Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
Ännu ett av dessa många jubileer. Den här gången ligger firarobjektet bara 20 år tillbaka i tiden. Samtliga vuxna var med precis när det hände och har sina alldeles egna minnesbilder och uppfattningar om skeendet. Medierna verkar av någon anledning (vilken?) älska att ihågkomma jämna datum.
Tidigare under året har vi kunnat se tillbaka på sådant som Albertus Pictors 500 år, Darwins 200 år, finska krigets 200 år, 1909 års män och Kinas dubbeljubileum (60 år sedan revolutionen och 20 år sedan händelserna på Himmelska fridens torg i Beijing). Nu är det murens, den i Berlin omkullvälta/fallna (välj själv) muren som skilde DDR från BRD, ”reellt existerande” socialism från kapitalism, ofrihet från frihet och öst från väst, tur att åter stå i centrum för uppmärksamheten.
 |
| AFP/PRESSENS BILD |
| Återföreningen har börjat, men på vems villkor? |
Östtysk revolution
Men vad är det vi firar när det gäller Berlinmuren och hur hade det som hände efter 9 november 1989 kunnat gå annorlunda? När det gäller själva firandet har det inte oväntat kapats av olika intressen. Berlinmurens fall och kort tid efter det även Sovjetväldets implosion – på tre händelserika år avslutades det, enligt historikern Eric Hobsbawm, korta 1900-talet – kan i allra högst grad användas politiskt (när det hände som mest var emellertid samtliga kommentatorer lika handfallna; det är bara i backspegeln som historien ter sig som så självklar).
Lite grand har inför jubileet enskilda människoöden tillåtits tränga fram i murens sprickor, men till syvende og sidst har det handlat om vi mot dom: kapitalismens överlägsenhet mot socialismens förfall. Något som också lyst med sin frånvaro – inte minst i svensk press – är att Berlinmurens fall först som sist genomfördes av folket i DDR, att det var en östtysk revolution.
Mattsopning
Murens fall kan bara och på alla de sätt applåderas. Den 9 november för 20 år sedan slog frihetens timma. Efter stormningen av Bastiljen 1789 och de tio dagarna som skakade världen i Lenins Petrograd 1917 har världen sällan skådat en snabbare nedmontering av en hel maktapparat. Bravo! Men när medborgarna i DDR vaknade upp nästa morgon så var deras framtida öde mer eller mindre redan beseglat. Jo, det stämmer. Det hölls, för första gången i DDR:s historia, fria val i mars 1990. Ur dess gick högeralternativet, förbundskansler Helmut Kohls CDU, som segrare med 40 procent. Socialdemokraterna fick 22 procent och det tidigare styrande partiet i DDR, SED, fick 16 procent. Folket hade i all hast sagt sitt.
Med hjälp därefter av en del storpolitiska manövrer – Kohl fick snart med sig Thatcher, Mitterrand och Gorbatjov på ”prefabrikatsmodellen” i form av ett införlivande av DDR i Förbundsrepubliken – och en eller annan lika storpolitisk lögn – som att NATO inte skulle flytta sina markeringar en enda meter österut – var snart det forna DDR:s öde och dess revolterande medborgares öde beseglat. Det fanns ett antal andra intressanta framtidsalternativ som kunde varit värda att pröva, men de lyckades inte hävda sig då, och nu, när det är dags för jubileumstal av statsmännen och ballonger till barnen, är de ”unter den Teppich gefegt” (sopade under mattan).
Överkörd fantasi
Den som inte vill att det åter ska stanna vid ytterligare ett jubileum i högen rekommenderas att läsa en eller annan av de studier – en ofta bra jubileumseffekt – som går igenom händelseförloppet både före och efter murens fall. Börja då med britten Frederick Taylors The Berlin Wall: A World Divided, 1961–1989 (2006), fortsätt med amerikanskan Mary Elise Sarottes 1989: The Struggle to Create Post-Cold War Europe (2009) och avsluta med tysken Wolfgang Schullers Die deutsche Revolution 1989 (2009) och hans landsmans Klaus-Dietmar Henkes Revolution und Vereinigung 1989/90: Als in Deutschland die Realität die Phantasie überholte (2009).
Den sista boktitelns andra del förtjänar att översättas som en avslutning: ”1989: När i Tyskland realiteten körde om fantasin”.
(Artikeln publicerad 2009-11-09)
En tysk revolution
http://www.ne.se/rep/en-tysk-revolution
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
