Bronsfynd:
Bönder i Kina rikligt belönade
av Bertil Lundahl,
fil.dr i sinologi
Den 9 mars 2003 var en stor dag för Wang Laqian och fyra andra bönder från Yangjiabyn i västra Shaanxiprovinsen. De var inbjudna för att klippa banden då en utställning av de fynd de gjort öppnades i Beijing.
Redan tidigare hade de vid en ceremoni i hembyn belönats med 20 000 yuan per person för fyndet. Det är ungefär lika mycket i svenska kronor och motsvarar bortåt sju årslöner per person.
 |
|
|
Stor sensation
Fyndet, som av experter kallats ett av de viktigaste arkeologiska fynden i Kina under senare år, gjordes den 19 januari i år då Wang och hans kollegor grävde i jorden utanför byn. Plötsligt stötte Wang på en öppning till en jordhåla i vilken han och de andra såg något som de bedömde var ett arkeologiskt fynd. De täckte över öppningen för att ingen i byn skulle få veta något och bestämde sig för att genast kontakta de lokala myndigheterna med ansvar för fornlämningar.
Representanter för dessa myndigheter tog sig snabbt till platsen och påbörjade utgrävningen av fyndet. Klockan tio på kvällen sex timmar efter att fyndet gjorts hade man plockat ut sammanlagt 27 bronsföremål ur jordhålan, som mätte 1,8 m i diameter och var 1 meter hög.
Nytt källmaterial
Bronserna, som man senare konstaterat bör ha tillverkats under senare delen av kung Xuans regering (827782 f.Kr.), bestod av välkända typer av föremål som användes i rituella sammanhang.
Där fanns 12 tripoder av typen ding och 9 av typen li, vilka båda användes som kokkärl och två nästan 60 cm höga och 25 kg tunga förvaringskärl för vin av typen hu.
Vidare fanns det vardera ett föremål av typen pan, yi, he och yu. Mest intressant av dessa fyra var pan, ett fat 53 cm i diameter med en inskription bestående av 372 tecken. Två tripoder av typen ding bar också inskriptioner med 310 respektive 280 tecken.
Vad som överraskade arkeologerna var inte bara dessa långa inskriptioner utan att alla föremålen bar inskriptioner sammanlagt omfattande över 3 000 tecken. Därigenom blev fyndet av stort värde för historikerna, för vilka bronsinskriptioner är ett viktigt källmaterial.
Ny kungalängd
På det stora fatet av typen pan omnämns ett antal kungar från Västra Zhoudynastin (ca 1040771 f.Kr.). Den uppgiften överensstämmer med dem som nämns i Sima Qians historiska verk Shiji ('Historieskrivarens uppteckningar') från ca 100 f.Kr. Tidigare bronsfynd hade bara bekräftat de sex första kungarnas existens, nu styrktes existensen av ytterligare fem som regerade före kung Xuan.
Det finns tidigare kända bronsföremål med längre inskriptioner en tripod kallad Maogong ding har 497 tecken och det finns bronser som är tyngre än de 46 kg som en tripoderna av typen ding vägde en fyrbent fyrkantig ding kallad Simuwu fangding i Beijings historiska museum väger 875 kg men det är ingen tvekan om att det nu gjorda fyndet kommer att räknas som ett av de intressantaste som gjorts i Kina, där framställningen av bronser nådde enastående höjder.
Lokala hjältar
Vad som ytterligare är intressant med det här fyndet är den mycket korta tid som gick från det att föremålen upptäcktes tills de ställdes ut.
Vi lever i en tid då mängder av fornfynd i Kina säljs av upptäckarna till privata uppköpare. De säljs vidare och hamnar oftast utomlands hos privata samlare eller museer.
Därför är de här böndernas agerande något som de kinesiska myndigheterna vill hålla upp som förebild. De har kallats hjältar i tidningarna och hyllats både lokalt och på riksnivå. Den rekordhöga hittelön man har gett dem bidrar kanske till att fler kommer att lämna sina fynd till staten. På så vis kan föremålen stanna i Kina för att studeras och beskådas både av forskare och av andra intresserade.
(Artikeln publicerad 2003-04-22)
Bronsfynd: Rikligt belönade bönder
http://www.ne.se/rep/bronsfynd-rikligt-belönade-bönder
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
