Ekostad: Augustenborg i Malmö

Anders Hansson , NE-medarbetare och frilansjournalist

Global uppvärmning, klimatförändringar och växthusgaser är ständigt på tapeten. Larmrapporterna avlöste varandra vid FN:s klimatkonferens i Kenyas huvudstad Nairobi i november. Att något måste göras verkar alla vara överens om. Men vad som ska göras och av vem och när verkar vara svårare att komma fram till. Under tiden som de stora elefanterna dansar finns det de som arbetar för alternativa energikällor och en förändrad livsstil. Nationalencyklopedin har besökt Ekostaden Augustenborg i Malmö.

Solen värmer inte bara under vår- och sommardagar. Vattnets kretslopp, energiförsörjningen, ja allt liv på jorden är helt beroende av solstrålningen. Även sådana energikällor som fossila bränslen (exempelvis olja) och biomassa (träd och annan växtlighet) utgörs av solenergi som lagrats i allt från några få till hundratals miljoner år. Att vi ändå brukar nämna solenergi som ett alternativ till fossila bränslen i debatten kring klimatförändring beror på att det vi vanligen menar med solenergi är direkt omvandling av solstrålning till el och värme. Detta är möjligt i solceller, solfångare och, i större skala, i solkraftverk.

Ekologisk stadsdel

Ett problem med solceller är att elen från dessa vanligtvis blir dyrare än den som framställs i den i dag gängse elproduktionen. Därför används solceller mest på platser som ligger långt från de utbyggda elnäten. Ett extremt exempel är satelliter, men solceller används också för att driva fyrar samt för att täcka elbehov i u-länder.

Den likström som en solcell avger kan användas antingen direkt eller till att ladda en ackumulator, till exempel ett blybatteri. Men att lagra stora mängder solcellsel är dyrt. Däremot kan metoden fungera bra för att försörja exempelvis en villa. I princip räcker ett villatak med söderriktade solceller för att huset ska vara självförsörjande vad gäller hushållsel.

Malmö lär vara Sveriges solcellstätaste stad, och ett ställe som bidrar till detta är i Ekostaden i stadsdelen Augustenborg. När de boende ifrågasatte varför Ekostaden hade varken solceller eller vindkraftverk, som just då byggdes i det exklusiva området Västra hamnen, drogs en satsning i gång som innefattar såväl effektivare energianvändning som alternativa energikällor.

På den byggnad där Kommunteknik i Malmö huserar finns 450 kvadratmeter solfångare som producerar varmvatten och som är kopplat till fjärrvärmenätet. En solcellsanläggning för elproduktion är installerad i form av solskydd för fönstren på byggnadens sydsida. Dessutom finns en demonstrationsanläggning där olika solcellssystem som finns på marknaden visas upp och jämförs.

Värmebaserad hyra

– Vi har jobbat mycket med energifrågorna på senare tid, berättar Trevor Graham, projektledare på Malmö stads miljöförvaltning.

Han fortsätter att berätta om ett spännande pilotprojekt där man gör en så kallad fördelningsmätning i ett hundratal lägenheter. Det går ut på att man mäter temperaturen både i rummen och i elementen. Tanken är att kunna införa ett system där man kan reglera hyran utifrån energiförbrukningen, men en förutsättning för det är att man utvecklar ett rättvist sätt att mäta.

– Man kan ju bo med öppna fönster och elementen på full effekt eller ha elementen avstängda och leva på grannarnas värme, förklarar Trevor Graham på tal om vad som komplicerar frågan.

– Men hyresgästerna är positiva. Precis som alla andra projekt här i Augustenborg har detta sin bas i diskussioner med de boende. Med ett system som detta kan man sänka sina hyreskostnader genom att sänka värmen, men även kunna betala lite för att få det varmare hemma.

Energisatsningarna är en del av ett omfattande projekt som ska göra Augustenborg till ett mer hållbart bostadsområde, såväl socialt som ekonomiskt och ekologiskt. Ett av huvudmålen med projektet, som drog i gång 1998, är att de boende ska vara involverade så mycket som möjligt, både som idésprutor och i delprojektens genomförande. Det har bland annat resulterat i att samtliga gårdar i området har byggts om i samråd med de boende och med elever på Augustenborgsskolan med en grönare närmiljö som resultat.

Gröna tak

Tak kan användas och miljöanpassas på andra sätt än genom solceller. Det visar Augustenborgs botaniska takträdgård som med sina 9 000 kvadratmeter är Nordens största. Så kallade gröna tak finns dessutom på flera andra byggnader i området och fick sitt namn av den växtlighet som täcker takytan. Det handlar framför allt om fetbladsväxter och mossa som tillsammans med jorden de växer i samlar upp regnvatten. Det har gjort att översvämningsproblemet i området minskat. Ett annat sätt att övervinna problem med översvämningar på gator och i källare, som Augustenborg drabbats hårt av, är de kanaler i olika storlekar som samlar upp regnvattnet och leder det till små dammar som anlagts här och var. Andra fördelar med gröna tak är att de fungerar som både skydd och isolering och att den biologiska mångfalden ökar genom att fåglar och insekter lockas av växtligheten.

Att använda förnybara energikällor är en del av ett miljövänligare samhälle. Att minska resursförbrukningen är en annan. I Augustenborgsprojektet finns en målsättning att minska den totala resursförbrukningen med 20 procent beräknat från 1995. Detta mål ska nås bland annat genom att snålspolande toaletter installerats på Augustenborgsskolan. I en ny skolbyggnad går dessutom toalettavfallet direkt till kompostering. Andra energibesparande åtgärder i den nya skolbyggnaden, som också är utrustad med solfångare, är närvarostyrd belysning och isolerfönster.

Mest spektakulär av alla idéer som har sitt ursprung i skolbarnens önskemål är den fotbollsplan som under vintern görs om till skridskobana. I marken är marksolfångare nedlagda som på sommaren utvinner solvärme som används till varmvattensproduktion och som vintertid tar ut den värme som finns kvar i marken.

Sopparadis

På Augustenborg finns totalt femton miljöhus där de boende kan källsortera sina sopor. Färgglada skyltar talar om att en viss klass på Augustenborgsskolan övervakar hanteringen i just detta miljöhus. Kanske kan inställningen till avfallshanteringen avläsas i namnen som miljöhusen fått och som varierar från Paradiset till Skunken. Organiskt avfall komposteras i lokala kompostmaskiner, och målsättningen är att 90 procent av allt avfall ska återvinnas, återbrukas eller komposteras. Just nu ligger den siffran på omkring 70 procent.

– Bland det vi nu försöker jobba med är just att få upp användningen av källsorteringssystemet, säger Trevor Graham.

På frågan om vad han ser som det viktigaste resultatet av satsningen på en Ekostad i Augustenborg nämner Trevor Graham två saker:

– För det första har vi fått i gång en lokal process som vänt det rykte som Augustenborg sedan tidigare dragits med. Från att ha betraktats som ett problemområde är Augustenborg nu en stadsdel som är inne i en positiv och uppåtgående spiral. Miljöfrågorna är en naturlig del av vad som händer i området, och invånarna gillar resultaten.

– För det andra är Ekostaden ett referensobjekt för hållbar stadsförnyelse och det tar emot många studiebesök från hela världen. Det gör att projektet bidrar till en bredare utveckling både på det tekniska området och med hur man kan skapa demokratiska processer.