BingoLotto: En TV-klassiker granskas

Namnlöst dokument

BingoLotto:

En TV-klassiker analyseras

av Göran Bolin, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola.

I slutet av augusti inledde TV 4:s lördagsunderhållning BingoLotto sin trettonde säsong i nationell TV. Räknar man in de två år som programmet gick på lokal-TV i Göteborg kommer man upp i den ansenliga åldern femton säsonger. Detta gör programmet till ett av de mest långlivade i svensk TV-historia.

Den fråga som genast uppkommer är förstås hur detta kan förklaras. Vad är det som gjort att programmet år efter år samlar en stor del av Sveriges befolkning framför TV-rutan?

Det finns förstås flera svar på den frågan, och mot bakgrund av att ha studerat programmets produktion, dess mottagande hos publiken, och ägnat rätt ansenlig tid åt att studera programmets form och innehåll (se Bolin/Forsman, ”Bingolotto: produktion, text, reception”, 2002) ska jag försöka skissera några av dessa.


Lasse Kronér, BingoLottos nuvarande ansikte utåt.

Kållevisionärt

En förklaring till programmets genomslag är att det kom fram i en brytningstid för de svenska (och de nordiska) etermedierna. Genom den tekniska utvecklingen av videoapparater och satellitkanaler under det sena 1970-talet och det gryende 1980-talet blev det allt svårare för Sveriges Radio och Sveriges Television att bibehålla sitt monopol på den svenska TV-marknaden.

Tendensen var likadan i övriga Europa, där public service-bolagens monopolställning utsattes för allt hårdare kritik, och där det successivt skedde en omreglering. Kraven på att Sverige skulle följa efter i den utvecklingen växte sig allt starkare. Ett steg på vägen mot att omreglera det svenska TV-området togs när man började experimentera med lokal-TV och utbyggnad av kabelnät i vissa områden.

Ett av dessa områden var Göteborg med omnejd. Här sköttes sändningarna av en föreningslivsdominerad lokal-TV-sammanslutning – Kållevisionen – där en av de mest aktiva medlemmarna var Göteborgs Distrikts Idrottsförbund. Inte minst förbundets kanslichef Gert Eklund var en av eldsjälarna. Här dök BingoLotto upp för första gången som ett försök att locka publik till den vanliga föreningsbingon – en av de viktigaste källorna för den svenska idrottsrörelsen. Programpremiären hade dock föregåtts av en segdragen kamp mellan Eklund och de myndigheter som hade att övervaka den svenska lotterilagstiftningen. På ett sinnrikt sätt lyckades Eklund dock konstruera själva spelet så att det blev möjligt att visa i direktsänd TV, bl.a. genom att genomföra dragningen strax innan programmets sändning, så att själva bingospelet blev ett sätt att rätta lotten och se om man vunnit.

Lokförd ringlinje

BingoLotto hade dock förmodligen fortsatt vara ett lokalt fenomen, där den programproducerande personalen bestod av personer med lokal förankring i det göteborgska idrotts- och föreningslivet, men utan formell skolning i TV-produktion, om inte TV 4 hade dykt upp som Sveriges tredje marksända TV-kanal.

I det koncessionsavtal som TV 4 skrev under för att få rättighet att, till de kommersiella konkurrenternas förtret, få sända reklam-TV över hela landet och därigenom skaffa sig konkurrensfördelar ingick att bedriva lokal TV-produktion. Och lyckosamt nog för TV 4 dök det upp ett bolag som erbjöd sig att representera den lokala produktionen i Göteborg, med ett färdigt programformat som bara var att vidaresända. Trots viss initial misstänksamhet från TV 4:s sida tycktes fördelarna med detta överväga, och BingoLottos första nationella sändningar startade hösten 1991.

Intresset för den nya kanalen i allmänhet var stort, och speciellt stort blev det strax för BingoLotto, som genom sin genuint icke-stockholmska utstrålning snabbt vann gunst hos publiken utanför storstäderna. Mäkta populär blev inte minst den snabbpratande programledaren Leif ”Loket” Olsson, som hade skaffat sig rutin på att hålla igång samtal om vardagliga ting i lokalradioprogrammet Ringlinjen. Till en början var uppslutningen ganska bred, men så småningom utmejslades en publikprofil som var relativt mogen åldersmässigt. Programmet kunde också rida på en våg av nyhetens behag i den nya kanalen, samtidigt som det i sin uppläggning anslöt till mer traditionell svensk lördagsunderhållning på TV. Inte för inte har många jämfört programmet med genompopulära Hylands hörna.

Programmet kunde vidare dra nytta av denna unika kombination av gammalt och nytt. Det hade dessutom den fördelen rent form- och innehållsmässigt att sponsorfinansieringen med förevisande av priser i bild inte uppfattades som reklam av dem som var vana vid SVT:s utbud. Personer som i andra sammanhang var tvungna att lämna rummet så fort en reklamsnutt förevisades kunde ostört fortsätta att delta i prisfesten i rutan utan att störas av den omkringliggande kommersiella kontexten och slapp även konfronteras med den postmoderna MTV-estetiken. Men detta uteslöt förstås en i kommersiella sammanhang viktig målgrupp: ungdomarna.

Inslimmade barnfamiljer

Avsaknaden av ungdomar i BingoLotto-publiken blev så småningom en belastning för TV 4, och otaliga försök gjordes att föryngra publiken. En stark motståndare mot en sådan föryngring fanns dock i den folkkäre programledaren ”Loket” Olsson, som ville värna om den äldre publiken utanför storstäderna. En sådan kamp kan förstås ingen vinna i längden, och 1999 byttes Loket ut mot den yngre kollegan Lasse Kronér.

I samband med bytet försvann de sista resterna av dem som arbetat med programmet från början från den tekniska delen av produktionen. Programmet hade genomgått en professionaliseringsprocess, och nu var det svårt att skilja programmets färgskala, bildhantering och klipptekniker från andra underhållningsprogram. Det som från början hade tett sig annorlunda på grund av att produktionen inte slimmats av personer med formaliserad TV-utbildning hade successivt anpassats till den logik som styr vad som ska uppfattas som ”bra” TV.

De föryngringssträvanden som gjordes resulterade också i att publiken blev något yngre, och TV 4 lyckades öka publikandelarna i sin främsta målgrupp: ålderssegmentet 20-44 år, den grupp som rymmer de konsumtionsbenägna småbarnsfamiljerna. Ökningen motsvarar dock inte riktigt den minskning som skett inom andra grupper på senare år, och det väcks ibland farhågor bland vissa (kanske förhoppningar bland andra) att programmets ska försvinna från tablåerna.

Gemenskapande knutpunkt

En anledning till att BingoLotto inte har gjort det, och antagligen inte kommer att göra det under den närmaste tiden, är just den koppling som fortfarande finns med föreningslivet genom lotteriet. Omsättningen av lotteriet är i ekonomiska termer mycket stor, närmare tre miljarder kronor per år de senaste åren (vilket är mer än vad TV 4 omsätter). Av dessa pengar går mer än en (1) miljard kronor tillbaka till föreningslivet, främst idrottsklubbar.

Försvinner programmet försvinner också lotteriet och den miljard som det bidrar med. Att besluta om något sådant är inte lätt för TV 4. Man ska också betänka att det inte bara är ekonomiska värden som står på spel för TV-bolaget. En viss goodwill kan man också inhämta genom att sända detta program som är ett av de få underhållningsprogram som kan locka Sveriges statsminister att skicka telegram, såsom skedde till Lokets avskedsprogram, eller uppträda personligen i studion, som vid tioårsjubileet hösten 2001.
Mycket talar alltså för att BingoLotto fortsätter att utgöra en social knutpunkt för många på lördagskvällen under ännu en tid framöver, genom att samla familjer framför TV-n, eller genom att fungera socialt gemenskapande genom att utgöra en förevändning för att besöka sina gamla föräldrar och komma med lotter, eller ringa och höra hur det gått.

Att BingoLotto finns kvar innebär dock inte att vi inte kommer att få se förändringar. Sådana införs inför varje ny säsong och skänker variation i de olika spelen och i programmets uppläggning. En konstant hållpunkt finns dock alltid med. Ty som BingoLottos ”uppfinnare” Gert Eklund säger utgör själva lotteriet basen ”som ju inte tar mer än tjugo minuter av en och en halv timmes programtid – sedan kan man ändra på alltihop”.


(Artikeln publicerad 2003-09-05)

BingoLotto: En TV-klassiker granskas
http://www.ne.se/rep/bingolotto-en-tv-klassiker-granskas
Nationalencyklopedin, 2014-04-18 Kopiera källangivelse

Relaterade artiklar

Relaterade reportage

Relaterade ämnen

Nationalencyklopedin

Kontakt