Jörgen Malmquist, docent i internmedicin
Bioterrorism innebär politiskt inspirerade angrepp genom spridning av sjukdomsframkallande smittämnen, främst bakterier och virus.
Bioterrorism hade för de allra flesta länge varit ett mycket vagt begrepp. Hösten 2001 blev det högaktuellt.
Mjältbrand i USA
Avsiktlig spridning av mjältbrandssmitta skedde i USA efter terrorattacken mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington 11 september 2001. En redaktör vid ett medieföretag i Florida insjuknade 2 oktober i vad som befanns vara lungmjältbrand (infektion som uppstått efter inandning av bakterier); hans liv kunde inte räddas. Senare under oktober omkom två postanställda i Washington och en sjukhusanställd i New York. I november avled en 94-årig kvinna i Connecticut. Sammanlagt hade man i slutet av november ställt diagnosen i 18 säkra fall: 7 hudmjältbrand och 11 lungmjältbrand (varav de fem dödsfallen).
Smittan hade spridits som ett torrt pulver av bakteriesporer i brev, kanske också på andra sätt, till bl.a. kongressen, Vita husets postavdelning, TV-stationer och andra medieföretag. Postsorteringsmaskiner visade sig vara förorenade med mjältbrandssporer och kunde sprida smittan mellan brev som sorterades.
Vita huset meddelade 17 december att sporerna sannolikt härstammade från amerikanska arméns centrala laboratorium vid Fort Detrick, Maryland, men ingen misstänkt hade gripits.
Sporer och pulverbrev
Mjältbrandsbakteriens sporer är överlevnadspartiklar som vid kontakt med näring i form av biologisk vävnad ”gror” till bakterier. Sporerna är obegränsat hållbara i form av ett torrt pulver och är därför idealiska för smittspridning.
I de flesta västländer spreds ett stort antal ”pulverbrev” under oktober-november. De allra flesta av dem innehöll något ofarligt, t.ex. talk, tvättmedel eller salt. Avsändarna ville skrämma personliga fiender eller var psykiskt avvikande personer med intresse att ”kopiera” uppmärksammade brott. I Sverige förekom några hundra ofarliga pulverbrev adresserade till bl.a. statsministern och utrikesministern.
Andra biologiska hot
Förutom i terrorattacker kan mikroorganismer tänkas användas i krigföring, s.k. biologiska stridsmedel.
Smittkoppor har som sjukdom inte förekommit sedan 1977, och all vaccination har lagts ner (i Sverige gjordes det 1976). Smittkoppsvirus lagras vid två forskningslaboratorier: i Sovjetunionen respektive USA. Det finns farhågor att virus också kan finnas i händerna på brottsliga grupper. Smittkoppsvirus är betydligt svårare att odla än bakterier och överlever inte utanför människokroppen, men smittsamheten mellan människor är mycket hög (vilket inte gäller mjältbrand). Eftersom en stor del av jordens befolkning har obefintlig eller numera svag immunitet skulle smittkoppor kunna få stor spridning och ge ett väldigt antal dödsfall.
Bakteriesjukdomarna harpest och pest har varit påtänkta som medel i biologisk krigföring. Båda sjukdomarna kan botas med antibiotika om diagnosen ställs i tid. Virusorsakade blödarfebrar, som förekommer som epidemier i Afrika och har hög dödlighet även vid bästa sjukvård, är en annan fruktad möjlighet, liksom Salmonella och andra mikroorganismer som kan spridas i stor skala via dricksvatten och livsmedel.
Produktion av biologiska stridsmedel
Avhoppare från dåvarande Sovjetunionen har beskrivit dess produktion av biologiska stridsmedel. En epidemi av mjältbrand utbröt 1979 i och kring staden Sverdlovsk. Ett 70-tal personer dog. Långt senare bekräftades att epidemin berodde på att mjältbrandsbakterier av misstag släppts ut från en militär produktionsanläggning.
Irak erkände 1995 att man hade ett stort produktionsprogram som omfattade bl.a. mjältbrandsbakterier, bakteriegiftet botulinumtoxin och svampgiftet aflatoxin. En stor produktionsanläggning sprängdes av FN:s inspektörer inom kommissionen UNSCOM 1996.
Smittsam rädsla
Känd militär mikrobiologisk forskning gäller vacciner och andra skyddsmedel. Vaccin mot mjältbrand, huvudsakligen för militär personal, har utvecklats i USA och Sovjetunionen. Lagren av smittkoppsvaccin är f.n. mycket små. WHO har uppmanat världens regeringar att öka sina vaccinlager och ha beredskap för massvaccination. USA:s regering har beslutat att det inom ett år ska finnas vaccin för varje medborgare, dvs. 300 miljoner doser. I Sverige finns ett litet lager vid Smittskyddsinstitutet; detta kommer nu att utökas, vilket beräknas ta ett halvår.
I Sverige finns förutom Smittskyddsinstitutet en till Socialstyrelsen knuten grupp av experter för att bevaka biokatastrofer. Det har nu inrättats en fältepidemiologisk expertgrupp med företrädare för Socialstyrelsen, Räddningsverket, Smittskyddsinstitutet, försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Den militära beredskapen mot NBC-hot (nukleära, biologiska, kemiska) kommer att höjas snabbare än tidigare planerat genom att utbildningen av en militär NBC-insatsstyrka påskyndas.
Det har med rätta sagts att rädslan för terrorangrepp är lika smittsam som sjukdomarna. Man kan befara att den rädslan kommer att påverka miljoner människor under lång tid framöver.
Externa länkar
(Artikeln publicerad 2002-01-10)
Bioterrorism – ett skrämmande begrepp
http://www.ne.se/rep/bioterrorism-ett-skrämmande-begrepp
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
