Arne Järtelius , NE-redaktör
50 år har gått sedan Elizabeth II blev brittisk regent. Det ska firas i dagarna fyra i början av juni i ett land och av ett folk som genomgått mycket stora förändringar sedan 1952.
Med sitt guldjubileum på den brittiska tronen kan drottning Elizabeth II räknas in som den blott nionde medlemmen i en illuster skara regenter som klarat att hålla sig minst lika länge på tronen. I hennes eget land klarade kung Georg III och drottning Victoria den bravaden. Furst Johan II av Liechtenstein höll sig kvar i 63 år på tronen och i Österrike regerade kejsar Frans Joseph i hela 67 år. Storhertig Karl Fredrik av Baden har det i dag gällande regentrekordet med 73 år.
Stärkt brittiskt varumärke
Drottning Elizabeth efterträdde sin far kung Georg VI i februari 1952 och ett år senare, 2 juni 1953, kröntes hon i Westminster Abbey, den traditionella brittiska kröningskyrkan, till drottning. Det firades i början av juni i år med London som skådeplats.
 |
|
Drottning Elizabeth på en bild från 1952. |
|
DOROTHY WILDING/CAMERA PRESS/SCANPIX |
Efter att först drottning Elizabeths yngre syster Margaret gick bort i början av året och därefter deras 101-åriga mor för drygt en månad sedan såg det ett tag ut som att det inte skulle bli något jubileumsfirande. Men monarkin är ifrågasatt på flera håll i Europa - Storbritannien inklusive - och då gäller det att ta varje tillfälle i akt att visa upp sig för sitt folk.
Jubileumsfirandet i dagarna fyra blev en stor framgång både för drottning Elizabeth personligen och för monarkin som institution. Omkring en miljon britter mötte upp för att hylla regenten vid hennes jubileumsfirande. De varma känslor som tidigare förbehållits drottningmodern verkar nu ha flyttats över på drottningen själv.
Premiärminister Tony Blair passade på att betyga sin och sin regerings lojalitet med ett uttalande om den tillgivenhet som nationen hyser för sin drottning.
I en ledare skriver Svenska Dagbladet (8 juni): "Elizabeth II har tjänat sitt land väl under de första 50 åren. Ett land i snabb förvandling efter andra världskriget har under imperiets krympning behövt en överpolitisk ikon, en länk till förflutnas storhet men också i samklang med moderniseringen."
Drottning Elizabeth har trots allt visat sig vara ett gångbart varumärke för ett Storbritannien som gått från "glorious" till "notorius" och in i våra dagars förhållandevis "victorius" välfärdsmodell.
 |
|
Drottning Elizabeth med en under 50 år inövad vinkning till folket. |
|
DARREN STAPLES/REUTERS/SCANPIX |
50 händelserika brittiska år
När Elizabeth II blev drottning var Winston Churchill premiärminister och det brittiska samväldet tämligen intakt. Sedan dess har mycket vatten runnit i Themsen. I dag heter premiärministern Tony Blair och det brittiska samväldet är i bästa fall ett fornstort minne. Men drottningen är densamma.
I Daily Express kunde man i slutet av februari i år läsa: "Britain has experienced the most revolutionary period in its history since Queen Elizabeth II came to the throne 50 years ago." Den omvälvande period tidningen talar om kan bland annat avläsas i en genomgång som den brittiska statistiska centralbyrån (Office of National Statistics) passat på att publicera i samband med drottningens guldjubileum. I den säger man samma sak som tidningen: "No other half century in British history has seen more dramatic transformation."
Den dramatiska förändring statistiken berättar om handlar bland annat om följande:
- Genomsnittsåldern i Storbritannien har ökat, barnadödligheten har gått ner med 79 procent och antalet som dör i tbc har fallit med 12 procent. Samtidigt har antalet döda i cancer ökat från 1 800 fall per miljon invånare till 2 400. Befolkningen i Storbritannien är i dag 10 miljoner större än för 50 år sedan.
- 1952 gick 10 procent av de brittiska barnen under 5 år i skola. I dag är det 90 procent. Två gånger fler brittiska ungdomar tar i dag studenten (A-levels) mot 1952 och antalet av dem som går vidare till universitet har ökat tiofalt. 1952 fanns det 20 universitet i Storbritannien, i dag finns det 90.
- Antalet kvinnor på arbetsmarknaden har ökat med två tredjedelar. Bland arbetarna tjänar kvinnorna 67 procent så mycket som deras manliga kolleger gör, att jämföra med 52 procent på 1950-talet.
- 1952 var Storbritannien den näst största ekonomin i världen. Nu har man fallit till femte plats.
- 1952 levde 1,5 miljoner britter ensamma. I dag är det 7 miljoner. Antalet ingångna äktenskap har blivit en fjärdedel färre på 50 år och antalet skilsmässor har ökat femfalt under samma tidsperiod.
Det sistnämnda är något som även det brittiska kungahuset har fått erfara. Av drottningens fyra egna barn är för dagen tre frånskilda. Eller som statistikbyrån med en lätt syrlig underton skriver: "Äktenskapet är inte vad det var när Elizabeth kom till tronen."
Externa länkar
(Artikeln publicerad 2002-05-28)
Efter 50 år som regent: Drottning Elizabeth och Storbritannien
http://www.ne.se/rep/efter-50-år-som-regent-drottning-elizabeth-och-storbritannien
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
