Arne Järtelius, nyhetsredaktör
Det finns mycket att säga om Maria, denna på samma gång eviga jungfru och välsignade moder. Evangelisterna ödslar förvisso inte många ord på henne. Lukas är den som säger det lilla som ansågs behöva sägas. Johannes har några notiser om Maria där hon vandrar med Jesu lärjungar och finns på plats vid korset, men i princip är hennes roll i Bibeln färdigspelad efter Jesu födelse. Hennes uppgift i livet var att föda Guds son. Det fick räcka.
Den, får man väl säga, bibliska ringaktningen gentemot Maria har genom årtusendena med råge tagits igen i konsten. Jesus är, procentuellt sett, förmodligen den mest avbildade av de bibliska karaktärerna, men på en klar andraplats hittar vi Maria. När det däremot gäller skönheten och den kärlek som strömmar ut från porträtten är det, kvalitativt sett, bilden av Maria som vinner.
Den kristet troende säger säkert att de många bilderna av Maria i grunden framför allt handlar om Jesus – religionshistorikern Per Beskow har ägnat den inställningen en hel bok (Maria i kult, konst och vision, 1991) – men för den som så vill borde det även finnas utrymme att i bilden av Maria se mycket mer än så.
|
|
|
Madonna från 1100-talet. |
|
LENNART KARLSSON |
Världsunikt material
Ingen i detta land har som konsthistoriken docent Lennart Karlsson ägnat Maria, bildkonstens Maria, ett så stort intresse. Det inleddes för 30 år sedan. Det gavs ett samlat och för allmänheten tillgängligt resultat 2001 med Bilddataprojektets vid Historiska museet 19 000 bilder av medeltida kyrkliga konstföremål. Nu får det, i väl vad som får kallas Lennart Karlssons magnum opus, sitt främsta uttryck i den flödande rika boken Bilden av Maria. När det senare i år blir dags att utse årets främsta facklitterära bok till Augustpriset måste den finnas med!
Det finns mycket att säga om personen Lennart Karlsson och om hans akademiska karriär. Här nöjer vi oss med att notera att han, efter att ha varit anställd på Historiska museet i mer än 20 år år, i början av 2000-talet för gott gick hem till sin lägenhet på Grevgatan några kvarter från museet och, utan att passera gå, fortsatte med det han alltid ägnat sig åt: att studera bilder av medeltida konstföremål. Det har tidigare resulterat i en bok om Lennart Karlssons husgud bland medeltida konstnärer, Haaken Gulleson (Kretsen kring Haaken Gulleson, 2005), och det låter av honom själv att döma som det finns flera böcker på gång.
– Under min tid på Historiska museet undervisade jag även i konsthistoria på Stockholms universitet. Gång efter annan försökte jag att få studenterna att tända på Maria och skriva något om den världsunika skatt konstföremål med henne som vi har här i landet, men jag lyckades aldrig få någon att göra det. När jag så blev pensionär så insåg jag att jag nog var tvungen att göra det själv om det skulle bli gjort.
Sagt och gjort. Efter en del sökande efter ett förlag att ge ut en bok om Maria i konsten fick Lennart Karlsson ett positivt besked från Historiska media i Lund, och den bok som förlaget arbetat fram – där de några hundra Mariabilder som återges står i centrum – är en fröjd både att bläddra i och att läsa från pärm till pärm.
 |
|
Haaken Gullesons madonna från 1500-talet. |
|
LENNART KARLSSON |
Konstens Maria
Det finns olika typer av Mariaframställningar i det bevarade medeltidsmaterialet. I sin bok har Lennart Karlsson delat upp den konstnärliga framställningen av Maria i ett tjugotal kapitel med sådant som den apokalyptiska madonnan, rosenkransmadonnan, Marie klagan, Marie död, Marie himmelsfärd och Marie kröning. Sammantaget ger detta en bild av vilken roll Maria tilldelats av kyrkan genom århundradena. Finns det möjligen någon motivkrets som ger en sammanfattande bild av Maria?
– Det skulle i så fall vara det man kallar madonnorna, det vill säga där Maria uppträder tillsammans med Jesusbarnet. Det är en bild som funnits i så gott som alla kyrkor och det är den ojämförligt vanligaste bilden av Maria. Ganska vanliga är också skildringar från Golgata. Där finns Maria också ganska ofta. Hon står där under korset på Jesu högra sida och med Johannes på den andra sidan.
I Bibeln nämns Maria som sagt inte så ofta. Däremot finns det en hel del om henne i de ickekanoniska skrifterna, apokryferna kallade, och de budskapen var något som de medeltida konstnärerna anammade. Det är framför allt i den skrift som kallas för Jakobs protoevangelium (den Jakob som ansågs vara Jesus bror) som är den främsta källan till Marias liv och bakgrund. Där får vi bland annat lära känna Marias föräldrar, Anna och Joakim. I konsten finns de ganska rikligt återgivna och med dem Marias födelse och barndom.
Marias utveckling
Över huvud taget visar medeltidskonsten en väldigt rik bild av Maria och hennes liv. Det är en bild som ligger långt ifrån det snåla utrymme Maria tilldelas i Nya Testamentet. Vilken bild har Lennart Karlsson själv av den Maria han umgåtts med så länge?
– Det finns många katoliker som är djupt förälskade i Maria. Till dem hör inte jag eftersom jag inte är särskilt religiös till min läggning. Det gör att jag inte i första hand ser Maria som Jesu moder framför mig utan i stället olika konstnärers sätt att över tiden skildra henne. Min blick på Maria är konsthistorikerns även om jag inte vill sticka under stol med att jag är väl bekant med den bild som Bibeln och andra religiösa skrifter ger av Maria. Mitt intresse för Maria ligger således helt på det estetiska planet och det viktiga i mitt arbete med att dokumentera Maria i konsten har varit att fotografera henne så att just det kommer fram.
Det är en spännande utveckling Maria genomgår i konsten – Maria i konsten är den första att vittna om det – från de strama och orörliga romanska bilderna av henne till de mer levande och mänskliga gotiska skildringarna av henne. Det är en enorm utveckling som bilden av Maria genomgår mellan de båda ytterligheterna.
Allra sist: Är precis allt så bra som det låter med Bilden av Maria? Ska en skönhetsfläck nämnas är det den del av bokens förord där författaren ger sin högst personliga bild över vad han uppfattar vara djupt negativt med dagens forskning om medeltida konst. Han ser vissa forskare i det skrået som "nyfrälsta vetenskapsfetischister" och "estetiknihilister". Av de exempel som ges på det kan Lennart Karlssons uppfattningar säkert ha ett visst fog för sig. Men det sammanhang han säger det i, med flera hundra bilder av den lika vackra som eviga madonnan bakom ryggen, känns lika fel som att det om några få år kommer att uppfattas som djupt anakronistiskt. Bilderna av Maria hade mått bättre utan den inramningen.
Reportage på NE.se: Maria: Mönsteradept eller martyr?
Extern länk: Bilddataprojektet
Bilden av Maria
http://www.ne.se/rep/bilden-av-maria
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
