Anders Hansson, frilansjournalist och NE-medarbetare
Diabetes, eller sockersjuka som det hette förr i tiden, är en uråldrig sjukdom. Men fortfarande vet forskarna inte exakt vad det är som orsakar diabetes, och någon medicin som permanent botar eller förhindrar sjukdomen finns inte.
Forskningen på området går dock framåt. Den ansedda vetenskapliga tidskriften Science rankade tre kartläggningar av riskgener för typ 2-diabetes som 2007 års viktigaste forskningsframsteg. Svenska forskare spelade en viktig roll i en av dessa kartläggningar. NE.se:s utsände har pratat med en av dem, Leif Groop, professor i endokrinologi vid Lunds universitet.
Gen- och livsstilskrock
Diabetes delas traditionellt in i två huvudvarianter, typ 1 och typ 2, även om denna uppdelning numera är starkt ifrågasatt och kan betraktas som en förenklad bild av ett väldigt komplext sjukdomspanorama. Att tala om barn- respektive åldersdiabetes är dock inte längre relevant. Gemensamt för de olika diabetessjukdomarna är att kroppen inte kan kontrollera sockerhalten i blodet på grund av brist på insulin. Orsakerna till denna brist är antingen att kroppen producerar för lite insulin eller att effekten av insulinet i kroppens vävnader är försämrad, så kallad insulinresistens.
– I USA och Asien ser vi att även tonåringar får typ 2, så det där med åldersdiabetes kan vi bara glömma, säger Leif Groop.
Diabetes är världens snabbast växande sjukdom. Forskarna går till och med så långt att man talar om en världsepidemi. Inom tjugo år beräknas dagens cirka 350 000 diabetiker enbart i Sverige ha ökat till långt över 600 000. Motsvarande siffra i världen tros bli omkring 380 miljoner. Även om typ 1-diabetes också ökar, främst i Norden, så är det typ 2-diabetes som står för den absoluta merparten av alla nya fall. En viktig orsak till detta är att vi lever allt längre och risken för att få diabetes ökar med åldern. Annars är krocken mellan våra "stenåldersgener" och den moderna livsstilen den kanske viktigaste faktorn.
– Diabetes är en välfärdssjukdom, förklarar Leif Groop. Vi äter mer än vad vi behöver och förbrukar mindre energi än vad vi borde.
Resultatet av den ekvationen är som bekant viktökning, och just övervikt är starkt förknippat med diabetes. En teori som skulle förklara varför så många drabbas av övervikt är den om ett genetiskt anlag som tidigare varit livsviktigt men som nu blivit ett stort problem. Detta anlag gör det möjligt för människan att lagra överskottsenergi i form av fett. I tider då man inte kunde räkna med att få äta sig mätt varje dag var detta en stor överlevnadsfördel. Nuförtiden, och i vår del av världen, är tillgången på mat nästan obegränsad och därmed är de här generna minst sagt överflödiga. Leif Groop liknar situationen vid en energisnål förbränningsmotor som vi nu stjälper i alldeles för mycket drivmedel.
– Vi har ett bra medel mot diabetes: att leva som vi gjorde tidigare, skrattar han. I övrigt har vi inga mediciner som botar eller förhindrar sjukdomen.
Ingen bot i sikte
Diabetes är långt ifrån någon ofarlig sjukdom. Vid kroniskt förhöjda blodsockerhalter påverkas kroppens blodkärl, vilket i sin tur gör att ögon, nerver och njurar kan ta skada. Dessutom ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar dramatiskt vid typ 2-diabetes. En diabetiker löper tre gånger större risk att drabbas av hjärtinfarkt än en icke-diabetiker, och risken för en diabetiker att dö vid en infarkt är nästan dubbelt så hög.
Den typiske diabetespatienten är en medelålders man eller kvinna med typ 2-diabetes i släkten. Så gott som alla diabetespatienter har övervikt, framför allt bukfetma. Många har högt blodtryck och en del kvinnor kan ha haft graviditetsdiabetes. Dessutom spelar arvsanlagen en väldigt viktig roll. Typ 2-diabetes är starkt ärftligt. Men eftersom det är flera gener som samverkar med varandra och dessutom med den personliga livsstilen är diabetesgåtan väldigt svårlöst. Kommer man en dag att kunna bota diabetes? Leif Groop framhåller hur väldigt komplicerad frågan är.
– Enda sättet att komma fram till mediciner av det här slaget är genom systematiskt arbete och en stor portion tur. I dag kan vi inte hoppas på att bota diabetes. Men med större kunskap kan vi göra bättre riskbedömningar och skräddarsy behandlingen för varje individ.
En viktigare fråga för var och en av oss är kanske i stället hur vi ska leva för att undvika att drabbas av diabetes. Leif Groop har ett svar som är enkelt och svårt på samma gång.
– Vi ska inte äta mer än vad vi behöver och vi ska motionera regelbundet. Det handlar inte om att köra Vasaloppet eller springa maraton utan om vardagsmotion. Att till exempel promenera i en halvtimme till en timme varje dag.
Morot och piska
Att äta mindre och nyttigare och röra oss mer – det känns som om vi har hört det förut. Varför är det då så svårt för oss att leva sunt?
– Det finns en social anknytning, en koppling till samhällspyramiden, säger Leif Groop. Vad vi behöver göra är att äta hälsosammare mat men den är ofta dyrare, samtidigt som den billiga maten inte sällan är skräpmat. Dessutom krävs insikt för att man ska satsa på sin hälsa.
Leif Groop drar en parallell till situationen i USA, där framför allt den svarta befolkningen i mycket större utsträckning än den vita lider av övervikt.
– På många håll i världen är fetma dessutom ett tecken på välstånd, fortsätter Leif Groop. Precis som det förr var här i Sverige.
Hur tror han då att framtiden kommer att se ut? Leif Groop berättar hur typ 2-diabetes redan nu förekommer bland unga människor. Cynikern i honom ser framför sig att det är som tonåringar insjuknar. En mer optimistisk dag hoppas han att hela samhället kommer att lära sig hantera problemet.
– Genom både morot och piska ska vi få människor att röra på sig. Vi behöver inte köra bilen ända fram till dörren och vi kan ta trapporna i stället för hissen. Människan mår bra av att slita lite.
Amma länge
Trots att Leif Groop egentligen inte är specialiserad på typ 1-diabetes ber jag honom att berätta lite om även den mindre vanliga varianten av sjukdomen. Varför är det just i Sverige och Finland som den är mest utbredd?
– Det vet vi egentligen inte. Man har trott att det beror på födan, till exempel att vi för tidigt ger barnen komjölkersättning.
Lundaforskare har på senare tid lagt ytterligare bevis till stöd för teorin att typ 1-diabetes orsakas av virusinfektioner. Antikroppar mot de insulinproducerande cellerna är dubbelt så vanliga hos barn som föds på sommaren. Förklaringen till detta kan vara att mödrarna drabbats av någon av de under vintern så vanliga maginfektionerna i början av graviditeten.
Leif Groop berättar att undersökningar visar att typ 1-diabetes är fem gånger vanligare i Finland än bland den finländska befolkningen i Karelen i Ryssland. Trots att deras arvsmassa är densamma. En teori säger att en alltför steril omgivning under de första levnadsåren inte är bra eftersom barnen då inte utvecklar någon naturlig immunitet. Vad ska då föräldrar göra för att deras barn inte ska få diabetes?
– Den rekommendation man brukar ge är att amma så länge som möjligt, säger Leif Groop.
Gränslös forskning
Leif Groop har lyckats klämma in ett intervjutillfälle i ett väldigt späckat schema. Som överläkare vid endokrinologiska kliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö tar han emot patienter samtidigt som han leder en forskningsgrupp.
– Malmö är Europas kanske största diabetescenter och vi samarbetar bland annat med grupper i Finland och Boston i USA, berättar han.
Det var just samarbete av den här typen som låg bakom det forskningsgenombrott som uppmärksammades av tidskriften Science.
– Kännetecknet för forskning i dag är att den är ganska gränslös och det är nog nödvändigt. Det är ingen idé att vi oberoende av varandra forskar om samma sak.
(Reportaget publicerat 2008-04-30)
Diabetes: Livsstilssjukdomen
http://www.ne.se/rep/diabetes-livsstilssjukdomen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
