Dan Jansson, frilansskribent
Fester med religiösa eller kulturella förtecken avlöser varandra i decembermörka Sverige. Islamiska Id al-fitr och judiska chanukka, egentligen hanukka, är avslutade medan den kristna julen står för dörren. Det är en jul som firas på olika datum och på skilda sätt beroende på om man är bekännare till en protestantisk eller en ryskortodox kyrka.
Id al-fitr, hanukka och julen har det gemensamt att de är ljusa och matglada högtider som firas till minne av viktiga händelser eller som religiösa påbud.
 |
|
Minareten i Amman, Jordanien, den 7 december. |
|
ALI JAREKJI/REUTERS/SCANPIX |
Försakelse bryts med fest
Muslimer världen över har nyligen avslutat fastemånaden Ramadan. Det är den nionde månaden enligt islamisk tideräkning och en tid för återhållsamhet, eftertanke, förlåtelse och försoning.
Fastan under Ramadan är en av islams fem stöttepelare tillsammans med vittnesbörd, bön, allmosa och pilgrimsfärd till Mekka. Fastan är påbuden under dygnets mörka tider, men fastekravet gäller inte små barn och vuxna som inte kan delta av medicinska skäl.
Ramadan avslutas med Id al-fitr, fastebrytandets högtid, som varar i dagarna tre. Den inleder den tionde månaden Shawwal och är en av de två mest betydelsefulla högtiderna enligt islamisk festkalender.
Den andra är Id al-adha, en offerhögtid som firas i fyra dagar till minne av Abrahams offer och som inleds sista dagen under vallfärden till Mekka.
Id-al-fitr börjar i moskén med en gemensam bön för män och kvinnor. Kvinnor kan dock välja att förrätta bönen i hemmet. Därefter börjar en tre dagar lång fest då släkt och vänner samlas för att äta och umgås. Måltiderna består av mycket frukt som dadlar och fikon, en av rätterna på muslimens bord är ofta den traditionella dadelkakan.
Barnen får presenter, förr var det vanligast med nya kläder i paketen men nu blir det även leksaker. Det är också vanligt med fyrverkerier under Id al-fitr.
Ljusfest med lång historisk bakgrund
Judarnas hanukka firas under åtta dagar med början 25 dagen i månaden Kislev, en av årets månader enligt judisk tideräkning, en tideräkning som i dag endast används för religiösa ändamål. I år firades hanukka 30 november till 7 december.
Hanukka, invigningsfesten eller ljusfesten, är en judisk högtid med främst historiska förtecken som firas till minne av att templet i Jerusalem år 164 f.Kr. åter blev en judisk helgedom efter att ha stått under syrisk (seleukidisk) överhöghet. Det var då som de i antal överlägsna syrierna besegrades av den judiske frihetskämpen Judas Mackabaios som renade templet från Zeuskulturen. Det var en religion som de syriska härskarna försökte tvinga judarna att ansluta sig till.
Enligt sägnen ville de vinnande judarna tända det eviga ljuset, N'er Tamid, en eld i till exempel en oljelampa som aldrig får slockna i templet. Man fann dock endast en liten mängd olja, men ett under inträffade som fick att oljan att räcka i åtta dagar. Därav hanukkastaken med åtta ljus, av vilka ett tänds den första kvällen under hanukka, två den andra och så vidare. Hanukka firas även med lekar och små presenter varje kväll.
– Vanan att ge presenter kommer av traditionen med ”hanukkageld” som innebar att främst barnen fick en slant. Nu är det vanligare med presenter, men hanukka har ingenting gemensamt med den kristna julen, säger Daniel Koverman till NE.se. Han är ombudsman för den judiska församlingen i Malmö och betonar att firandet av hanukka har en kulturell-historisk bakgrund utan religiösa förtecken.
– Vi judar kan dock inte leva utanför det samhälle där vi lever, och det förekommer en viss assimilering av svenska julvanor i det judiska. Det är svårt att leva i Sverige under december utan att påverkas av den kommersiella julhysterin.
– Men många familjer lämnar den kristna julen utanför det egna hemmet och låter barnen uppleva den i till exempel skolor och hemma hos kamrater, säger Daniel Koverman vidare.
Maten som serveras vid hanukka har ingen religiös eller symbolisk betydelse, men den följer ändå ofta ett traditionellt mönster, säger Daniel Koverman.
Under hanukka äter man bland annat potatisplättar och munkar med sylt i. Familjerna leker även med en kvadratisk snurra som är försedd med de hebreiska bokstäverna nun, gimmel, hej och shin. De står för ”Nes Gadol Haja Scham” – ’ett stort under skedde där’.
Kristen jul vid olika tidpunkter
Julafton och juldagen är de två stora traditionella svenska julfirardagarna. Anhängare till ortodoxa kyrkor kan fira jul senare. Det gäller kristna som tillhör ryska ortodoxa kyrkan som firar juldagen enligt den julianska kalendern. Då infaller juldagen den 7 januari enligt vår gregorianska kalender.
Om familjen tillhör en rysk eller en annan ortodox kyrka vars kyrkor styrs av den julianska kalendern får barnen julklappar på nyårsdagen.
Om familjen tillhör en grekisk-ortodox kyrka eller en annan ortodox kyrka – som firar enligt den gregorianska kalendern – delas presenterna ut på juldagen, då man även har en julfest.
Det ortodoxa julfirandet förbereds med en fasta, och den 7 januari samlas familjen för mat och fest. På bordet står bland annat en speciell julkaka. Innan måltiden börjar karvar man ut ett kors i kakan. Hålen fylls med vin som männen dricker upp innan den dignande måltiden kan börja.
Även om sätten och tillhörande attribut skiljer sig åt innebär decemberfesterna att många svenska familjer samlas för att äta gott och mycket enligt de egna traditionerna – lutfisk, skinka och sill har med andra ord fått konkurrens på matborden.
Externa länkar
(Artikeln publicerad 2002-12-17)
Decemberfester: Tid för ljusa fester
http://www.ne.se/rep/decemberfester-tid-för-ljusa-fester
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
