Ett uppslagsverk blir till:
av Filippa Boijsen, frilansskribent och NE-medarbetare
Drygt 14 miljoner tecken kunskap. Så mycket innehåller de tre banden i det nya kompakta NE. 1996 kom det sista av de 20 banden i den ursprungliga Nationalencyklopedin (NE) ut. I tider där Internet är en självklar informationskälla letar sig böckerna ändå fram längs nya vägar och redan i år, 2008, är det dags för en ny NE-era. Alla - även de som främst är nät- och datorbundna - kan nu sätta sig ned och bläddra i de tre banden, titta på bilderna, läsa, lära och njuta med alla sinnen.
Det hoppas och vill i varje fall Nationalencyklopedins redaktion som nu ger ut ett kompakt uppslagsverk i tre band. Hur går det till att göra ett uppslagsverk? Vilka personer är inblandade? Här får du möta några av dem.
Komprimerad information
För att klara av uppgiften att vid sidan av det dagliga arbetet med NE på nätet, NE.se således, även hinna med att göra ett uppslagsverk i tre band utökades text- och bildredaktionerna på NE med ett antal medarbetare. Det behövdes också en hel del investeringar i teknik och logistik.
Trebandsverket av NE visade sig kunna rymma 64 000 uppslagsord, till skillnad från "stora" NE:s mer än 180 000. Det var självklart ett allt annat än lätt arbete att från det som är Sveriges största och mest använda kunskapssajt välja ut det som skulle kvalificera sig för att vara med i NE i tre band. Som ett underlag för det svåra urvalet fanns statistik från NE på nätet på vilka uppslagsord som lästs oftast genom åren. Vidare fanns nollträffslistan, som är en förteckning över eftersökta ord, men som av olika skäl inte funnits med i NE. Utöver det finns framför allt en stor redaktion med en genom åren välutvecklad känsla för vilken kunskap NE:s användare efterfrågar.
- Mellankrigstiden är ett exempel på ord i NE.se som inte fanns i ursprungliga NE. Många svenskar har inte upplevt mellankrigstiden, och vet inte vad det är, så det har nu blivit ett uppslagsord på NE.se och i NE i tre band. Datorspel och spelkonsol är också ord som tillkommit. Parkinsons sjukdom och ADHD är vanliga sökningar på NE.se men inte lika många söker på ordet njure. Det gäller ju även att få med sådant som hör till vad som brukar benämnas klassisk allmänbildning, säger Agnita Ekman, som är huvudredaktör för NE i tre band och som började på NE redan 1986.
Redaktionen har haft NE i 23 band att utgå ifrån. Den ämnesfördelning som de vilar på ansågs vara lämplig även för NE i tre band. Bankväsen och sfragistik (sigillkunskap) är fortfarande några av de minsta ämnena och medicin och historia några av de största. Utifrån hur stor andel av det totala antalet tecken varje ämne tilldelades bestämdes hur många uppslagsord som skulle få rum i det nya verket.
- Det hade varit svårt att göra ett uppslagsverk utan ett annat uppslagsverk som grund. Jag beundrar verkligen Diderot och d'Alembert som på 1700-talet skapade den stora, upplysta franska encyklopedin, säger Agnita Ekman.
Begränsningsmästare
Nationalencyklopedin
Agnita Ekman instruerar Låtta Skogh i ett lexikons mysterier.
Som alltid när det gäller Nationalencyklopedin är den kunskap som presenteras expertgranskad. Den nya utmaning som experterna ställdes inför med NE i tre band var att komprimera kunskapsmängden från NE i 23 band utan att förlora i kunskapsinnehåll samtidigt som man behöll ett lättillgängligt språk. - Ledorden för NE i tre band har varit Goethes: "Först i begränsningen visar sig mästaren." Att dra ned 300 rader till 30 är inte görligt med bibehållen informationsmängd. Från att tänka stort och fullständigt i 23 band har ämnesexperterna för trebandsverket tvingats tänka i det lilla formatet. Det som ryms inom det ska vara tillräckligt för att utan alltför omfattande förkunskaper kunna förstå vad uppslagsordet utlovar.
I januari 2007 påbörjades skrivarbetet för NE i tre band. För varje band hade text- och bildredaktionen drygt fyra månader på sig att skriva, redigera och sammanföra materialet. Den femte maj 2008 skrevs den sista artikeln och ett halvår senare är banden tryckta. Tryckta, ja. Men i en tid där informationssökande hos såväl unga som gamla sker på Internet är väl boken förlegad, eller?
- Anledningen till att vi nu kommer med NE i tre band är att det är dags att visa att ett kompaktuppslagsverk i allra högsta grad fyller en plats i vår informationsöverflödande tid. Även den ständigt uppkopplade kan behöva hjälp att sålla i kunskapsmängden, säger Agnita Ekman.
Uppdaterad expertis
Den tidigare klinikchefen på Universitetssjukhuset i Malmö, Jörgen Malmquist, är en av NE:s ämnesexperter. Han har skrivit artiklar i bland annat medicin och odontologi sedan bokstaven S i "stora" NE. Sedan dess har han fortsatt att skriva och uppdatera NE-artiklar - fler artiklar än han kan minnas - så uppgiften med NE i tre band var Jörgen Malmquist ganska väl förberedd på.
- Jag har haft svårt att skriva kort. Ibland skickade jag in för långa texter som redaktörerna fick korta, vilket jag har lite dåligt samvete för. I läkarlexikon och i stora NE kunde man breda ut sig lite mer.
Lite hjälp vid arbetet med NE i tre band har Jörgen haft av sina och andras tidigare artiklar men det händer mycket inom området för medicin så mycket var därför tvunget att nyskrivas.
- Jag håller mig ständigt uppdaterad och kammar igenom allt. Ibland får jag intervjua någon kollega. Jag läser internationella facktidskrifter, bevakar alla forskningsframsteg och de nya läkemedel som kommer ut. Allt jag hittar samlar jag sedan i mitt privata arkiv.
I arbetet med NE i tre band har Jörgen Malmquist fått 30-40 artiklar i månaden att skriva med ett begränsat antal tecken.
- Det var bara att kavla upp ärmarna. Ibland var jag tvungen att lämna en liten protest efter någon text. Man får se upp lite med att förkorta för mycket. Det kan få en negativ effekt där texten riskerar att framstå som löjlig.
Bilder syns först
Jan Henriksson/Scanpix, P. Pettersson/Scanpix, E. Erwitt/Magnum/IBL, Colin McPherson/Corbis/Scanpix Rolf Lassgård och Joyce Carol Oates i "stora" NE och i NE i tre band.
64 000 uppslagsord måste också illustreras, vilket tog bildredaktionen 18 månader att göra. Sara Jonasson är chef på bildavdelningen. Hon har arbetat 18 år på NE, varav 8 år som bildredaktör.
- Bilden är en ingång i verket. Det finns undersökningar som säger att man först ser bilden, därefter läser bildtexten och sedan artikeltexten. Dessutom kan bilderna dra uppmärksamhet till sig. Man bläddrar för att slå upp ett ord, sedan fastnar man kanske för en bild och hittar ytterligare information på ett tredje ställe.
Sedan ämnesredaktörerna föreslagit vilka uppslagsord de ville illustrera och vilka bilder från stora NE som de ville behålla började bildredaktionen leta efter nya bilder på bildbyråer och museer. Sammanlagt har de varit sex personer på bildredaktionen som förhandlat fram rättigheterna till över 5 000 bilder.
- Vissa bilder har vi varit tvungna att byta ut, exempelvis många porträtt på nu levande personer som blivit äldre sedan NE i 23 band var klart. "Klassiska" bilder eller bilder vi tycker är bra på i dag levande personer som redan är med i NE har vi behållit, men är personen i fråga aktiv och synlig så har vi ofta skaffat en ny och aktuellare bild. Bilden på Ingmar Bergman ser exempelvis ut precis som vi minns honom. Förr var många fler bilder svartvita, men samma motiv i färg kan ibland ge mer information. Meningen med bilden är att den ska vara informationsbärande och lättillgänglig.
Värderingsmässigt skiljer sig bilderna i stora NE från NE i tre band. Medan äldre uppslagsverk har fler porträtt på män är genusperspektivet väl inrotat i bildredaktionen i dag. Bilder på etniska grupper som tidigare funnits med har till stor del tagits bort och utpräglade nyhetsbilder är oftast inte heller något som hör hemma i ett uppslagsverk, tycker Sara Jonasson.
- I största allmänhet tycker jag inte att nyhetsbilder försvarar någon större plats i ett uppslagsverk som NE i tre band. Undantaget kan vara då det gäller någon historiskt sett viktig händelse. När det i stället handlar om aktuella bilder blir det ett svårare val och då ska man i vågskålen lägga att ett uppslagsverk som NE i tre band har en ganska lång livslängd under vilken tid en del bilder kanske inte uppfattas som lika centrala.
Kunskap i akvarieform
Nationalencyklopedin Önskas NE i tre band med akvariekänsla eller en stilren klassiker? NE i tre band finns för olika smaker och med samma expertsäkrade kunskapsinnehåll.
Uppdraget att formge omslagen till NE i tre band gick till designbyrån Happy. Efter att ha diskuterat vad NE i tre band står för fick en arbetsgrupp bestående av flera designer i uppgift att ta fram två designvarianter, en klassisk och en mer visuell. Till den senare designen valde NE förslaget som Happy kallar för "Kunskapsakvariet". Lisa Careborg, creative director på Happy, förklarar hur idén uppstod:
- Först diskuterade vi ett antal frågor. Till exempel: Vad har böcker för plats i våra hem i dag? Svensken köper fler och fler böcker, men hur placerar vi dem där hemma och vad har vi för relation till dem i dag? Finns det till exempel alltid en bokhylla att förhålla sig till? När vill vi titta i en fysisk bok och när väljer vi att läsa något på nätet? Vår slutsats var att nätet i kombination med svenskens växande intresse för heminredning gör bokens fysiska roll ännu mer betydelsefull.
Det fick arbetsgruppen att bestämma sig för att göra uppslagsverket om möjligt ännu mer fysiskt. Inte göra design bara för designens egen skull. De lyfte upp innehållet och synliggjorde det på omslaget. Uppslagsord blev riktiga föremål som placerades tillsammans och fotograferades. Det första bandet som sträcker sig från bokstaven A till bokstaven G pryds med bland annat akvarellfärg, en daggkåpa och ett förstoringsglas. Allt för att skapa en nyfikenhet kring vad kunskap är.
- Då får man förhoppningsvis också till den riktiga "bläddereffekten", säger Lisa Careborg.Det är bara att välja. Den som föredrar det klassiska NE i tre band med en tidlöst stilren design tar det, medan den som gillar design som utmanar och sticker ut väljer det. Oavsett vilket är innehållet lika bra i båda utförandena.
(Reportaget publicerat 2008-09-25)
Ett uppslagsverk blir till
http://www.ne.se/rep/ett-uppslagsverk-blir-till
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
