Johan Bryngelsson, NE-medarbetare
Att följa Dickens En julsaga genom filmhistorien är spännande då den finns representerad genom alla de olika teknikskiften som filmen genomgått. Från stumfilm i tidigt nittonhundratal till tvåtusentalets datoranimerade 3D-film fortsätter Dickens tidlösa berättelse att fascinera.
Att Charles Dickens (1812–70) En julsaga (A Christmas Carol, 1843) är tacksam att filmatisera råder det ingen tvekan om. Ända sedan filmkonstens barndom har regissörer försökt göra denna sedelärande historia rättvisa. Ambitionen och resultaten har varierat men uppenbarligen har berättelsens budskap om julglädje, gottgörelse och förlåtelse funnit sin publik genom filmhistorien.
 |
|
Jim Carrey i den senaste filmatiseringen av En julsaga. |
|
IMAGEMOVERS DIGITAL LLC/DISNEY |
Tidig start
Vi får gå tillbaka till 1901 för att hitta den första filmatiseringen, Scrooge; or Marley´s Ghost. Av det fem minuter långa originalet återstår endast drygt tre minuter som inte fallit offer för tidens tand. Filmen innehöll en del, i alla fall för sin tid, avancerade effekter vilket knappast är förvånande då regissören Walter Booth var en känd magiker. Booth startade sin egen studio 1906 där bland annat Storbritanniens första animerade film producerades (The Hand of the Artist, 1906).
Denna första version av En julsaga följdes av en film 1908 och ytterligare en 1910. Båda använde sig av bokens originaltitel A Christmas Carol och var cirka 15 minuter långa. I den första av dessa spelades huvudrollen av Thomas Ricketts, en stumfilmsveteran inblandad i mer än 350 filmer.
Julsagefilmatiseringarna har sedan fortsatt att komma i en strid ström. Om man bara räknar biofilmer kommer man upp i över 20 stycken. Till denna siffra ska läggas otaliga TV-filmer, TV-avsnitt baserade på sagan och ett antal filmade teateruppsättningar.
Milstolpar
Bland filmatiseringarna förtjänar ett antal att kallas milstolpar. Den första versionen i långfilmsformat släpptes 1916 under den något förvirrande titeln The Right to Be Happy. Filmen är tyvärr försvunnen men man vet att den tog upp fem filmrullar. Längden kan då beräknas till cirka 75 minuter.
I den första versionen med ljud, Scrooge från 1935, spelar Seymour Hicks rollen som både den äldre och den yngre huvudrollsfiguren Ebenezer Scrooge. Ett något märkligt val då Hicks med sina 64 år knappast hade någon större trovärdighet spelandes en ung man.
Den första adaptionen i färg, A Christmas Carol från 1954, var ingen biofilm utan sändes i TV som en del av antologin Shower of Stars. Fredric March vann där en Emmy för sin insats i rollen som Scrooge. En version av En julsaga har till och med kammat hem en Oscar, nämligen Richard Williams A Christmas Carol från 1971 som vann i kategorin bästa animerade kortfilm.
En film i tiden
En julsaga har som ett framträdande tema spänningen mellan fattiga och rika. Så i denna lågkonjunktur är det ganska passande att det i år släppts två olika tolkningar. En av dem är den romantiska komedin Flickvänner från förr av Mark Waters som fick ett ganska ljummet mottagande.
Mer intressant är den animerade En Julsaga av Robert Zemeckis med Jim Carrey i ett flertal roller, bland annat Ebenezer Scrooge. Zemeckis är känd för sina publikfriande filmer och vann en Oscar 1994 för Forrest Gump. Han har på senare år experimenterat med en teknik som kallas ”performance capture”. Det innebär att skådespelarnas rörelser spelas in och ligger till grund för en animerad version av aktören. Tekniken fungerar riktigt bra i En Julsaga och resultatet är en fotorealistisk animerad film som dessutom filmats i 3D. Zemeckis tar sig inga friheter i handlingen men tekniken gör filmen till en upplevelse i sig.
Externa länkar (YouTube): Scrooge or Marley's Ghost (1901), A Christmas Carol (1910), Scrooge (1935), A Christmas Carol (1971)
En julsagas väg från stumfilm till 3D
http://www.ne.se/rep/en-julsagas-väg-från-stumfilm-till-3d
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
