Vid EU:s framtidskonvents sammanträde 3–4 april 2003 enades för första gången ett stort antal små medlems- och kandidatländer om ett gemensamt förslag till debatten om Europas framtid.
Regeringsrepresentanter från sex medlemsstater (Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Portugal och Irland) och nio kandidatländer (Cypern, Malta, Ungern, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Slovakien och Slovenien) hade skrivit ett bidrag till konventet med titeln ”Reforming the Institutions: Principles and Premises”.
Bland annat talar länderna i sitt gemensamma bidrag för en förstärkning av den öppna samordningsmetoden och emot varje försök att rangordna medlemsstaterna. Vidare vill man behålla det roterande ordförandeskapet och principen ”ett land – en kommissionär”. Man är också för ett samgående av utrikeskommissionärens och den höge utrikespolitiske representantens poster.
Inte oväntat får de små länderna inte gehör från de större EU-staterna – Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien och EU-kandidaten Polen – som hävdar att ett utvidgat EU inte kan fungera med det nuvarande systemet.
(Artikeln publicerad 2003-04-09)
EU:s framtid
http://www.ne.se/rep/eus-framtid
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
