Charlina Erliksson och Arne Järtelius, NE-medarbetare
Könsblind, hemmablind, sifferblind, färgblind, fartblind, kärleksblind, snöblind, gudsblind och ordblind. Det är några sammanställningar där blind i betydelsen ’oförmögen att se’ ingår. Till dem kan nu läggas ytterligare en: religionsblind.
Begreppet religionsblind är ett sent påfund. Det präglades av historikern Inger Hammar i hennes avhandling Emancipation och religion: Den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860–1900 (1999). Vad hon där gjorde var till synes tämligen enkelt: hon läste in religionens roll i den kvinnliga emancipationsprocessen, men det skulle visa sig vara ett mycket fruktbart sätt att närma sig ett i kvinnohistorisk forskning annars ganska väl – men uppenbarligen tämligen enögt – genomtröskat material.
Morgonluft
Det kan vara på sin plats att lite längre citera ur Inger Hammars avhandling eftersom hennes nyskapade begrepp både öppnat ögon och givit dem som länge tyckt att religionens roll varit underskattad luft under vingarna: ”Påståendet att tidigare historisk forskning varit könsblind torde i dag knappast väcka någon gensägelse. Jag menar, att på samma sätt som tidigare historisk forskning varit könsblind så har den hittillsvarande forskningen kring den kvinnliga emancipationen till stora delar varit ’religionsblind’.”
Med de orden satte Inger Hammar stenen i rullning, och det finns all anledning att tro att vi under de närmaste åren kommer att få ta del av en eller annan nyläsning av material där man tidigare slagit dövörat till. Ett uttryck för en nyorientering som redan kommit är den av Stiftelsen Sverige och kristen tro utgivna antologin Religionsblindhet (2006). Den innehåller nio bidrag där forskare inom olika discipliner – konst, film, juridik, teologi, sjukvård och utbildning – tolkar sitt material med en särskild blick för religionen.
Här har vi valt att presentera endast fyra bidrag – Kvinnans kallelse, Messias med rätt att döda, Osynliggjord religion och Den religiösa oskulden – men av övriga bidrag i boken finns det all anledning att till ingående läsning rekommendera Göran Gustafssons om den religionsblinda statistiken och Kjell Å. Modéers om juristers religionsblindhet.
Begreppsreflektioner
Religionsblindhet avslutas med en uppsats där Bo Hansson på ett intressant sätt reflekterar över det begreppsliga innehåll som det enligt honom – docent i etik – är rimligt att lägga in i den nyskapade termen.
Som motto för sin uppsats har han Goethes ord: Man sieht nur, was man weiß. Och det är med utgångspunkt från de orden – att man endast ser det man vet, således – han inleder genom att undersöka seende och blindhet i allmänhet. Från Magrittes berömda bild av en pipa – ”Detta är inte en pipa” – Ogdens triangel (att skilja mellan ord, begrepp och sak) och Polanyis begrepp tyst kunskap stannar Hansson upp vid Wittgensteins begrepp aspektblindhet, som han förmodar fått stå modell för könsblindhet och andra synliga brister.
Hansson ritar upp Wittgensteins berömda ank-hare. När vi ser den bilden från vänster är det en anka och från höger en hare. Den person som bara ser det ena eller det andra kallar Wittgenstein för aspektblind (Aspektblindheit). Bilden av ank-haren är förvisso flertydig, men den är för den skull inte öppen för vilken tolkning som helst. ”Wittgensteins diskussion av aspektblind uppfattar jag som en väsentlig del av bakgrunden till ord som ’könsblind’ och därmed också till ’religionsblind’.”
Hansson avslutar sin uppsats med ett antal slutsatser om vilket begreppsligt innehåll det kan vara rimligt att lägga in i religionsblindhet. Vad han där understryker är att det handlar om en oförmåga att se religionens roll och en brist på förtrogenhet med begreppet religion, ”men för den skull förutsätter begreppet religionsblindhet inte någon bestämd definition av religion”.
Till sist. Det brukar alltid vara bäst att städa det egna begreppsförrådet innan man tar sig en närmare titt på grannens. Hur pass medveten om religionens roll i olika sammanhang är Nationalencyklopedin? Vi kommer att vara svaret skyldiga till dess någon tar på sig att undersöka den saken.
(Artikeln publicerad 2007-05-09)
Blinda fläckar: Religionsblindhet
http://www.ne.se/rep/blinda-fläckar-religionsblindhet
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
