Björn Kumm, journalist och författare
Kanske var han inte helt uppdaterad. Dock hade han sinne för historien, den gamle man som fick frågan hur han trodde det skulle gå i fotbollsmatchen Österrike–Ungern. Vilka spelar de mot? blev repliken. För den gamle var Österrike–Ungern inte två olika länder utan ett sammanhängande begrepp – helt enkelt det gamla habsburgska kejsardömet, också känt som Dubbelmonarkin, som existerade fram till första världskrigets slut.
![]() |
Euro 2000 och historien
När Europas länder år 2000 ännu en gång möts i fotbolls-EM, ekar minnet av imperier och statsbildningar som upplösts i olika beståndsdelar. I grupp C kommer en stat som fortfarande kallar sig Jugoslavien att möta en bit av sig själv. Fram till 1991 var Slovenien en delstat just i Jugoslavien, den sydslaviska federation, som första världskrigets segrarmakter lämnade efter sig och som tidigare till stora delar koloniserats av ovannämnda, österrikisk-ungerska dubbelmonarki. Jugoslavien är i dag reducerat till sina forna delstater Serbien och Montenegro samt territorierna Vojvodina och Kosovo – det sistnämnda efter 1999 års krig ställt under internationell förvaltning. Utbrytarprovinsen Slovenien har liksom Kroatien och Makedonien blivit självständig stat. För åtta år sedan, när den jugoslaviska sönderfallsprocessen var i full gång, uteblev Jugoslaviens landslag helt enkelt från EM. I stället hoppade lilla Danmark in och vann till råga på allt hela turneringen!
Återstoden av ett annat gammalt sönderfallet imperium – det osmanska – är också med i årets fotbolls-EM. Men betraktas dess medborgare verkligen som européer? Bittert klagar man från turkiskt håll att EU:s femton västeuropeiska medlemsländer inte accepterar det muslimska Turkiet, det osmanska imperiets arvtagare. Västeuropéerna klandrar Turkiet för dess hårdhänta politik mot landets kurdiska minoritet. Men Turkiet uppfattar EU:s kritik som täckmantel för något annat, nämligen att man inte vill ha med muslimer i sin organisation. Är då EU detsamma, frågar turkarna, som Kristenheten? (Det bör ha känts gott för turkiska fotbollsfans, när Galatasaray våren 2000 besegrade engelska Arsenal i UEFA-cupen i Köpenhamn.)
Även värdländerna för årets Europa-EM utgör rester av gamla imperier som inte saknar inre motsättningar. Av Belgiens kongolesiska undersåtar uppfattades de vita koloniala herrarna som djupt oeniga. Kolonialisterna var antingen valloner eller flamländare. De talade två skilda stamspråk, och de hyllade olika sorters gudom, den katolske och den reformerte europeiske guden. Afrikanerna fann detta mycket egendomligt. Än i dag kvarstår motsättningarna. Helt uteslutet är det inte att under kommande år två nya självständiga nationer framträder på fotbollsplanerna – en flamländsk och en som kallar sig Vallonien. Också Nederländerna är ett f.d. imperium med stor invandring i modern tid från gamla nederländska besittningar i Indonesien och Karibiens övärld. Åtskilliga utomeuropeiska invandrare har blivit framstående europeiska fotbollsspelare.
En annan gammal imperienation är förstås Spanien. Den baskiska terroristorganisationen ETA känner sig inte alls representerad av det spanska landslag som deltar i årets EM. Finge ETA sin vilja fram, skulle ett självständigt Baskien år 2004 försöka kvalificera sig till nästa EM, utan omväg över centralbyråkraterna i Madrid.
Dagens Rumänien befriades likt det övriga östblocket för ett årtionde sedan, när det sovjetiska imperiet kollapsade. Redan på den tiden var Rumänien under sin egensinnige diktator Ceausescu en outsider inom östblocket, ett land som gick sin egen väg.
I fotbolls-EM år 2000 möts rester av gamla imperier och sönderfallna federationer. Upphetsade huliganer på fotbollsläktarna är okunniga om historien, men de kan säkert ändå ställa till stor nationalistisk oreda, när de hejar på sina respektive landslag och efteråt, på gatorna, kompenserar för genomlidna förluster. Det brukar sägas om EU, att det är ett fredsprojekt. Fotbolls-EM låter heta nationalistiska känslor få fritt utlopp. Polisuppbåd, sönderslagna skyltfönster, uppeldade bilar är kanske det pris Europa betalar för att slippa större, än mer ödeläggande krig?
Externa länkar: www.euro2000.org/
(Artikeln publicerad 2000-06-05)
![]() |
Euro 2000 och historien
http://www.ne.se/rep/euro-2000-och-historien
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse











