Dicte Helmersson, frilansskribent och NE-medarbetare
Efter varje hård storm försvinner en liten bit av Sverige. I extrema fall kan en sandstrand försvinna ut i havet och kustens strandlinje förflyttas uppåt flera tiotals meter under ett stormigt dygn. Erosionen har slagit till.
Det är de kraftiga havsvågorna, strömmarna och i viss mån vindarna som eroderar stränderna i kustkommunerna i framför allt Sveriges södra delar, speciellt Skåne, Halland och Gotland. Allra värst erosionsdrabbad av landets kommuner är Ystad. Stranderosionen hotar där bl.a. populära badstränder och sommarstugetomter.
Samhällets insatser när det gäller erosionsskydd ska nu ses över av Statens geotekniska institut (SGI), som från 1 juli i år har regeringens uppdrag att vara samordnande myndighet.
Erosion en naturlig process
Stranderosion genom vågor, vind och varierande vattenstånd är en naturlig process som egentligen inte anses vara ett problem från naturvårdssynpunkt. Tvärtom betraktas erosionen som en del av naturens dynamik som bidrar till mångfalden av värdefulla och skyddsvärda geologiska former och ekosystem.
Problemen för kustkommunerna uppstår när stranderosionen blir så kraftig att den hotar stora ekonomiska värden eller rekreationsområden, som tomtmark, bebyggelse, vägar och badstränder.
Boende i landets sydligaste kustområden har i flera hundra år på olika sätt försökt hindra att sanden försvinner och stränderna erövras av havet. Det var något som redan Carl von Linné uppmärksammade under sin skånska resa 1749.
- Ystad är den kommun i landet som är värst utsatt av stranderosion, speciellt stora problem får vi när hårda vindar och stora vågor kombineras med höga eller varierande vattennivåer. Sedan 1950-talet har exempelvis en 300-400 meter bred strandremsa vid Löderups strandbad försvunnit ut i havet, berättar kommunens tekniske chef Erling Alm för NE.
Populära badstränder, campingplatser, vägar och sommarstugetomter har naggats hårt i kanten eller helt försvunnit ut i havet. Med olika medel, och med hjälp av experter och forskare, har Ystads kommun och berörda villaägare länge kämpat mot stranderosionen för att dämpa vågorna och förhindra att sanden transporteras bort från stränderna. Man har bl.a. anlagt konstgjorda klitter och strandvallar med armering och planterad strandråg. Andra åtgärder mot erosionen är förankrade gabioner (nätkorgar med sten), betongmattor och betongplattor med sandfyllning och växtplantering samt hövder, en sorts pirar, som byggs ut i havet. Staten har via Naturvårdsverket finansierat en del av åtgärderna mot stranderosionen.
- Vi vet att strömmarna förflyttar en del av sanden till Sandhammaren, Skånes sydöstligaste hörn, som också ligger i Ystads kommun. Man kan se att Sandhammarens sandbankar har byggts på och blivit större under årens lopp. Kommunen har därför ansökt om tillstånd att utvinna sammanlagt 500 000 kubikmeter sand vid Sandhammaren för att sedan lägga tillbaka den utmed stranden och i vattnet utanför Löderups Strandbad och Ystads Saltsjöbad. Den första instansen, Miljödomstolen i Växjö, har nu sagt ja till vår begäran i en unik dom, men frågan ska också prövas i andra instanser innan vi slutligen kan få klartecken för sandflyttningsprojektet, säger Erling Alm.
Kustkommuner går samman
Ystad har tillsammans med andra erosionsdrabbade kustkommuner bildat Erosionsskadecentrum, EC, ett samarbetsorgan för att få fram effektiv och miljöanpassad erosionsskyddsteknik. I organisationen ingår nu 18 kommuner, 14 i Skåne, två i Halland, en i Danmark liksom på Gotland. Forskare, konsulter och entreprenörer knyts till olika projekt som initieras av organisationen. Erosionsskadecentrum verkar också som remissorgan och pådrivande för en samordning och ett ökat statligt engagemang i erosionsfrågor, vilket bl.a. bidragit till att Statens geotekniska institut, SGI, nu fått det övergripande ansvaret på myndighetsnivå inom detta område.
Även EU har uppmärksammat erosionsproblemen i Sverige. I slutet av juni studerade en EU-delegation förhållandena på plats vid den skånska sydkusten. EU-parlamentarikern Marit Paulsen öppnade i samband med det för möjligheten att även svenska projekt mot erosionsskador ska kunna söka EU-bidrag om några år. Tidigare har EU gett bidrag till erosionsskadeprojekt i medelhavsområdet.
Externa länkar:
- Erosionsskadecentrum
- Information om kusterosion från Institutionen för teknisk vattenresurslära, TVRL, vid Lunds tekniska högskola
- Ystads kommun
- Statens geotekniska institut, SGI
- Naturvårdsverket
(Artikeln publicerad 2002-07-19)
Erosionsrisker: Havets vågor hotar stränderna
http://www.ne.se/rep/erosionsrisker-havets-vågor-hotar-stränderna
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
