Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet
Det fanns en hotbild mot Danmark redan före affären med Jyllands-Postens Muhammedbilder. Danmark sände trupp till Irak i samband med den USA-ledda invasionen 2003. Med det blev Danmark krigförande och betraktas som sådan sedan dess, särskilt bland jihadistiska grupper i den muslimska världen. Enligt deras synsätt blev Danmark ett legitimt mål för attacker.
Hotbilden blev betydligt starkare i samband med president George W. Bushs besök i Danmark under sommaren 2005. Då markerade USA:s president och den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen sina nära relationer och sin samsyn när det gäller Irak- och Mellanösternpolitiken. Hotbilden togs på allvar av den danska säkerhetspolisen. Man räknade med möjligheten att efter attentaten i Madrid (11 mars 2004) och i London (7 juli 2005) något danskt mål stod på tur. Konkreta hot uttalades också på Internet vid den här tiden. Så småningom greps ett antal ungdomar med muslimsk bakgrund i Danmark misstänkta för att ha planerat attentat (fast då med inriktning mot mål på Balkanhalvön).
 |
|
Flaggbränning utanför den italienska ambassaden i Teheran 22 februari 2006. |
|
HENGHAMEH FAHIMI/AFP/SCANPIX |
Oönskad affär
Under sommaren 2005 blev det bekant att en författare till en bok för barn med berättelser om Muhammed hade problem att finna någon illustratör. Jyllands-Posten (JP) beställde då Muhammedteckningar, och tolv bilder av ett antal tecknare publicerades 30 september 2005 i tidningen.
Några av dem var karikatyrer och nidbilder. I synnerhet ett par av dem anspelade på ofta upprepade stereotyper: islam som våldsam (profetens turban som bomb) och islam som kvinnoförtryckande (slöjan som ögonbindel). Kopior av teckningarna liksom kopior av andra liknande nidbilder spreds sedan av personer som lade dem i brevlådor hos enskilda muslimer. Bilderna och ryktet om dem spreds sedan snabbt genom mobilsamtal, via SMS och på Internet.
Det kom ganska omedelbart reaktioner från muslimer i Danmark och i den muslimska världen. Bildpubliceringen noterades dock ännu rätt begränsat i massmedierna. Men redan 12 oktober 2005 begärde elva ambassadörer från olika muslimska länder i Danmark företräde hos den danske statsministern med anledning av Jyllands-Postens publicering av teckningarna.
Den 21 oktober svarade statsministern att han inte tog emot dem utan hänvisade dem i stället att kunna träffa den danske utrikesministern i samband med ett möte om G8-frågor. Statsministern sade såväl då som senare till att inget fanns att diskutera eftersom pressfriheten innebar att frågan om teckningarnas innehåll inte var en regeringsfråga.
De elva ambassadörernas regeringar såg den danske statsministerns vägran att ta emot dem som ett arrogant beteende. Saken fördes då till internationella organ som Organization of the Islamic Conference (med 57 medlemsstater), EU och FN. Därmed blev det en diplomatisk och politisk affär på hög nivå. Den var speciellt känsligt med tanke på den labila situationen i den muslimska världen och för USA:s allianspolitik i samband med problemen i Irak, Israel–Palestina-konflikten, Afghanistan och Pakistan i det som kallas ”kriget mot terrorismen”. Krisen var med andra ord allt annat än önskvärd.
Känslomobilisering
Några engagerade muslimer från Danmark uppvaktade regeringskretsar och andra grupperingar i den muslimska världen. De visade dels bilderna som publicerats i Jyllands-Posten, dels bilder som lagts i brevlådor hos privatpersoner. Under hösten 2005 blev saken mer och mer känd i den muslimska världen. Den visade sig med det ha en potential att bli en faktor i de folkliga opinionerna och i det politiska spelet.
En avgörande faktor i sammanhanget blev Hamas överraskande stora seger i det palestinska valet i mitten av januari 2006. Den medförde att al-Fatah förlorade sin ledande ställning, och med det blev också den al-Fatah närstående militanta gruppen al-Aqsa-martyrernas brigader marginaliserad. Det blev i det läget viktigt att ta initiativ som kunde mobilisera folkliga känslor. Samtidigt visade valresultatet att islamismen hade medvind. Det gällde att visa att man stod upp för islam.
Allvarliga oroligheter inleddes i slutet av januari och början av februari 2006. Särskilt observerades angreppen på en rad ambassader och andra institutioner som förknippas med Danmark, med Norge (där teckningarna publicerats i den extremistkristna och Livets Ord-ägda publikationen Magazinet) samt med EU och USA. Framför allt kom omfattande folkliga demonstrationer till stånd. Särskilt ymnigt förekommande blev de i Pakistan, och de resulterade i allvarligt våld och dödsoffer i Afghanistan och Nigeria.
I Nigeria utlöste JP-affären nya utbrott av tribala våldsamheter (mellan muslimska och kristna grupper/stammar), och man räknade i slutet av februari till ca 200 dödade i landet.
Folkliga uttryck
Regeringarna i många muslimska länder har i dag betydande islamistiska oppositionsgrupper mot sig. Detta gjorde att det var viktigt för regeringarna att framstå dels som försvarare av islam, dels att försöka hålla tillbaka utslagen av våld och förhindra att affären skulle leda till än mer ansträngda relationer till USA och EU. Muslimskt styrda regeringar och dem närstående religiösa ledare försökte då med viss framgång kanalisera reaktionerna. Det gjorde man genom sådant som diplomatiska markeringar (återkallande av ambassadörer) och krav i internationella organ på ”hädelseförbud”. Man gjorde det också genom att driva en bojkott av danska varor.
När den danska regeringen och statsministern därefter gjorde en rad utspel blev effekten av dem begränsad. De tolkades som inget annat än försök att rädda den danska exporten av varor och tjänster.
JP-affären har därefter fortsatt med fler folkliga demonstrationer mot Danmark och USA. I USA och Europa har den lett till en intensiv debatt om yttrandefriheten och dess gränser, samtidigt som den utnyttjats av olika extremister i deras försök att finna folkligt gehör. Detta gäller såväl jihadister i den muslimska världen som islamofober och rasister i och utanför Danmark. Man har också pekat på att den danska debatten sedan länge rymt inslag av markant islamfientlig karaktär.
(Artikeln publicerad 2006-03-08)
Läs även artikeln: Islamologi: Muhammedbilder och bildförbud
Extern länk
Danmark: Muhammedbilderna och världen
http://www.ne.se/rep/danmark-muhammedbilderna-och-världen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
