Arne Järtelius, nyhetsredaktör
Efter Bilar (2006) kommer efter känt mönster i filmsammanhang nu Bilar 2. Enbart i år kan vi vänta oss – nytt rekord – hela 27 så kallade uppföljarfilmer från Hollywood. Den höga igenkänningsfaktorn gör att man ibland kan ha lite svårt att veta vilken version av en viss film det är man ser.
Den orienteringssvårigheten i filmvärlden blir inte mindre när tidigare filmsuccéer på alla de ledder klonas i form av sådant som prequels (filmer med en filmisk förhistoria), sequels (uppföljarfilmer), remakes (filmer som visar samma historia på nytt), spin-offs (plagierade historier eller teman), reboots (nya sätt att berätta gamla historier på) och cross-overs (mytblandningar och medieblandningar). Är det ett uttryck för idétorka eller handlar det bara om att tjäna ännu mer pengar på lika fast samma?
 |
|
Susan Sarandon & Geena Davis i Thelma & Louise (1991). |
|
MGM/EVERETT COLLECTION/IBL |
Follow that car!
Själv är jag ganska kallsinnig när det gäller bilåkarfilmer av alla de slag. Det är väl gott och väl att hjälten eller hjältinnan kan slänga sig in i en bil och försvinna in i något avgasmoln jagade av de leda skurkarna. Efter några hundra meters färd brukar det inte bli roligare, men säg den filmjakt som slutar där?
En som däremot får blodet att svalla av filmer med bilar är journalisten Sten Berglind. Efter att tidigare ha utkommit med böcker om Elvis Presley och svenska raggare handlar hans senaste bok om bilar på film. Den heter följdriktigt Filmbilar: Från Smultronstället till Vägens djävlar (2009) och känns som boktema så där tämligen osannolik.
Med det inte sagt att det skulle vara något fel på boken. Mer handlar det om idén som sådan och genomförandet av den. ”Jo, hej förlaget. Vad sägs om att ge ut en bok om bilar på film? Nej, jag har ingen speciell idé om hur det ska göras. Jag vill nog bara ta ett gäng filmbilar med tillhörande filmer och kasta upp dom i luften. Kul va?” Det tyckte uppenbarligen Bokförlaget Max Ström, och det är bara att hänga med på en tur eller låta bli.
I bokens register – lustigt nog finns det ett sådant i bokens annars ganska osorterade uppläggning – är innehållet uppdelat i filmer, bilar och skådespelare. Till antalet är de ganska lika, men misstanken infinner sig snabbt att det är bilmärkena som författaren – själv enligt uppgift innehavare av en Ford Fairlane Crown Victoria från 1955 och en Ford Thunderbird från 1960 – som författaren tittat mest på (jo, hans egna bilar finns med i ett antal filmer).
 |
|
Samma bilar, ny film. Uppföljarfilmerna är över oss! |
|
© DISNEY/PIXAR |
Fartvidunderligt
Av rubrikerna i Berglinds bok att döma handlar bilar och bilåkarfilmer för honom framför allt om fart, flykt och fläkt. Han tar i boken upp teman som rebeller, sirener och blåljus, gasen i botten, på flykt och bilarna som filmernas verkliga stjärnor.
Rebellen med sin protest för protestens egen skull, biljakten som visuellt spännande, bilen som det bästa filmflyktmedlet, racerbilåkandet som teaterscen och bilen som den i boken behandlade filmernas vikigaste vehikel. Summa summarom: film handlar det i Berglinds bok inte speciellt mycket om, och skulle någon fråga honom om filmernas eventuella budskap – i boken finns ju ändå betydande filmer redovisade som Casablanca, Citizen Kane, Det grymma landet, Easy Rider, Jätten, Sista natten med gänget, Smultronstället, Thelma & Louise och Ung rebell – så är jag rätt övertygad om att Berglind blir svaret skyldig. Fråga honom i stället om bilmärkena, hur många de var och vilka det var som körde, egentligen.
I Bilar och Bilar 2 handlar det verkligen inte om bilarna. Om de animerade bilarna i de filmerna har några motsvarigheter i verkligheten kan säkert Berglind svara på, men under karosserna finns ett och annat för den yngre publik de är riktade till att ta fasta på i livet. Att de samtidigt inövas i ett liv bakom ratten är en i sammanhanget säkert mycket medveten effekt från de företag som sponsrar filmerna.
Länkar till NE.se
Extern länk
Bilåkarfilmer
http://www.ne.se/rep/bilåkarfilmer
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
