EU:s framtidskonvent
När EU:s framtidskonvent sammanträdde 2425 april 2003 fick ordföranden Valéry Giscard d'Estaing utstå stark kritik från ledamöterna för att han tidigare i veckan för medierna hade presenterat sina egna personliga förslag. När de gemensamma och av samtliga överenskomna förslagen presenterades efter sammanträdesdagarna var många ledamöter lättade över att de var "mer balanserade än väntat".
När Valéry Giscard d´Estaing lade ut texten om framtidskonventets förslag till de ca 15 nya artiklarna med förslag om förändringar av EU:s institutioner påpekade han att de var baserade på tre principer: lika rättigheter för medborgarna och medlemsländerna, bevarande och stärkande av vad som kallas den institutionella triangeln (Europaparlamentet, Europeiska rådet och Europeiska kommissionen) samt respekt för gemenskapsmetoden.
Europaparlamentet får nya befogenheter enligt de föreslagna artiklarna. Det gäller exempelvis att välja president för kommissionen. Enligt förslaget ska Europeiska rådet föreslå en kandidat för posten som president för kommissionen, som sedan måste väljas av en majoritet i Europaparlamentet.
I den kontroversiella frågan om en vald ordförande av rådet föreslog Framtidskonventet att ledaren för rådet ska vara just en ordförande och inte en president. Med andra ord ska han eller hon förbereda och organisera rådets arbete utan att konkurrera med presidenten för kommissionen.
När det slutligen gäller kommissionen föreslog Framtidskonventet att den från dagens 20 kommissionärer minskas till 15 som assisteras av maximalt lika många partnerkommissionärer.
Slutligen föreslog Framtidskonventet att en utrikesminister för EU ska tillsättas. Utrikesministern ska vara ansvarig för utrikesfrågor samt för försvars- och säkerhetspolitik. Han eller hon ska utses av Europeiska rådet i samarbete med kommissionens president.
(Artikeln publicerad 2003-04-30)