Etnoarkeologi:
Stenåldersdiet ger ett hälsosammare liv
av Andromeda Matz
Frilansjournalist
Vi västerländska människor vill gärna se oss som kulturella, civiliserade och moderna människor, men faktum är att vi, ur evolutionär synvinkel, fortfarande befinner oss på stenåldersstadiet.
Detta är en viktig förklaring till varför så många människor i väst mår både fysiskt och psykiskt dåligt, menar Göran Burenhult, som skrivit boken Det ofullkomliga djuret (2002). I den ger han en mängd vetenskapliga förklaringar och teorier till varför vårt västerländska livsmönster ger oss sjukdomar och beteenden som är okända i traditionella kulturer.
Göran Burenhult, professor i arkeologi vid Högskolan på Gotland, har ägnat 20 år åt etnoarkeologiska studier, det vill säga han har studerat existerande traditionella kulturer för att bättre kunna tolka äldre arkeologiska fynd. De många åren bland ursprungsbefolkningar i framför allt Stilla havs-området har gett honom många nyttiga och omvälvande upplevelser, både som forskare och som person. Vad han framför allt lärde sig under sina studier, och som är bakgrunden till att han skrev boken, var att dessa människor har få av våra problem. Hjärtkärlsjukdomar, cancer, diabetes och benskörhet existerar inte i de här samhällena.
Ett obiologiskt liv
Sedan människan började bruka jorden och bosätta sig i samhällen för 5 0006 000 år sedan, har vi börjat leva ett liv som våra kroppar inte är anpassade till. Det som gör oss moderna människor alltmer sjuka är framför allt två saker: för lite eller för ensidig rörelse och en kost som vår matspjälkningsapparat inte är anpassad till. Om vi åt som vi är anpassade till biologiskt och om alla tränade målmedvetet och regelbundet skulle våra vällevnadssjukdomar inte existera, enligt Göran Burenhult.
 |
|
|
Att klättra, springa, simma och gå barfota på kuperat underlag är vad våra kroppar är gjorda för. De enda problem som stenåldersmänniskan hade gemensamt med oss var ryggont. För våra kroppar är fortfarande inte helt anpassade till att gå upprätt så långsamt går utvecklingen. Vem som helst som föds frisk kan bli friklättrare eller cirkusakrobat. Men vi använder inte den fina kropp som vi begåvats med. Vi skulle slippa krämpor som tennisarmbåge och musarm, men också benskörhet, om vi använde kroppen rätt. I stället sitter vi halvt ihjäl oss, säger Göran Burenhult.
Stenåldersdiet
Benskörhet existerar inte i traditionella kulturer där ung som gammal dagligen rör sig, trots att de inte dricker mjölk, vilket för oss in på den andra faktorn som gör oss sjuka: nämligen den mat vi äter. De höga halterna av mjölkprodukter, spannmål, socker och salt som vi stoppar i oss är kroppen egentligen inte anpassad till. Det mättade fettet i mejerivarorna gör oss överviktiga med hjärtproblem, diabetes och cancer som följd. En paleodiet, ett slags stenåldersdiet, är vad vi skulle behöva. Magert kött och fisk, utan smörstekning, söta frukter, rotfrukter, lökar, nötter och bär är mat som våra förfäder levde av.
Stenåldersmänniskan fick i sig dubbelt så mycket protein, mer än dubbelt så mycket kostfiber och nästan fem gånger så mycket C-vitamin som genomsnittssvensken i dag.
Onaturlig miljö
Vad Göran Burenhult fann var att många av de sociala problem som vi dras med lyser med sin frånvaro i de traditionella kulturerna. Vårt sociala liv är en syntetisk livsföring. Vi har väldigt lite tid att umgås på det sätt som vi under årmiljoner anpassats till. Städer är biologiskt sett en våldsamt onaturlig miljö för människan, säger Göran Burenhult.
Vi lever för tätt och med alltför många främmande människor inpå oss, och det skapar aggressivitet. I de jägar- och samlarkulturer som Göran Burenhult studerat bor man i små grupper om 2530 individer där alla känner varandra. Det skapar trygghet eftersom det är svårt att stjäla från eller misshandla någon man känner väl.
Impopulär åsikt
En annan orsak till att människorna i de traditionella kulturerna är så trygga och lyckliga tror Göran Burenhult beror på deras sätt att ta hand om barnen. I de traditionella kulturerna ammas barnen i 34 år, mamman bär ständigt omkring på barnet som har fri tillgång till bröstet. Människan är bevisligen en så kallad kontinuerlig digivare. Den låga halten av fett i modersmjölken visar att människobarn behöver amma lite men ofta, säger Göran Burenhult. Han menar också att det faktum att barnen ammas så länge och i flera år får vara nära sin mamma skapar tryggare individer, en åsikt som inte alltid är så populär bland västerländska kvinnor.
Jag blir ofta anklagad för att jag skulle vilja föra oss tillbaka till stenåldern. Det är inte alls min mening. Min bok är inte något recept på hur vi ska leva hälsosamt och lyckligt. Men kunskapen om hur vi utvecklats och vad vi biologiskt är anpassade till för liv kan förändra och förbättra våra liv. När vi vet varför vi beter oss som vi gör och varför vi blir sjuka kan vi ta lärdom och förändra livet till det bättre.
(Artikeln publicerad 2003-05-02)
Etnoarkeologi: Stenåldersdiet för ett bättre liv
http://www.ne.se/rep/etnoarkeologi-stenåldersdiet-för-ett-bättre-liv
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
