Arne Järtelius, nyhetsredaktör
Mycket nytt har timat på skolans område i Sverige under senare år. Det har handlat om vad kunskap är, vilken kunskap som ska förmedlas och hur detta förmedlande kan och bör ske. Det har vidare gällt olika skolformer, deras tillgänglighet och allehanda utslagningsmekanismer i skolan.
Till ovanstående ska läggas den påverkan som ett antal tidigare genomförda strukturella reformer på skolans område – dit hör kommunaliseringen (1991), etableringen av friskolorna (1992) och det fria skolvalet – haft och fortfarande har på dagens utveckling. De reformerna kan ha skapat sådant som risker för en ökad social segregation, stora betygsskillnader mellan olika skolor och negativt förändrat synen på läraryrkets status.
 |
|
Utbildningsmagister Jan Björklund har skapat en ny skola som han hoppas ska stå sig under en lång tid framöver. |
|
KRISTIAN POHL/CARIN CARLSSON/NATIONALECYKLOPEDIN |
Profilklasser
Den nu gällande skollagen (SFS 2010:800) trädde i kraft 1 juli 2011 (för vuxenutbildningen träder den i kraft 1 juli 2012). Den ersatte skollagen från 1985, som i mellantiden ändrats vid ett 70-tal tillfällen. Det tog tio år att ta fram den nya lagen, som i sina 29 kapitel innehåller över 700 lagparagrafer. Det gör skollagen till ett av de största svenska lagstiftningsarbetena i modern tid.
Enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) har kunskap, trygghet och valfrihet varit nyckelord i arbetet med den nya lagen. Han skriver på Utbildningsdepartementets hemsida: ”Mer kunskap innebär en skola där alla blir sedda. […] Mer trygghet eftersom trygga elever är en grundförutsättning för kunskapsförmedling. […] Mer valfrihet då mångfald – av metoder, arbetssätt och pedagogik – aldrig får ses som ett hot.”
Bland viktiga förändringar i den nya skollagen kan nämnas:
• Förskolan blir en egen skolform.
• Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor.
• Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.
• För elever med speciella färdigheter i ett ämne blir det tillåtet att anordna antagningstester för särskilda profilklasser från årskurs sju i grundskolan.
• Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek.
• Generell befrielse av religiösa skäl från idrott och undervisning i sex- och samlevnad tas bort.
• Fler beslut ska kunna överklagas än tidigare.
I en kommentar till den nya lagen säger Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund till tidningen Dagens juridik: ”Det är överlag glädjande att den nya skollagen i ökad utsträckning fokuserar på kunskapsuppdraget och att lagtexten renodlas utifrån respektive skolform, vilket på bättre sätt tar fasta på respektive skolforms särart. Vi gläds åt att det nu blir tydligt vem som får tillsvidareanställas som lärare i den svenska skolan. Tillsammans med lärarlegitimationen kommer detta att bidra till en högre kvalitet i undervisningen och förbättrade förutsättningar för att man som elev ska kunna nå de nationella kunskapsmålen.”
Klasskillnader
Tre dagar före nobelprisets utdelande 2010 fick vad som brukar benämnas Kunskapssverige sig en ordentlig tankeställare. Av en av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD framlagd PISA-studie (Programme for International Student Assessment) framkom att läsförståelsen bland svenska 15-åringar sjunkit på senare år. Bland de 34 OECD-länder som undersökts var det bara i Sverige och i tre länder till som ungdomars förmåga att tillägna sig läsning hade sjunkit mellan 2000 och 2009. Men det var inte bara när det gäller läsförståelse som de svenska 15-åringarna blivit sämre enligt PISA-studien. I matematik hade de sedan 2006 kanat ner till genomsnittsnivå efter att tidigare ha legat bättre än det internationella genomsnittet. Även i naturkunskap ligger de svenska elevernas resultat under medelnivån i de undersökta länderna.
Att resultaten i den svenska skolan försämrats under de senaste 20 åren har framkommit i flera olika sammanhang. En stor forskningsrapport som Skolverket redovisade hösten 2009 med rubriken ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” talade sitt tydliga språk när det gällde faktorer som var och en för sig bidragit till sämre resultat i skolan: för lite lärarledd undervisning, för mycket decentralisering i och med kommunaliseringen och för stor differentiering. Men den riktigt stora skillnaden mellan 1990-talets och 2010-talets skola stavades enligt forskningsrapporten segregering.
När det gäller att peka på orsakerna till de sakernas tillstånd har det däremot varit sämre ställt. Det har öppnat för både politiska företrädare från olika läger och allehanda fristående debattörer att banka varandra i huvudet med förklaringar som ”för mycket flumskola” och ”för mycket utslagningsmekanismer”.
Sven-Eric Liedman ser i sin bok Hets!:En bok om skolan (2011) orsaken till försämringen ligga i en förödande mix mellan marknadsliberala lösningar och konservativa pedagogiska ideal för att skapa anställningsbara individer. Maciej Zaremba menar i sin bok Hem till skolan (2011) att man ska söka orsaken till krisen i att skolpolitiken blivit en ingenjörskonst, därtill inte alltid med respekt för den kunskap som ingenjörsyrket kräver.
Geografiska skillnader
Utbildningsforskarna har med tiden blivit alltmer eniga om att elevernas sociala och kulturella bakgrund har avgörande betydelse för hur det ska gå för klassen i skolan. Det har fått dem att framhålla socialt och kulturellt blandade klasser som den bästa framgångsvägen. När det gäller segregerade klasser och skolor har de en tendens att i sig sätta igång negativa spiraler. Ju fler elever som försvinner från en skola, desto sämre rykte får den. De starkaste eleverna drar i väg först och det leder i sin tur till att många fler börjar på att fundera på att lämna skolan. Forskningen visar också att disciplinproblemen ökar drastiskt om det i en skolklass finns endast få barn från medelklass- och/eller akademikerfamiljer.
”I skolor där andelen medelklassbarn är låg försämras de utsatta barnens chanser till studieframgång radikalt, oavsett om resurstillgången i övrigt är bra eller dålig”, konstaterar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Bo Malmberg leder forskningsprojektet Den svenska skolans nya geografi. Han är vidare kritiskt inställd till friskolornas roll i segregationsprocessen.
”Friskolor rekryterar från socialt starkare familjer. I dag har vi en låt-gå-politik när det gäller friskolor. Vill man att det ska gå bra för ens barn måste man vara mer och mer om sig och kring sig. I stället för att det är samhällets ansvar blir det föräldrarnas ansvar. Den nuvarande skolpolitiken struntar i det här. Segregationen kommer på sikt att kosta samhället väldigt mycket pengar. Jag tror att vi kommer att få se en stor debatt om detta under de närmaste åren”, säger Bo Malmberg till Riksdag & Departement.
För att få en uppfattning om vad de strukturella reformerna på skolans område under de senaste 20 år betytt uttalade sig en majoritet i riksdagen våren 2011 för att regeringen tillsätter en utredning i frågan. Det betyder att den på senare år så livliga skoldebatten kommer att fortsätta under en lång tid framöver.
Arbetsplatsanpassning
Den olovliga frånvaron i skolan – skolket – är stor. Enligt en rapport från Skolverket är det i gymnasieskolan 30 procent av eleverna som minst en gång i månaden är frånvarande utan giltigt skäl. På grundskolans högstadium är det cirka 10 procent som skolkar minst en gång i månaden. ”Det är dags att sända en tydlig signal till eleverna att skolk är oacceptabelt. En elev som inte är på lektionerna lär sig naturligtvis mindre än en elev som är närvarande”, säger Jan Björklund.
Våren 2011 fattade regeringen beslut om att olovlig frånvaro ska föras in i betygen på grundskolan. ”Det finns ingen arbetsplats i vuxenlivet där man kan komma och gå som man vill. Det ska man inte göra i skolan heller”, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Den olovliga frånvaron ska föras in i terminsbetygen men inte finnas med i slutbetygen. Att skolket nu kommer att synas i betygen kombineras med andra åtgärder för att minska den olovliga frånvaron. Dit hör att rektor ska se till att elevens vårdnadshavare underrättas samma dag som den olovliga frånvaron sker.
”Lösningarna på den svenska skolans problem når vi inte genom att leta fel hos eleverna. Förslaget om att föra in olovlig frånvaro i terminsbetygen är dåligt. Björklunds skola är en flumskola”, skriver Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Jabar Amin i en debattartikel i SvD (12 maj 2011).
Den nya skolans struktur
http://www.ne.se/rep/den-nya-skolans-struktur
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
