EMU-fakta: ABC om EMU

Arne Järtelius, NE-redaktör

Det mesta av vikt om EMU och mycket mer därtill har säkert redan sagts, i en del fall flera gånger och av båda sidorna, dvs. för eller emot EMU. I värsta fall har denna intensiva informationsmängd inte alltid varit till fromma för förståelsen i valet för eller emot införandet av euro i Sverige.

Den som fortfarande tycker sig behöva förstå viktiga fakta och grundläggande begrepp i ämnet EMU ger därför NE.se här några kortare bakgrunder med länkar till de viktigaste uppslagsorden i NE.

Grundfakta om EMU

Det finns ett antal grundfakta om EMU som är bra att känna till för att i möjligaste mån först förstå för att sedan kunna tycka något om EMU. I det sammanhanget kan det vara bra att ha i minnet att av EMU:s totalt tre etapper deltar Sverige redan i de båda första, men inte i den tredje, den där värdet på landets valuta låses och ersätts med euro.

Valutahistoria

Europas första valutaunion var den latinska myntunionen. Den bildades 1865, och i den ingick Frankrike, Italien, Belgien, Schweiz och Grekland. Samtliga dessa länder präglade samma mynt med samma valörer, baserade på francen i guld. Den latinska myntunionen levde kvar fram till första världskriget.

År 1873 genomfördes en myntreform i Sverige som resulterade i vårt nu gällande myntsystem. Samtidigt ingicks en myntunion med Danmark och två år senare med Norge. I de nordiska länderna blev huvudmyntet kallat krona, som delades in i hundra öre. Den skandinaviska myntunionen upplöstes 1914.

I samband med myntreformen infördes en guldmyntfot. Sverige lämnade guldmyntfoten 1931.

När EEC bildades 1957 nämndes ordet valuta endast i förbigående. Den främsta anledningen till det var det s.k. Bretton Woods-systemet. Det hade tillkommit p.g.a. valutakaoset efter andra världskriget och byggde på att den ekonomiska supermakten USA knöt sin dollar till guldet och att alla andra deltagare, bland dem Sverige, anslöt sin valuta till dollarn. I slutet av 1960-talet började Bretton Woods-systemet att lossna i fogarna, och 1971 upplöstes det av USA:s president Richard Nixon.

I samma veva antog EEC den plan – Wernerplanen – för en europeisk monetär union som lanserats av Luxemburgs premiärminister Pierre Werner. I Werners rapport finns det mesta som gäller för EMU i dag utom en gemensam valuta, men det skulle dröja innan Wernerplanen blev verklighet.

Växelkursmekanismer

Bretton Woods-systemet ersattes av ”valutaormen”. När den ringlat färdigt kom EMS i vilket ERM, växelkursmekanismen, en fast variation mellan valutorna, var kärnan.

Oavsett namn har innehållet i de valutasystem som funnits hela tiden handlat om att försöka skapa fasta relationer mellan de deltagande ländernas valutor.

Beslutet om att bilda EMU – en ekonomisk och monetär union – fattades i Maastricht 1992. EMU skulle enligt beslutet inleda sitt arbete senast 1 januari 1999, och för att komma med krävdes att det fördragsslutande landet konvergerade mot (1) låg inflation, (2) låga räntor, (3) stabil växelkurs, och (4) ”sunda statsfinanser” med lågt budgetunderskott (maximalt tre procent av BNP) och en rimlig statsskuld.

När EMU inledde sin tredje fas 1 januari 1999 genom att låsa växelkurserna mellan länderna omfattade valutaunionen elva länder. Samtidigt tog Europeiska centralbanken (ECB) ansvaret för räntepolitiken i alla länder i euroområdet. Två år senare anslöt sig Grekland till EMU.

Av EU:s 15 medlemsländer står i dag Danmark och Storbritannien utanför EMU:s tredje fas genom ett officiellt undantag. Sverige har valt att tills vidare stå vid sidan om. Det är om fortsättningen på den svenska inställningen som valet 14 september handlar, dvs. ska väljarna säga ja eller nej till att införa euro, den officiella valutan i EMU, i Sverige.

Pengar och politik

Pengar har i alla tider varit politik. Makten över penningen var furstarnas sätt att visa kontroll över sina undersåtar. Nationalstaterna gjorde valutan till sin symbol och lät nationella emblem pryda både sedlar och mynt.

Den teoretiska sidan av EMU har inte synts särskilt mycket i debatten inför det svenska EMU-valet, dvs. valet att gå med i EMU:s tredje steg eller ej. Den demokratiska tolkningen av EMU har däremot låtit höra av sig desto mer.

Förhoppningen bakom den här artikeln är att det med kunskap om de centrala begreppen i samband med ett fullt medlemskap i EMU för den som så önskar ska vara möjligt att göra ett faktamässigt välgrundat val 14 september.

(Artikeln publicerad 2003-09-03)

EMU-fakta: ABC om EMU
http://www.ne.se/rep/emu-fakta-abc-om-emu
Nationalencyklopedin, 2012-05-27 Kopiera källangivelse