Estland:
Granngemenskapsomröstning
av Arne Järtelius
NE-redaktör
Samma dag som Sverige röstade om euron röstade esterna om huruvida landet skulle bli medlem i Europeiska unionen. Det var den näst sista omröstningen Lettland röstade vecka därpå bland de tio länder som i den här omgången var aktuella att bli medlemmar i EU.
Blev det ett ja från både ester och letter i EU-omröstningen skulle Norden och Baltikum komma att närma sig varandra på omvälvande sätt. Då skulle Östersjön, som för kort tid sedan utgjorde en del av järnridån, kunna utvecklas till ett innanhav för de länder som gränsar till det. I den här artikeln beskrivs situationen i Estland i samband med EU-valet.
Högt valdeltagande
Estland sade ett tydligt ja till medlemskap i EU. Ja-sidan segrade med 66,92 procent mot 33,08 procent för nej. Valdeltagandet var 63 procent.
- Våren har kommit till Estland, sade premiärminister Juhan Parts i sin första kommentar.
Den förre presidenten Lennart Meri log och utbrast: Jag är mycket lycklig i kväll. Det är för detta jag arbetat.
Mer än 70 procent av esterna var positiva till medlemskapet enligt de sista opinionsmätningarna. Det gjorde att man möjligen kunde avläsa ett mönster från tidigare EU-omröstningar i östra Europa. I dem hade mellan 77 procent (Polen och Tjeckien) och över 90 procent (Slovakien och Litauen) med Ungern (83 procent) och Slovenien (89 procent) som mellanlägen röstat för en EU-anslutning. Men ett aber fanns: i samtliga tidigare EU-omröstningar i tidigare s.k. öststater var röstdeltagandet lågt (50 procent och lägre). Det betecknades allmänt som uttryck för en brist på förtroende för både de styrande och de politiska institutionerna i dessa länder.
Sidbyte
Estland styrs i dag av en koalition mellan det konservativa Res Publica, som med Juhan Parts innehar statsministerposten, det liberala Reformpartiet och landsbygdspartiet Folkförbundet. Tillsammans med det vänsterinriktade Centern Estlands största politiska parti såg de länge ut att enkelt kunna vinna en majoritet i folkomröstningen. I det läget bestämde sig Centern vid sin kongress i början av augusti att byta sida. Partiledaren Edgar Savisaar sade under kongressen bl.a. att EU påminner om det gamla Sovjetunionen, och omedelbart efter det att kongressen röstat emot ett EU-deltagande bytte han, enligt många på känt sovjetiskt manér, ut sina båda vice partiledare, som båda är EU-positiva.
Eftersom den estniska folkomröstningen endast var rådgivande talade det mesta för att även om en majoritet av folket skulle säga nej till EU så fanns det förmodligen en majoritet i parlamentet för att landet går med i Europeiska unionen.
Estniskt slagträ
De baltiska staterna var i ett skede ett slagträ i den svenska EMU-debatten. Göran Persson med flera hävdade att om Sverige röstade nej till EMU 14 september kunde Sverige, tillsammans med Ryssland snart vara den enda Östersjöstaten som inte gått över till euron eftersom samtliga nya EU-medlemmar snarast möjligt vill vara med i valutasamarbetet.
Centerledaren Maud Olofsson menade för sin och nejsidans del att de nya EU-staterna inte inom överskådlig tid kommer att kunna införa euron.
I slutet av augusti gjorde Göran Persson en snabbavstickare till den estniska huvudstaden för att ge den estniska regeringen ett handtag i valdebatten. Under sitt besök i Tallinn sade Persson bl.a.: Inom kort blir vi åtta små länder runt Östersjön som är med i EU. Vi kommer att bli en väldigt stark grupp.
Visionen av Östersjön som ett fredens innanhav verkar snart kunna förverkligas. Det återstår att få veta vad folken i Estland och Lettland tycker om den tanken.
(Artikeln publicerad 2003-09-12)
Estland: Granngemenskapsomröstning
http://www.ne.se/rep/estland-granngemenskapsomröstning
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
