Ove Halén, fil. dr verksam som arkivarie vid Riksförsäkringsverket
1517 spikar Martin Luther upp sina teser på kyrkdörren i Wittenberg och inleder därmed en stor proteströrelse mot den katolska läran, som han tycker degenererat fullständigt. Resultatet av hans protester kallas för reformationen och ledde bl.a. till att protestantismen spred sig som en löpeld i norra Europa samt att den katolska läran sedermera förbjöds i många länder, också i Sverige. De gamla katolska skrifterna behövdes därmed inte längre.
Ungefär samtidigt med reformationen började Gustav Vasa genomföra sin stora effektivisering av den svenska förvaltningen. Det var en process som innebar ett kolossalt behov av räkenskaper. Snart bildades tjocka buntar av arkivhandlingar som behövde bindas in med något lämpligt styvare material, t.ex. pergament, men på detta material rådde det samtidigt en stor brist. Snilleblixten var oundviklig – ”man tager vad man haver” – så varför inte då använda de ”värdelösa” gamla katolska skrifternas pergament till detta, materialet var ju redan färdigpreparerat, om än med sin gamla text kvar.
Gustav Vasa beslagtog klostrens och kyrkornas gamla böcker med början 1527. Han slaktade dem och använde pergamentsidorna som omslag till arkivhandlingarna. De gamla katolska handskrifternas pergament räckte i ungefär hundra år, sedan var materialet förbrukat. Förbrukat som arkivomslagsråvara vill säga, men, som det skulle visa sig, inte förbrukat i bemärkelsen för alltid förstört.
Återupptäckten
Sedan 1500-talet har det nästan enbart varit arkivarier som känt till detta fragmenterade medeltida bokmaterial. Det är en naturlig följd av att det är denna yrkeskår som hanterat och bevarat de gamla arkivhandlingarna. Visserligen observerade väl en och annan historiker på 1800-talet samma fenomen, men på det hela taget var det ytterst få som visste om att materialet över huvud taget fanns. Först i slutet av 1860-talet började man från bokhistorisk horisont intressera sig för de gamla pergamentomslagen. Det ledde bl.a. till att man rekonstruerade några tidiga handskrifter.
Men det var först på 1910-talet som man, om än i liten skala, började inventera de utspridda bokfragmenten, som satt fast på hundratals, ja tusentals olika inbundna arkivaliebuntar. Det skulle visa sig vara ett mödosamt detektivarbete. 1930 erhöll man extra medel, och ett mer systematiskt katalogiseringsarbete inleddes. Detta arbete var drygt femtio år senare, i mitten av 1980-talet, ännu ej färdigt då den person som vid denna tidpunkt ledde projektet pensionerades.
Efter ett 10-årigt avbrott i inventeringen, och efter en uppmärksammad utställning benämnd Helgerånet 1993, beslöt Vitterhetsakademien att tillskjuta medel så att inventeringen av bokfragmenten skulle kunna slutföras. Den mer än 75 år långa forskningen innebar naturligtvis inte bara att man inventerade fragmenten i form av en simpel registrering. Det krävdes även omfattande studier av varje fragment för att fastställa vilken text det var fråga om och för att tidfästa den. 2003 slutfördes det långvariga arbetet, vilket bl.a. innebär att alla pergamentfragmenten är fotograferade, skannade och digitaliserade.
Bokens böcker
Det är denna fascinerande historia som huvudförfattaren Kerstin Abukhanfusa vid Riksarkivet (RA) delvis berättar i sin suveräna bok Stympade böcker (2004). I stället för att dyka in på alla faktorer som medverkade till bokstympningen har hon valt att fokusera på det allra viktigaste, själva den bokhistoria som pergamentfragmenten representerar. Det är inte vilken bokhistoria som helst utan den som handlar om Sveriges allra tidigaste böcker.
Ett stycke in i boken förstår man nämligen att det häpnadsväckande resultatet av alla forskarmödor rörande pergamentomslagen är detta: De 22 000 bokfragmenten som använts till omslag till arkivhandlingar i RA och annorstädes representerar minst 6 000 olika handskrifter från perioden omkring 1000–1500 e.Kr. Observera det tidiga tidsintervallet och den stora mängden olika böcker! Det förekom således långt fler handskrifter i vårt land under denna begynnande skrifttid än vad man tidigare anat.
Den helt övervägande delen av handskrifterna är självfallet avskrifter av viktiga kyrkliga böcker med katolsk inriktning, men det finns också juridiska och vetenskapliga verk i materialet. En intressant slutsats i boken är också att många av dessa handskrifter har präntats av svenskar, som skrivit av förlagor i Sverige och utomlands. Till detta kan man bl.a. sluta sig genom att man lagt till svenska helgon på de ställen där helgon räknas upp i många av skrifterna.
Engelskt inflytande
Med kristnandet på 1000-talet fick Sverige för första gången böcker. De var böcker författade av kyrkans män i Frankrike, Italien, Tyskland och England för att underlätta spridningen och praktiken av den kristna läran. En mycket liten andel av den svenska befolkningen, sannolikt mindre än en promille, kunde förstå innehållet.
Av handskriftsmaterialet kan man också dra en annan intressant slutsats, nämligen att det engelska inflytandet är mycket stort i de äldsta tidigkristna svenska skrifterna. Sveriges kristnande under vikingatiden skedde som bekant under influenser från flera olika håll, från tyskt område, från engelskt håll och från ryskt område. Det senast nämnda inflytandet är minst utforskat, men framstår i nuläget lika tidigt som det tidigare allra första belagda, det från tyskt område. Det östliga inflytandet är ju t.ex. mycket påtagligt i Birka.
Den tydliga engelska påverkan i handskrifterna kan nog förklaras med den omfattande interaktionen mellan vikingarna och det engelska området under 800-talet t.o.m. tidig medeltid, ett utbyte som bekant inte bara handlade om härjningar utan om en relativt storskalig bosättning, stadsgrundande och ingifte med den lokala befolkningen. Betänk bara omfattningen av den skandinaviska vikingatida bosättningen i staden York.
Bokhylleprydnad
Kerstin Abukhanfusas bok är förutom det enastående innehållet mycket vacker typografiskt, nästan lika vacker som de fantastiska vackra gamla handskrifterna. Grafisk formgivare till Stympade böcker är Maria Balke, som skall ha en särskild eloge. Även fotografierna i boken, av vilka den helt övervägande delen är i färg, håller högsta klass. Fotograf Kurt Eriksson har lyckats med det svåra konststycket att förmedla inte bara handskriftsfragmenten som autentiska dokument utan som de konstverk de parallellt också är. En andraupplaga av boken skulle med fördel kunna ges ut med hårda pärmar.
Boken kostar enligt Stockholms medeltidsmuseums hemsida blott 100 kr, som med tanke på innehållet och alla fantastiska bilder är häpnadsväckande billigt. Inom en snar framtid kommer bokfragmenten också att till ett överkomligt pris finnas tillgängliga på en DVD-skiva. Det är något som bör vara till båtnad för en vidgad forskning, t.ex. typografisk, konsthistorisk, hantverkshistorisk, religionshistorisk, teologisk, filosofisk, retorisk och inte minst statsvetenskaplig. Utomordentligt!
Författaren till denna recension vill varmt rekommendera alla läsare att köpa denna bok så snart det är möjligt samt vill även uppmana alla att gå och se utställningen om pergamentfragmenten på Stockholms medeltidsmuseum. Den står på plats året ut.
Extern länk: Stockholms medeltidsmuseum
(Artikeln publicerad 2004-11-11)
Bokskatt: Böckerna i boken
http://www.ne.se/rep/bokskatt-böckerna-i-boken
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
