Agneta Edwards & Karna Nyström
Årets mest uppmärksammade svenska författare var Astrid Lindgren. År 2007 skulle hon ha fyllt 100 år vilket föranlett seminarier, konferenser och utställningar över hela världen. Genom sitt författarskap har Lindgrens humanistiska anda och för sin tid moderna barnsyn fått global spridning. I Sverige har hon förutom med de egna böckerna genom en lång förläggargärning haft stort inflytande på den svenska barnlitteraturen, men också i kraft av sin person påverkat samhällsdebatt och lagstiftning.
Astrid Lindgren skrev dock alltid sina berättelser ”för barnet inom sig” och inte för att förmedla politiska eller didaktiska budskap. Nu ser vi sedan början av 2000-talet hur den politiskt syftande och socialt engagerande litteraturen för varje år växer.
Årets allt överskuggande debatt i media och politik har rört klimatfrågan, vilket avspeglats i titlar som Anneli Jordahls och Anna Bengtssons Välkommen till tippen och Klimatsmart – din guide till en miljövänligare vardag samt De två vulkanernas dal av Susanne McFie, som väver in ämnet i en fantasyberättelse.
Även genuspedagogik är hett. Två nya förlag med ambitionen att arbeta för jämlikhet har startats under året, Vilda och Olika. Pija Lindenbaum blottlägger genusmönster i Kenta och barbisarna, där Kenta vill delta i barbieleken och inte bara sparka fotboll, men det är inte så lätt att bli insläppt i tjejernas lek. Ingelin Angerborns moderna yrhätteflicka Tilda råkar i Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr bli mycket kortklippt och tas för pojke, vilket sätter henne i klistret och väcker tankar om hur pojkar förväntas vara. I Håkan Jaenssons Hjärnsläpp, en av årets många titlar där familjekriser uppstår, byts inte bara kön utan också rollerna barn–vuxen.
Frånvarande föräldrar
Föräldrarna i 00-talets barnböcker – i synnerhet mammorna – är ofta bristfälliga, frånvarande eller döda. Rose Lagercrantz återger i Mysterium för utomjordingar med återhållsam språklig säkerhet Humlans livsfilosofiska betraktelser och hur tomrummet efter en mamma som flyttat väcker både ilska och längtan. ”Mammor ska vara som träd. De ska stå kvar”, skriver Humlan.
Dramatikern Peter Barlach fick en uppmärksammad debut med Inte bara tennis som bygger på författarens egna minnen av att mista sin mor vid 12 års ålder. Johanna Lindbäcks debut En liten chock beskriver en skör far–sonrelation där modern har dött några år tidigare. Lilian Edvall håller konsekvent barnperspektiv när Botilda bearbetar sin nya familjesituation i Botilda Bengtsson och den där Sofi, och i Sölve Rydells Din dumme jävel flyttar Tommy till pappa sedan hans missbrukande mamma blivit misshandlad nästan till döds av styvfadern.
Årets tre Augustnominerade ungdomsböcker handlar om barn och unga försummade av föräldrar och samhälle. Trots att Janne Lundströms Flickan som var vacker i onödan utspelas i en afrikansk stam på 1600-talet är beröringspunkterna många med de två andra titlarna som rör sig här och nu. Längtan efter ett värdigt liv där önskningar respekteras och ens identitet tillåts att utvecklas är densamma som i debuterande Åsa Anderberg Strollos Bryta om, där sextonåriga Minna sedan fem års ålder levt ensam med en psykiskt sjuk mamma, och Mikael Engströms Isdraken, berättelsen om Mik som blir omhändertagen sedan hans pappas alkoholmissbruk uppdagats.
Den länge så kreativa bilderboken tycks ha gått lite i stå. Samtliga Augustnominerade titlars upphovsmän är nestorer och föregångare. Barbro Lindgren och Olof Landström fångar i Nöff nöff Benny som alltid barns umgänge på pricken och Eva Lindström fortsätter utforskandet av bilderboken som spelplats för berättelser för äldre läsare än dagisbarnet. Sonja, Boris och tjuven är en deckarhistoria förmedlad i sparsmakad lakonisk text, där ledtrådar och misstänkta skymtar i bilderna för en uppmärksam läsare. Pristagartiteln, Sven Nordkvists anslående Var är min syster?, har ett sällsynt generöst format där varje uppslag är ett minutiöst detaljutmejslat landskap att utforska. Inte ett genuint bilderbokskoncept, snarare konstplanscher mättade av scenerier och referenser, löst sammanknutna av en kort text – definitivt något nytt på marknaden.
 |
| LARS PEHRSON/SVD/SCANPIX |
| Sven Nordqvist fick årets Augustpris i kategorin Årets bästa barn- och ungdomsbok för Var är min syster?. |
Provocerande ungdomsporträtt
Katarina Kieri var i stort sett ensam om att utmana ungdomsbokens gängse berättarmönster och fick lysande recensioner. De elva novellerna i Majas morsas kompis sambo bildar en slingrande kortroman där skeenden betraktas ur olika perspektiv i en poetiskt laddad text med mer tankar än handling.
Tematiskt syns i tonårsböckerna en djärvare utgivning med intressanta, ibland upprörande, ämnen. Flera författare provocerade, ofta genom att skildra flickor som beter sig ”fel”: Katarina von Bredow i Som jag vill vara genom att skriva om en 15-åring som blir gravid och vill behålla barnet. På många håll i världen väcker fri abort debatt, i Sverige är det snarare utmanande att problematisera aborträtten. Passerade Peter Pohl gränsen för den goda smaken i Nu heter jag Nirak? Skildringen, med explicita sexscener, av hur en ung flicka förförs och inleder ett förhållande med sin styvfar blev kallad både poetisk och ”gubbsjuk”.
Att de fiktiva flickorna beter sig djärvare sexuellt visar Eva Susso i trilogin om Vivianne: Vivianne – är du lycklig nu? (2005), Vivianne – är du kär nu? (2006) och årets Vivianne – är du vuxen nu?. Tar för sig gör också Mikaela i Magnus Nordins Årstamördaren. Bakom den som spännings- och thrillerförfattare etablerade Nordin döljer sig en lyhörd skildrare av ungas relationer, särskilt med intressanta tjejporträtt. Mårten Sandén fortsätter på klasstematiken i Anna d’Arc och utforskar olika slags utanförskap. En biperson är rikemansdottern Elisabeth, som inte bara använder sex som maktmedel utan också sviker en för övergrepp utsatt väninna. Skildringen av den sociala stegens oruckbara pinnhål i den lilla bruksorten är en av årets mest berörande böcker i sin svartsynthet, där självmordet lockar som tänkbar utväg.
Om självmord med koppling till Internet handlar För bra för att dö; för att försäkra sig om att boken inte skulle göra sina läsare skada tog författaren Christina Wahldén hjälp av psykologutbildat fackfolk.
Med form- och stilkänsla lyfter Rose Lagercrantz fram två öden ur sin egen familjehistoria för att i den lilla grafiska romanen Flickan som älskade potatis, med bilder av Lars Munck, beskriva förintelsen: vem överlevde och varför? Wilhelm Agrell flyttar med skärpa in krigets vansinnigheter i Desertwalker. Den unge amerikanen Rob går in i Irakkriget med goda avsikter men blir desillusionerad – går krig att försvara?
Och äntligen kom Eldens vrede, tredje boken i Henning Mankells svit om Afrika. Tidigare har krig och aids behandlats; temat här är fattigdomens brutaliserande påverkan, hur hårt i synnerhet kvinnorna drabbas, som den nu vuxna Sofia som Mankell har följt genom böckerna.
Allt fler romaner har mer eller mindre uttalad verklighetsbakgrund, den ”True story”-jakt som fött det amerikanska begreppet ”truthiness” eller ”sannighet” syns även i utgivningen för unga.
I den svagare fantastikådran startades två nya serier: Almandrarnas återkomst, där förläggaren Catharina Wrååk debuterar under pseudonymen Jo Salmson, och Jonna Bolin-Cullbergs och Fredrik Agetofts Resa genom tusen världar. Den anglosaxiska skräcktrenden representeras på svenska av ett fåtal titlar som Petter Lidbäcks Allhelgonaofffret och Wänblad Ollmarks Spökskeppet Vallona. Den intressantaste boken bland alla långserier i en ljum mellanåldersutgivning var Jävla Lucia, där Mårten Melin använder skräckelement för att berätta en rolig, realistisk historia om kärlek och gott och ont.
Fortsätter budskaps- och lätt-att-läsa-trenderna att växa på bekostnad av innehåll och litterär nivå? Kommer utvecklingen att fokusera på nya media? Förlagen har i år tagit ett stort steg i sjösättningen av ljudboken som nu kommer ut nästan samtidigt som textboken eller följer med i form av en CD-skiva. Vad händer härnäst? När ser vi de ungas mediala interaktivitet och nya former för sociala nätverksbyggen avspeglas i litteraturen?
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2007
Barnlitteraturåret 2007: Genus och familjeproblematik
http://www.ne.se/rep/barnlitteraturåret-2007-genus-och-familjeproblematik
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
