EU-parlamentet röstade 9 april med bred majoritet för en utvidgning av EU med ytterligare tio stater från 1 maj 2004. Vid omröstningen gav man även grönt ljus för Bulgarien och Rumänien att bli EU-medlemmar från 2007 förutsatt att länderna uppfyller antagningskriterierna från toppmötet i Köpenhamn i december 2002.
Beträffande det trettonde kandidatlandet, Turkiet, sade parlamentet att man under hösten 2004 ska ta ställning till om EU ska inleda antagningsförhandlingar.
Man uttalade sig även för att andra länder på i första hand västra Balkanhalvön är välkomna att ansöka om EU-medlemskap – Kroatien är det enda land som nämns vid namn – förutsatt att man uppfyller de politiska kriterier som ställts upp.
Av de totalt 626 rösterna i EU-parlamentet erhöll sju stater mellan 520 och 522 ja-röster. Polen fick 509 röster, Cypern (endast den grekcypriotiska delen är för dagen aktuell att upptas som EU-medlem) 507 röster, medan Tjeckien fick endast 489. Det senare är gott och väl inom ramen för den absoluta majoritet (314 röster) som krävdes, men markeringar mot de s.k. Benešdekreten, antagna 1945 och riktade mot tidigare tyska medborgare, gjorde att ett antal tyska CSU- och CDU-politiker samt en representant för det österrikiska FPÖ röstade nej.
Nästa steg i EU-utvidgningen tas i Athen 16 april. Då ska de 15 stats- och regeringscheferna i det nuvarande EU skriva på utvidgningsfördraget.
Därefter är det upp till folket i de tio blivande EU-staterna att ta ställning. I Malta och Slovenien har folket redan sagt ja. Närmast i tur står Ungern, som har en folkomröstning 12 april.
(Artikeln publicerad 2003-04-10)
EU-utvidgningen i hamn
http://www.ne.se/rep/eu-utvidgningen-i-hamn
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
