Europaäventyret: EU-utvidgning i hamn

Arne Järtelius, NE-redaktör

Nu är det klart! Folket i de tio länder som ansökt om att bli medlemmar i EU har sagt sitt. Det gör att Europeiska unionen från och med nästa vår kommer att utökas med tio medlemsländer.

Av de hittills 15 länderna blir EU då en 25 länder stor ekonomisk maktfaktor och även en faktor att räkna med både i fredsprojektet EU och i det de demokratiska reformernas EU som så många knyter så stora förhoppningar till.
 

Ceremoniellt och reellt

Redan 16 april i år, vid en högtidlig ceremoni i Athen, signerades de nya medlemsavtalen. Men innan det var dags för det reella inträdet i EU-gemenskapen skulle folket i nio av ansökarländerna (i den grekcypriotiska delen av Cypern var det parlamentet som fattade beslutet om ett EU-inträde) säga sitt.

Först ut att folkomrösta var Malta. Trots folkets ja resulterade omröstningen i nyval till parlamentet, och när folket även i nyvalet ställde sig bakom den EU-positiva majoriteten i parlamentet var EU-medlemskapet i hamn för Malta. I Slovenien, Ungern, Slovakien och Litauen var folket överlag mycket positivt till att bli EU-medlemmar. I Polen och Tjeckien gick det litet trögare, men det var ändå en klar majoritet bland de röstande som lade sin röst för EU. När mer än 60 procent av esterna röstat för EU var trycket på letterna till slut så stort att folket även där, om än med en mindre majoritet och med en regeringskris som följd, säga ja att som i denna utvidgningsomgång tionde och sista land vilja ansluta sig till Europeiska unionen. Sammanfattningsvis kan om valen i de forna s.k. öststaterna sägas att valdeltagandet varit förhållandevis lågt – i några fall strax över 50 procent av de röstberättigade – vilket av bedömare ses som ett mindre gott tecken inför den förestående regeringskonferensens behandling av Framtidskonventets slutdokument.

Beträffande Cypern, det tionde ansökarlandet, sade parlamentet i den grekcypriotiska delen av den delade ön under sommaren ja till EU. För att hela Cypern skulle komma med i EU krävdes någon form av återförening mellan de båda delarna, och en sådan kom, trots intensiva ansträngningar från FN:s sida, inte till stånd.

Den som vill läsa mer om respektive EU-folkomröstning kan ta del av dem nedan:

Med 25 medlemsländer får EU 452 miljoner invånare och en sammanlagd bruttonationalprodukt på 9 558 miljarder euro, nästan i klass med den i USA.

Det innebär vidare att 25 länder blir en del av en, åtminstone på papperet, gränslös inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. De nya medlemmarna tar på sikt över EU:s regler för fri och lika konkurrens och förbud mot statsstöd till industrin, och när de anses ekonomiskt sett kvalificerade kan de ansluta sig till EMU.

Ett historiskt nytt Europa

Det var på EU:s toppmöte i Köpenhamn i december 2002 som en överenskommelse om att utvidga EU med tio nya medlemsländer nåddes.

Före det toppmötet fanns det farhågor att det kunde förvandlas till antingen en polsk riksdag, med tanke på Polens hot att stjälpa överenskommelsen, en turkisk basar, med hänvisning till Turkiets ihärdiga försök att bli godkänt som ansökarnation, eller en maratonsittning för att oenigheten i största allmänhet var stor. Men farhågorna kom alla på skam. Den 13 december 2002 kunde därför ledarna för 28 europeiska nationer – utöver de tio aktuella ansökarländerna fanns representanter för Rumänien, Bulgarien och Turkiet, nästa våg av ansökarländer, på plats – ställa upp för ett historiskt gruppfoto.

Med Köpenhamnsbeslutet blev länder som för bara tretton år sedan befann sig bakom den så kallade järnridån nu i stället EU:s utpost mot öster. Samtidigt blir Östersjön – med undantag av några ryska landremsor – ett innanhav i EU. Maltas medlemskap kan bli en brygga till Nordafrika och Sloveniens medlemskap kan vara det första steget mot att hela Balkanhalvön snart låter sig inlemmas i EU.

Levande historia

Dagen efter det historiska mötet skrev Adam Michnik – en av ideologerna i polska Solidaritet – i Polens största tidning Gazeta Wyborcza: ”Drömmen om Europa har nu blivit verklighet”. Den tjeckiska tidningen Lidove Noviny hade rubriken ”Ett nytt Europa är fött” och den ungerska dagstidningen Magya Hirlap utropade: "Slutet på ett delat Europa”.

Köpenhamnsfördragets historiska betydelse och roll var även återkommande i de svenska storstadstidningarnas kommentarer. ”Clio, historiens musa, stod med sin griffel höjd över tavlan vid Europeiska unionens toppmöte i Köpenhamn, och hon fick av allt att döma en framgång att nedteckna”, skrev Ingrid Hedström i DN. SvD:s ledarartikel hade rubriken ”Nya historiska vingslag i Europa” och Helsingborgs Dagblad skildrade Köpenhamnsmötet som ett ”historiskt toppmöte”. Samma tidning tog i en ledarkommentar ett brett historiskt grepp på EU-utvidgningen genom att hänvisa till en stor statsmans plan för Europa: ”Nu anas konturerna till det som Winston Churchill skisserade i Zürich 1946, visionen av ett Europas förenta stater.”

En framtidshistoria

Hur ser framtiden ut för ett utvidgat EU? Först bör man notera att de 25 inom kanske högst en tioårsperiod först kan bli 27 (då Bulgarien och Rumänien förväntas bli EU-medlemmar 2007), sedan 28 (Turkiet) och därefter i tur – något som beslutades vid EU-toppmötet i juni i år – står länder som Kroatien, Serbien och Montenegro, Bosnien och Hercegovina, Makedonien och Albanien, vilket skulle ge ett EU bestående av 33 länder.

Förslaget från EU:s framtidskonvent om en ny konstitution för EU kommer med start 4 oktober att förhandlas av en regeringskonferens. Företrädare för de tio blivande medlemsländerna var representerade i Framtidskonventet, och de – liksom observatörer från Bulgarien, Rumänien och Turkiet – kommer självklart att vara med i de förhandlingar på utrikesministernivå som har fram till maj 2004 på sig att lägga fram ett förslag till en ny författning för EU. Månaden därpå är det val till Europaparlamentet och flera länder har redan flaggat för att i samband med det folkomrösta om EU:s nya författning.

Knappt har det stora Europaäventyret med EU:s ständiga utvidgning blivit färdig med en fas – från 15 till 25 medlemsländer – förrän nästa fas – en författning för att skapa ett mer demokratiskt Europa – tar vid.

Extern länk

(Artikeln publicerad 2003-10-03)

Europaäventyret: EU-utvidgning i hamn
http://www.ne.se/rep/europaäventyret-eu-utvidgning-i-hamn
Nationalencyklopedin, 2012-05-27 Kopiera källangivelse

Relaterade artiklar

Relaterade reportage

Relaterade ämnen

Nationalencyklopedin