Europavalsintresset

Namnlöst dokument

Europavalsröstning

Den första opinionsundersökningen om Europavalet i EU25 gjordes 5—16 maj 2004 då 12 184 personer intervjuades. Vid undersökningen ombads de tillfrågade att på en skala från 1 till 10 gradera sannolikheten för att man skulle gå och rösta i Europavalet. "Ett" betyder att man säkert INTE kommer att rösta. "Tio" betyder att man säkert ska rösta.

I Sverige var det bara 31 procent som angav att man säkert skulle gå och rösta. Det var den lägsta siffran bland de femton gamla medlemsländerna i EU. Genomsnittet i EU25 var 45 procent. Räknade man med dem som var ganska säkra på att de skulle rösta ("åttor" och "nior") så steg siffrorna betydligt i alla länder.

Bara 22 procent av svenskarna kunde enligt undersökningen ange valdagen 13 juni. 37 procent av de tillfrågade i EU25 kunde ange rätt valdag för sitt land (som varierar mellan länderna under perioden 10—13 juni). I stort sett innebar hög röstningsvilja också goda kunskaper om valdagen och tvärtom. Men det fanns undantag. I Danmark sade 51 procent av de tillfrågade att de säkert tänkte rösta men bara 8 procent visste vilken dag de skulle få göra det. I det nya medlemslandet Cypern tänkte 67 procent rösta men bara 37 procent visste vilken dag. I Tjeckien och Slovakien var det tvärtom. De flesta visste vilken dag som var valdag men det var ändå få som tänkte rösta.

Det var bara 14 procent av alla i EU25 som sade att de säkert INTE kommer att rösta (en "etta" på skalan). 77 procent av alla tillfrågade tyckte att EU-medlemskapet är bra för det egna landet. 60 procent av de tillfrågade svenskarna tyckte att medlemskapet är bra.

(Artikeln publicerad 2004-06-02)

Europavalsintresset
http://www.ne.se/rep/europavalsintresset
Nationalencyklopedin, 2012-05-27 Kopiera källangivelse

Relaterade artiklar

Relaterade reportage

Relaterade ämnen

Nationalencyklopedin