Per Elvingson , Frilansjournalist
Miljön är en av tre prioriterade frågor under det svenska EU-ordförandeskapet. Regeringen presenterade redan under fjolåret en förteckning över de sakfrågor där man var mest angelägen om att nå resultat. Till den listan måste dock läggas klimatfrågan, där de internationella förhandlingarna bröt samman i november i fjol, och flera frågor där föregående ordförandeland, Frankrike, inte hann nå fram till någon lösning.
Innan vi går in på de aktuella frågorna denna vår kan det vara på sin plats med en kort överblick över EU:s miljöarbete.
Det är först på senare år som miljöfrågorna kommit att spela en mer framträdande roll i EU-samarbetet. Även om det första miljöhandlingsprogrammet kom redan på 1970-talet så handlade miljöfrågorna länge mest om harmonisering, dvs. att med hjälp av tekniska direktiv skapa regler för att ge företag i medlemsländerna likvärdiga konkurrensvillkor, t.ex. i form av reningskrav på olika anläggningar. De krav som ställdes var i regel beskedliga och baserades på sådan teknik som redan fanns tillgänglig på marknaden.
 |
| Den officiella logotypen för Sveriges ordförandeskap i EU. |
Först några år in på 1990-talet började EU-kommissionen att i vissa frågor tillämpa ett nytt arbetssätt. I stället för att utgå från vad som kunde åstadkommas med befintlig teknik ställde man först upp mål för önskad miljökvalitet. Därefter utarbetades strategier för att nå målen.
När det gäller luftföroreningar har detta arbetssätt använts med framgång vid flera tillfällen och bl.a. resulterat i direktiv med avsevärda skärpningar av tillåtna utsläpp från fordon och för svavelinnehåll i drivmedel. Det nya arbetssättet kan sägas ha medfört att direktiven övergick från att konservera befintlig teknik till att driva fram ny.
EU:s miljölagstiftning är både omfattande och komplicerad, vilket blivit kännbart inte minst för de länder som nu förhandlar om medlemskap i unionen. Totalt finns ca 270 rättsakter på miljöområdet. Miljön hör till de mer komplicerade frågorna i förhandlingarna om utvidgning. Nästan alla kandidatländer har begärt fleråriga övergångsperioder för att hinna införa och anpassa sig till de nya regelverken.
De flesta beslut på miljöområdet inom EU fattas enligt den s.k. medbestämmandeproceduren, vilken innebär att parlamentet har lika mycket att säga till om som ministerrådet. Det gör att beslutsprocesserna kan bli ganska utdragna – ofta hinner det gå både ett och två år mellan förslag från kommissionen och beslut i ministerrådet.
Nu något om de miljöfrågor som prioriterats av Sverige under ordförandeskapet.
Hållbar utveckling i EU
Sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft 1999 är hållbar utveckling ett grundläggande mål för EU-samarbetet. Sedan 1998—99 har EU:s olika ministerråd arbetat med strategier för hur miljöhänsyn och hållbar utveckling kan integreras i respektive sektor. Resultaten ska redovisas när EU:s regeringschefer möts i Göteborg i juni. Vid detta tillfälle ska man också enas om en övergripande EU-strategi för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling – ett slags Agenda 21 för unionen. Kommissionen arbetar fortfarande med ett förslag och väntas presentera det i mars.
Ett nytt miljöhandlingsprogram
Under januari ska kommissionen lägga fram ett förslag till EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. Detta ska innehålla miljömål och miljöindikatorer för EU den kommande tioårsperioden. Sverige hoppas nå fram till ett gemensamt ställningstagande i ministerrådet i juni.
En ny kemikaliestrategi
Det förslag till vitbok med en ny kemikaliestrategi för EU som skulle presenterats av kommissionen i höstas sägs nu komma i slutet av januari. Under ordförandeskapet vill Sverige nå fram till ett beslut om strategin och en tidtabell för att reformera den nuvarande kemikalielagstiftningen.
Nyckelfrågor i rådets diskussioner bedöms bli industrins ansvar för att utvärdera kemikaliers risker och tidtabellen för utfasning av kemikalier vilkas risker inte har utvärderats. Kemikalierna är kanske den miljöfråga där Sverige mest kännbart hamnar på två stolar under ordförandeskapet. Dels vill man vara pådrivande i en av sina hjärtefrågor, dels har man som ordförande ansvar för att jämka ihop de andra länderna, och har därför svårt att driva den egna linjen.
Integrerad produktpolitik
Syftet med en miljöorienterad integrerad produktpolitik (IPP) är att minska miljöbelastningen från varor under hela deras livscykel och att göra användningen av resurser mer effektiv. Kommissionen ska presentera ett förslag (en grönbok) under våren. Sverige vill som ordförandeland nå fram till beslut om hur EU ska arbeta vidare på området.
Hotet om klimatförändringar
En fråga som egentligen inte fanns med i de svenska prioriteringarna, men som kommer att ta mycket tid i anspråk, är klimatförhandlingarna. Orsaken är att det sjätte partsmötet under klimatkonventionen, som hölls i Nederländerna i november i fjol, slutade i oenighet mellan EU-länderna och den s.k. paraplygruppen, ledd av USA. Det blir nu Sveriges roll som ordförandeland att företräda EU och försöka föra förhandlingarna i hamn.
På grund av det tillkommande arbetet med klimatfrågan och några oavslutade frågor från det franska ordförandeskapet – direktiv om bl.a. elektronikskrot, tillgång till miljöinformation och utsläppsnormer för två- och trehjuliga fordon – har Sverige nu ett mer än fulltecknat arbetsprogram. Därtill är viktiga dokument från kommissionen försenade. Flera av de från början prioriterade frågorna kommer Sverige därför att få svårt att hinna med under de få månader ordförandeskapet varar.
Slutligen bör framhållas att beslut, och frånvaro av beslut, på andra områden också har stor betydelse för miljön inom EU. Dit hör bl.a. möjligheten att införa en gemensam miniminivå för miljöskatter – en EU-skatt på koldioxid ses av många som en förutsättning för att nå unionens mål på klimatområdet – samt frågan om en reformering av jordbrukspolitiken, där dagens omfattande subventioner missgynnar miljön.
Extern länk
- Regeringens webbplats för mer information om EU:s miljöfrågor
(Artikeln publicerad 2001-01-24)
EU och miljön 2001:
Kemikalier och klimatförändringar på dagordningen
http://www.ne.se/rep/eu-och-miljön-2001-kemikalier-och-klimatförändringar-på-dagordningen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
