av Arne Järtelius, nyhetsredaktör
2007 var det 100 år sedan de allra första majblommorna såldes. 1907 kostade den mörkblå lilla blomman tillverkad i celluloid 10 öre (1957–97 var den gjord i plast för att i dag vara tillverkad i papper i Kina). Debutåret för majblomman blev det 139 000 sålda exemplar.
2006 lyckades 150 000 av landets 9–12-åringar att sälja majblommor för nästan 40 miljoner kronor. "Nu är det jubileumsår och drömmen är att sälja för 90 miljoner kronor", säger Lena Holm, generalsekreterare för Majblommans riksförbund till Dagens Industri. 2008 blev insamlingsresultatet för majblomman 48 miljoner kronor.
 |
| Beda Hallberg syns i majblommeståndet utanför Dramaten i Stockholm 1915. |
Barnhjälp
En av idéerna med majblomman är att engagera barn i åldern 9–12 år att hjälpa andra barn genom en medmänsklig handling. Under insamlingsperioden deltar omkring två tredjedelar av alla 9–12-åringar i Sverige genom att sälja majblommor på gator och torg. I hela landet finns närmare 800 majblommeföreningar. Initiativtagare till förstamajblomman, som den hette fram till 1998, var Beda Hallberg (1869–1945). Hon var aktiv inom Göteborgs frivilliga fattigvård. Majblommans riksförbund, som hon grundade 1907, har fortfarande som mål att förbättra villkoren för barn i Sverige, och verksamheten bygger på att barn säljer blommorna och på sätt hjälper andra barn.
Beda Hallberg hade gjort till sin livsuppgift att bekämpa tuberkulosen. Att det blev tuberkulosen som hon utsåg till huvudmotståndare var självklart vid den här tiden.Beda Hallberg upplevde nöden i stadskvarteren i Göteborg (själv var hon född på landet i halländska Onsala). I hemmen mötte hon fattigdom och trångboddhet och i dess spår tuberkulos och alkoholism. Hon insåg tidigt att det var mer än fattigvård som behövdes. Det krävdes sjukvård och inte minst insatser mot fattigdomen, sjukdomens grogrund. Från allra första början syftade insamlingen till att hjälpa tuberkulossjuka. Tuberkulosen var en av dåtidens värsta folksjukdomar, och den angrep framför allt unga människor och skördade många människoliv. Idén spred sig snabbt över hela Sverige, och det bildades Majblommekommittéer i så gott som varje ort. Så här skrev Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning i maj 1907. "Den blå blomman har vunnit en seger. Hela staden hyllar den. Överallt, hvart man kommer, ser man den på rockslag och kappor, i halsdukar och schalar. Affärsmannen, tjänstemannen, arbetaren, gubben och barnet, konduktören i spårvagnen, polisen, kajåkaren, kusken – alla bär blomman och känner i luften att alla äro glada över att få vara med."
Segerblomster
Det var tack vare dottern Margots rockmärke och blåsipporna hemma i Onsala som idén föddes om en liten blomma som kvitto till den som gav ett bidrag. Priset skulle vara så lågt att alla skulle ha råd att köpa den. Tio öre eller ingen blomma alls, så fick det bli. Inte bara de rika skulle kunna vara med och hjälpa till. Genom personliga kontakter fick Beda skolor och scouter att börja sälja majblommorna.
Internationell kändis
Beda lanserade med tiden majblommans idé i flera länder, men då tuberkulosen utrotats slutade de säljas där. Under sin blomstringstid fanns majblomman runtom i Europa men också i länder som Algeriet, Cuba och Indien. 1931 reste Beda runt i Nordamerika för att lansera sin idé. Det var en turné som beskrevs som ett veritabelt triumftåg för Hallberg och hennes blomma.
Beda Hallberg blev under sitt liv en av Sveriges internationellt sett mest kända kvinnor. För det fick hon ta emot massor med beröm och både kungamedaljer och allehanda andra hedersbetygelser. 1938 tilldelades hon hederspension av riksdagen, en utmärkelse som endast få svenska kvinnor förunnats.
Hon slog sig ändå inte till ro utan fortsatte så länge krafterna tillät att besöka sina lokalkommittéer, starta kolonier för fattiga "bleksiktiga" pojkar och flickor och tigga ihop allt från sängar till mjölk. Arvet efter Beda Hallberg lever kvar än i dag, och behovet av hjälp är fortfarande stort. I dag är målet för Majblommans riksförbund att hjälpa barn som bor i Sverige som har det besvärligt på grund av sjukdom, funktionshinder eller social situation. Visionen är att alla barn ska få vara med och inte ställas utanför samhällsgemenskapen.
(Artikeln första gången publicerad 2007-04-11)
Extern länk: Majblomman
Bedas blå majblomma lever vidare
http://www.ne.se/rep/bedas-blå-majblomma-lever-vidare
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
