Mera Sandvargen, den andra filosofiska funderingsboken om Zacharina som finner en vän i den kloka livsglada glittriga Sandvargen, Petter Lidbecks Anna Larssons hemliga dagbok, där nioåriga Anna skriver om hur livet borde vara, Lennart Engs generöst varma bilderbok om valen Valdemar i världshavet och Magnus Nordins krypande obehagliga samtidsthriller Prinsessan och mördaren.

Idyllfobin är tillbaka

Ungdomsböckerna dominerades av svåra känslor och upplevelser, svikande vuxna och få utvägar. Mycket är tendentiöst, vill skapa debatt och samtal. Kriminalreportern Christina Wahldén omvandlar tidningsrubriker till människoöden; efter skildringar av gruppvåldtäkt, militanta veganer och muslimska flickors situation riktades ljuset i Eskort mot pornografi och prostitution på nätet. De tre kvinnliga författarna bakom pseudonymen Emma Vall tangerar samma ämnen i sina deckare; årets Bränd bild ringar in fotografer som spelar på unga flickors behov av bekräftelse och lockar med modellkontrakt.

Kill, Mats Wahls tredje bok om polismannen Harald Fors, plockar också upp ett rubrikskapande dåd: någon skjuter flera barn i en skola. Det ovanliga greppet att ge en vuxen berättarrösten ger Wahl större möjlighet att reflektera över samhällstillståndet, där unga alltid är offer, även förövarna. Thrillern och polisromanen som fond och dramaturgisk drivkraft för samhällsskildring och kritik har hittat till ungdomslitteraturen.

Förortsröster

Medierna utnämnde Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött till den första invandrarromanen. Khemiris unge huvudperson Halim berättar på grammatiskt bakvänd svenska. De roande metafiktiva turneringarna fick mindre uppmärksamhet.

BLM presenterade Douglas Foleys Shoo bre som den första romanen skriven på Rinkebysvenska. Foley, som är walesare (!), är bibliotekarie på Albyskolan och låter sin småkriminelle syrian Elias och den ambitiöse chilenaren Oscar och deras kompisar prata slang à la Latin Kings. Iliaden flyttade från antiken till förorten och Odysseus blev pizzabagare i Johannes Anyurus Det är bara gudarna som är nya, som tillsammans med Daniel Boyacioglus raprytm i Istället för hiphop föryngrade lyriken med språkligt egensinne och förortsscenerier.

Tvåfaldigt Augustprisnominerade Hans Olsson fyller med Inga bomber över Skärholmen på sitt finstämda porträttförråd av unga män med invandrarbakgrund på spaning efter en identitet med Rashid, som till sist avslöjar sin homosexualitet, och Peter, vars pappa lider svårt av sviterna från kriget på Balkanhalvön.

Förvånande är att barn med annat etniskt ursprung fortfarande syns så lite i böcker för yngre läsare. Siv Widerberg och Cecilia Torudd deklarerar på baksidan av pedagogiska småbarnsböckerna Kuddar kuddar kuddar och Stolar stolar stolar att det just handlar om olika barn. Ett tydligt ärende i tiden har Helena Olofsson-Heshmat Pasands Zahra och det gömda barnet. Måleriskt, myllrande färgstarkt illustrerad är berättelsen om gårdens Arga Tant som gömmer en flyktingfamilj.

Deckarboom, historieintresse och sport

Många skriver och skriver väl om vänskap, kärlek och utanförskap – behovet av identifikation tas på allvar. Spännande nöjesläsning har inte alltid varit lika lätt att hitta, men nu är barndeckaren tillbaka stort med Laura Trenter i spetsen. I Fotoalbumet kan läsaren vara med och söka svaret på gåtan i Gilberts pappas fotoalbum. Elsie Petrén skriver om den saxofonspelande kommissarie Tax, Kerstin Hahn-Lundberg gör snälla deckare om Kaja och John, Mårten Sandéns tvillingarna Petrini löser fall i Lund, Pia Hagmars Dalslandsdeckare har Blytontouch och Martin Widmarks pusseldeckare om Lasse-Majas detektivbyrå är byggda som en hederlig Agatha Christie, och monsterdetektiven Nelly Rapp är ännu en Widmarkserie med bilder av Helena Willis. För fortsättningar och serier ska det vara!

Historieintresset går över åldersgränserna. I en serie fiktiva dagböcker mötte vi Rackarns dotter av Lena Kallenberg och Bo R. Holmbergs Drängen i Klingre. Dag Ahlander berättar om Karl XII, Cecilia Sidenbladh om Birgitta, Birgitta och Carl von Linné presenteras av Björn Bergenholtz i bilderboken Blomstergrisen.

Tomas Dömstedt fick pris för sina idrottsböcker; årets Bröder emellan handlar om konkurrens i både fotboll och kärlek. Sportböcker med vänskap eller kärlek som tema blir allt fler, även tjejerna tar plats. Ylva Wallin skriver om hockeyspelande Alexandra, Alex med rätta känslan, och Mats Wänblad inleder en serie om fotboll med Heja Lovisa.

Bildvärldar

Drygt 100 bilderböcker producerades 2003. Trots bredden kändes inte mycket nydanande, fortfarande anas ingen ljusning i återväxten, särskilt inte bland textförfattarna. Bland årets debutanter stack en språkglad poesibok ut lite, Mera glass i däcken av Mårten Melin, och Ulrika Nilssons pekbok med plingande och brummande vardagsprylar.

Annars var det di gamle som stod för höjdpunkterna: Lars Klintings lekfulla Tuppen vill ha, Eva Erikssons Malla cyklar, Pija Lindenbaums tredje bok om Gittan, Gittan och älgbrorsorna. Allrasom vackrast var två klassiska berättelser: Marit Törnkvists känsliga bildsättning av Astrid Lindgrens Sunnanäng följer och förstärker sorg och glädje och Ilon Wiklands blåtonade lyriska version av Selma Lagerlöfs Den heliga natten lyfter själen.

Vad är Per Nilssons och serietecknaren Daniel Ahlgrens Ask & Embla – en serienovell? Mest liknar det nog en långsam kortfilm, klädd i bokpärm – årets formexperiment.

Med Marias ögon är Stefan Castas första ungdomsbok sedan 1999 års Augustprisbelönade Spelar död. Berättelsen rör sig mellan två verkligheter, eller är Airams värld en inre? Vem är mannen med den röda katten? Läsaren får själv göra sig sin bild, boken besvarar inga frågor – årets mest svårglömda.

Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2003

Barnlitteraturåret 2003: Unga vill tas på allvar
http://www.ne.se/rep/barnlitteraturåret-2003-unga-vill-tas-på-allvar
Nationalencyklopedin, 2012-05-27 Kopiera källangivelse

Relaterade artiklar

Relaterade reportage

Relaterade ämnen

Nationalencyklopedin