Coolaste utställningen i stan: Upptäcktsfärder i snö och is

Dicte Helmersson, frilansskribent och NE-medarbetare

Är det varmt och svettigt i sommarvärmen? Då kanske det skulle passa bra att som kontrast gå på Sjöhistoriska museet i Stockholm, där man nu visar utställningen ”Arktiska upptäcktsfärder”. Utställningen – förmodligen museets kallaste någonsin – skildrar de arktiska polarfärdernas 2 500-åriga historia med hjälp av bl.a. autentiska föremål från forskningsresor och unika kartor från olika tider.

De arktiska områdena har länge utövat en lockelse för människan. Människor har bott i delar av de arktiska regionerna sedan istiden. Redan 300 f.Kr. skrev den grekiske geografen Pytheas om den märkliga, nordligaste platsen på jorden, Thule. Under århundradenas lopp har upptäckts- och forskningsresor avlöst varandra.

Drömmen om Nordpolen

Under 1800-talet blev det ett stort uppsving i utforskningen av Arktis. Drivkraften för polarexpeditionerna var ibland handelspolitiska; man ville t.ex. finna den nordliga vägen, Nordostpassagen, till Kina och andra länder med lockande varor och goda handelsplatser.

Ett annat motiv för forskningsresor var önskan om att genomföra en geografisk bedrift, exempelvis att komma först till Nordpolen. Upptäcktsresorna blev också en kamp med nationalistiska förtecken mellan olika länders upptäcktsresande. Efter hand blev polarfärdernas mer vetenskapligt inriktade; man studerade den arktiska regionens speciella geologi, geofysik, meteorologi samt fauna och flora.

En del av polarfararna kunde komma hem i triumf efter sina bedrifter, och de blev den tidens megakändisar. Men polarfärderna kunde också vara livsfarliga, och många av äventyrarna fick betala ett högt pris när de dukade under i kampen mot köld, is och sjukdomar. Några av polarpionjärerna som uppmärksammas på utställningen är norrmannen Fridtjof Nansen, ledare av den berömda Framexpeditionen, dansk-ryske Vitus Bering, som gett namn åt Berings sund, och nederländske Willem Barents, som Barents hav har uppkallats efter.

Nordostpassagens upptäckare

En namnkunnig svensk polarfarare är Adolf Erik Nordenskiöld, som 1878–80 med fartyget Vega upptäckte Nordostpassagen längs Europas och Asiens ishavskust. När hans expedition efter den strapatsrika färden återkom till Stockholm blev han hyllad som en hjälte och dessutom berömd över hela världen.

Adolf Erik Nordenskiölds skepp Vega.

RAUNO TRÄSKELIN/ARKTISKT CENTRUM/SJÖHISTORISKA MUSEET

Salomon August Andrée är en annan svensk expeditionsledare, som mest blivit känd för det misslyckade och ödesdigra försöket att flyga över Nordpolen i luftballongen Örnen 1897. Ballongen havererade efter tre dagar, och Andrée och de övriga två expeditionsdeltagarna, Nils Strindberg och Knut Frænkel, började en mödosam vandring över isen. De dog innan de lyckades nå civilisationen. När kvarlevorna hittades på Vitön 1930 blev det en världssensation.

Salomon August Andrée.

RAUNO TRÄSKELIN/ANDRÉEMUSEET

Vandringsutställning

Utställningen ”Arktiska upptäcktsfärder”, som ska vandra runt i flera länder med polarforskningstraditioner, har producerats av John Nurminens stiftelse i Finland i samarbete med museer i Norden och övriga Europa. Den visades under vintern på Kulturernas museum i Helsingfors. I Stockholm stannar utställningen till den 17 november, därefter ska den vidare först till Oslo och sedan med största sannolikhet till Köpenhamn, enligt Karin Meddings, informatör vid Sjöhistoriska museet i Stockholm.

Ultima Thule

Som ett komplement till utställningen kan den av Matti Lainema och Juha Nurminen utgivna ”Ultima Thule. Arktiska upptäcktsfärder” tjäna. Det är en både till omfång och innehåll imponerande bok som tar med sina läsare på 2 500 år av arktiska upptäcktsfärder. De lotsar sin publik i text och bild från antikens Grekland till nordiskt 1900-tal, från Pytheas resa till Thule omkring 320 f.Kr. till Nordenskiölds och Amundsens färder mer än två millennier senare.

Författarnas specialkunskaper kommer fram i deras diskussion av kartografi och fartygs- och navigationshistoria. Bokens illustrationsmaterial är minst sagt både rikt och till vissa delar också unikt.

Externa länkar

(Artikeln publicerad 2002-06-20)

Coolaste utställningen i stan: Upptäcktsfärder i snö och is
http://www.ne.se/rep/coolaste-utställningen-i-stan-upptäcktsfärder-i-snö-och-is
Nationalencyklopedin, 2012-05-27 Kopiera källangivelse