Karna Nyström
Hur och var kommer vi att möta och ta del av litteraturen i framtiden? Det litterära landskapet är under förändring; e-boken söker trevande sin form och den första läsplattan har under året lanserats i Sverige. Vad kommer teknikutvecklingen att innebära för barnens läsning? För läsfrämjandearbetet? Kommer den nya generationen att ha ett helt annat förhållande till pappersboken?
Till det yttre tycks bibliotek och bokhandel närma sig varandra – lekhörnor och läsplatser återfinns t.ex. i båda miljöerna – men där boken står tyst på biblioteken tills dess svarta snirklar omsätts till upplevelser i vårt medvetande, är bokhandelns böcker allt oftare något som ska klappas, plinga, låta, rapa och vara en upplevelse utöver ordens och bildens magi.
Läskigt för stora och små
Monstret på modet är en hjältemodig vampyr, och bland de äldre barnen har amerikanskan Stephenie Meyers Twilight-serie orsakat läsfeber, men skräckromantik och s.k. chick-lit har än så länge lockat få svenska adepter. Här har vampyrerna hittills främst hittat in i böcker för yngre läsare, men svensk spänningslitteratur finns för alla åldrar. Magnus Nordin är en erfaren skräckförfattare som i tonårsboken Djävulens märke effektivt bygger upp en tilltagande skräckstämning i skolmiljö. Den debuterande författarduon Anna Knutsson och Ann-Christine Magnusson ligger nära både rysaren och deckaren med sin spännande Ingen ser dig, om fyra barn som blivit övergivna i skogen under ett överlevnadsläger. En mellanåldersbok att glädjas åt är Peter Arrhenius förs ta längre text Aldrig som de andra, en spökhistoria med intressant intrig och egen karaktär.
Nytt för i år är en tydlig skräcktrend – utan pedagogiska snuttefiltar i form av försäkringar om att monster inte finns – för de minsta. I Carin och Stina Wirséns En liten skär och alla ruskigt rysliga brokiga har liten skär svårt att sova för alla otäcka monster medan Andreas Palmaer och Per Gustavsson i Sopnedgasten och andra moderna monster varnar för alla ställen som spöken och monster gömmer sig på i ett vanligt modernt hem. I Sanna Töringes och Kristina Digmans Rädda spöket är huset där ”änglakaramellen” bor med sin mamma bebott av såväl spöken och skelett som vampyrer och monster.
En bildvärld med lite av samma skrämselkänsla som hos Tove Jansson finner man hos Jonna Björnstjerna i Sagan om den underbara familjen Kanin och Fru Skräck. Pija Lindenbaum, som i sitt författarskap fortsätter att ta grepp om barndomens rädslor och ge dem en emellanåt surrealistisk gestaltning som speglar barnets sätt att uppfatta omvärlden, skildrar i år den utsatthet som barn kan uppleva i ett främmande hem. I Siv sover vilse – som för övrigt säljs med ett upplevelsekit: necessär och örngott – sover Siv borta för första gången. Efteråt konstaterar Siv lakoniskt: ”Nu har jag sovit över. Det var inte så jättekul.”
Svensk fantasy och problemorienterad realism
Med författare som framgångsrika Jo Salmson med sin lättlästa serie ”Drakriddare”, Anders Björkelid som med Ondvinter påbörjar ett nytt fantasyepos, och en debut förankrad i svensk mytologi, Vilddjuret vaknar av Mattias Johnsson, kan svensk fantasy vara på frammarsch. Uråldriga böcker – eller i varje fall definitivt pappersböcker – som bär på magisk kraft att förändra människors liv är ett motiv som använts i fantasylitteratur på senare år. I Slumpens bok, första delen i Åsa Linds planerade trilogi, möter vi en svensk originell variant och en för mellanåldersboken ovanligt komplex tankevärld med frågeställningar kring om man rår över sitt öde.
Mellanåldersboken är ofta nischad för att matcha den tilltänkta läsarens intressen: fotboll, hästar osv., den senare genren främst företrädd av populära Lin Hallberg. Av hennes böcker i år formar sig Adzerk – den vita hingsten till en ovanlig hästbokshistoria där en resa till Mongoliet och mötet med den främmande miljön blir ett redskap för huvudpersonen Emma att hitta sig själv och hantera en pressad familjesituation. Även i år tar familjen och dess relationer stor plats i berättandet. Åsa Anderberg Strollos Blod handlar om fjortonåriga Ida som plågas av klimatångest och misstanken att hon kan ha en annan pappa än hon dittills trott. Tildas inbundenhet i Sofia Nordins Natthimmel förstärks av hennes familjs oförmåga att kommunicera, ett drag många familjer delar i ungdomsböckerna. En annorlunda och synnerligen välskriven debut står Hedvig Andersson för med Bortom världen utanför, om en flickas uppväxt i ett förvridet och förtryckande patriarkalt samhälle.
Årets Spårhundenpris för bästa barn- och ungdomsdeckare gick till Inger Frimanssons bok De starkare om mobbning och trakasserier av utsatta flyktingungdomar. I Sveriges förorter har det varit ett oroligt år och flera författare skildrar förortens vardag i kallt ljus. Douglas Foley är kanske obarmhärtigast i sin tragedi anlagd som ett antikt drama, Shoo len, där våld, misshandel, droger, kriminalitet och ett stort gap mellan barn och vuxna är förortsbarnens vardag. Med svart humor och imponerande språklig träffsäkerhet berättar Zulmir Becevic i sin andra bok Svenhammeds journaler om integrationens misslyckande. Årets formmässigt ovanligaste tonårsbok står Aase Berg för med Människoätande människor i Märsta, en flödande explosiv prosadikt om tonårens bergoch dalbanetid skildrad genom blicken hos en arg ung tjej. Även de åtta novellerna i Cilla Naumanns Kulor i hjärtat sticker ut och fångar med koncentrerat språk händelser nästan som bilder.
Vital utgivning för de små
Lotta Olsson visar språklig vigör i ACB-boken – det är en ACB-bok, här möter vi nämligen bokstäverna i myllrande oordning – Zucchini till en tax. Hon leker med språkets form och innehåll i finurliga verser, och Maria Jönssons illustrationer svarar lika lekfullt. Tidigare nämnda Åsa Lind visar att kärleken till bokstäver aldrig är för sen att väcka i bilderboken Dunderlunds bästa bokstav, mjukt illustrerad av Sara Lundberg. Lotta Geffenblad, som för sin samlade produktion i år erhöll Elsa Beskow-plaketten, berättar i Betty mitt i natten om en liten katts nattliga fiskafänge för att tysta en kurrande mage. I versliknande text varieras ord med dubbeltecknat t (som i titeln), och de dunkla bilderna är moderna i sitt uttryck samtidigt som de förmedlar en varm, barnnära sagoton med många retroblinkningar åt den vuxne.
Efter flera års satsning på lättläst har många undrat vart högläsningsböckerna för de yngre barnen tog vägen och kanske kommer fler kapitelböcker för de små framöver. I år gläds vi åt den livsfilosofiska historien om en tänkande mus, Ost till alla möss, av Ulf Nilsson och Gitte Spee. Lena Landström, som tillsammans med maken Olof Landström är årets Astrid Lindgren-pristagare, har skrivit sin första kapitelbok, Piggor och suggor, fylld med ordlekar och humor kring kontrasten mellan piggors och suggors olika levnadsvanor.
Många spännande bilderböcker, för få mellanåldersböcker samt välskrivna men något förutsägbart problemorienterade ungdomsböcker präglar årets utgivning som kan betecknas som lite försiktig, möjligen p.g.a. finanskris och ommöbleringar på förlagen. Ommöblering har även skett i listan över bibliotekens mest utlånade författare, där Astrid Lindgren stadigt brukat ligga i topp. Numera toppar Martin Widmark, författare till bland annat de populära LasseMajaböckerna och årets julkalender i radio, Nelly Rapp – en gastkramande jul. Han följs av Astrid och en rad andra barn- och ungdomsförfattare innan någon vuxenförfattare dyker upp.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2009
Barnlitteraturåret 2009: Vampyrer och rädslor för unga
http://www.ne.se/rep/barnlitteraturåret-2009-vampyrer-och-rädslor-för-unga
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
