Ellen Albertsdóttir, NE-medarbetare och frilansjournalist
Brasiliens huvudstad Brasília är känd som staden utan trottoarer. Men Brasília är också symbolen för 1950-talets framtidshopp. Då förverkligades nämligen en gammal dröm från kolonialtiden: byggandet av en ny huvudstad på en ödslig savann. Ordning och framsteg, precis som landets valspråk lovar. Men inte särskilt mycket samba.
I den nyutkomna boken Fantasiön skildrar Sydsvenska Dagbladets korrespondent Henrik Brandão Jönsson, baserad i Rio de Janeiro, sagan om Brasília. Fantasiön är en mycket läsvärd reportagebok om en av världens märkligaste städer, även kallad modernismens mönsterstad.
 |
| ATLAS |
Flygrädda arkitekter
Redan under 1800-talet väcktes tanken om att flytta landets huvudstad, vilket skrevs in i Brasiliens konstitution 1891. Men det skulle dröja. Vid ett torgmöte 1955 fick presidentkandidaten Juscelino Kubitschek frågan om han, som tidigare sagt sig vilja följa konstitutionen till punkt och pricka, också hade tänkt flytta huvudstaden?
Efter denna påminnelse gjorde Kubitschek huvudstadsflytten till ett vallöfte. Tankarna på att flytta huvudstaden tusentals kilometer inåt land bubblade av optimistisk tillförsikt och djärvhet. Samtidigt skulle planen, om den förverkligades, även kunna skapa fler arbetstillfällen i inlandet. Vid denna tid levde nämligen större delen av landets befolkning längs kusten.
Kubitschek valdes till president 1956, och samma år utlystes en nationell arkitekttävling inför byggandet av en ny huvudstad. Vann gjorde den berömda stadsplaneraren Lúcio Costa. Huvudarkitekten var Oscar Niemeyer, som även har ritat FN-huset i New York. I Brasília har han ritat bland annat kongressbyggnaden, universitetet och katedralen.
Brasília ritades som ett flygplan, trots att Costa var flygrädd. Det var Oscar Niemeyer också. ”De skapade sin egen skräck utan att bry sig om att förklara den”, som författaren Clarice Lispector uttryckte det i Brasilia: Fem dagar (1962). Det arkitektoniska flygplanet skulle ses som ett uttryck för modernitet och framtidshopp. Strax därefter sände ryssarna upp sin Sputnik.
Bilens huvudstad
Staden byggdes på rekordtid och invigdes redan den 21 april 1960. Snabbheten i bygget passade väl in på Kubitscheks presidentkampanjsslogan om ”femtio år av framgång på fem år”, och hela Brasilien lät sig entusiasmeras av Brasília som symbol för framtiden. På samma sätt stämde Brasília överens med det nationella motto som även står på landets flagga: Ordem e Progresso, ’ordning och framsteg’, skriver Henrik Brandão Jönsson.
Brasília är en stad utan trottoarer och torg. De enda mötesplatser som finns är köpcentrum och gallerior. ”Ännu kan ingen samba födas i Brasília”, som Clarice Lispector uttryckte det. Eftersom Brasília saknar trottoarer är det också svårt att ta sig fram utan bil, vilket innebär att trafikstockningar är vanliga. Samtidigt är trafikljus sällsynta, vilket har lett till att även trafikolyckor är frekventa i huvudstaden.
Eftersom huvudstaden upptogs på UNESCO:s världsarvslista 1987 är det svårt att förändra något i Costas ursprungliga stadsplan. ”Den strikta arkitekturen har blivit en tvångströja för den brasilianska spontaniteten och ökat avståndet mellan invånarna”, skriver Henrik Brandão Jönsson.
Strandflykt
Stadsplaneringen är unik i sitt slag. Brasílias kärna utgörs av det arkitektoniska flygplanet, som Henrik Brandão Jönsson kallar det, och har namnet Plano Piloto, vilket kan översättas med pilotplanet. På var sida om den ligger två villastäder: Lago Sul och Lago Norte. Flygplansstaden är dessutom tydligt uppdelad efter funktion. Här finns till exempel banksektorn, handelssektorn, nöjessektorn, sjukhussektorn, massmediesektorn och idrottssektorn.
I Brasília finns inte några vanliga gatuadresser. Ett exempel på gatuadress i Brasília är: SQS 415 F 303. SQS är Super Quadra Sul, namnet på bostadssektorerna i den så kallade Södra vingen. 415 numret på deras Super Quadra, det vill säga kvadratiskt kvarter med elva bostadsblock på pelare, F står för själva bostadsplocket och 303 för lägenheten. Det är upplagt för förvirring: det skiljer exempelvis en mil mellan SQS 312 och SQN 312.
Omkring 1960 handlade stadsplaneringen till viss del även om samhällsengagemang, och en av tankarna bakom Brasília var att fattig och rik skulle kunna bo som grannar. Men de fattiga bor inte i Plano Piloto. Brasílias förorter, satellitstäderna, rymmer däremot mer än en miljon invånare. Många av dem arbetar som hembiträden, städare och diskare hos Brasílias privilegerade invånare.
Numera är Brasília världens mest segregerade huvudstad – men också Brasiliens rikaste stad, med en medelinkomst som är tre gånger högre än riksgenomsnittet. De som bor i Plano Piloto eller villastäderna tjänar dessutom fyrtio gånger mer än invånarna i satellitstäderna.
Få var nämligen särskilt förtjusta i att flytta när huvudstadens funktioner överfördes från Rio de Janeiro till Brasília. Därför lockades militärer och tjänstemän med fördubblad lön och andra förmåner. Statligt anställda tjänar än i dag mer än vad man gör i det privata näringslivet, och de kan tack vare av ett särskilt grundlagsskydd inte heller förlora sina tjänster. Den som blir statstjänsteman har alltså sin framtid tryggad.
 |
| SERGIO BONDIONI/ATLAS |
| Författaren till Fantasiön, Henrik Brandão Jönsson. |
Ödsligt stadsliv
Det begås det tio gånger fler självmord i Brasília än i landets tredje största stad, fattiga Salvador. Men även skilsmässostatistiken är högre än i andra brasilianska städer. Det senare kan emellertid i viss mån även tolkas positivt: invånarna har tid, och råd, att fundera över sin tillvaro. Invånarna i Brasília fastnar alltså inte i olyckliga äktenskap på samma sätt som man kan göra i de fattigare delarna av Brasilien.
Men många längtar också därifrån. ”I Buenos Aires gick jag ut och köpte tidningen på morgonen, hälsade på folk på gatan. Tog en kaffe. Levde riktigt stadsliv. När jag kom hem blev det tillbaks till det instängda livet med huset och bilen”, säger litteraturkritikern Sérgio de Sá citerad i Fantasiön.
Brasília är trots allt något så osydamerikanskt som en stad utan mötesplatser. Men huvudstaden är också förverkligandet av en europeisk dröm och ett brasilianskt framtidshopp – och symboliserar som sådant 1900-talsidéer kring bilen, funktionen och storskaligheten. Eller, som författaren Clarice Lispector skriver i Brasilia: Fem dagar: ”Ännu har inte Brasília fått en människa skapad för just Brasília.”
Länk till NE.se: Brasilien idagExtern länk: Brasília (YouTube)
(Reportaget publicerat 2010-03-03)
Brasiliens fantasiö
http://www.ne.se/rep/brasiliens-fantasiö
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
