Ramadan är den nionde månaden i det muslimska året. I år (2002) inleds den stora högtiden 6 november. Från den dagen avstår troende muslimer från mat, dryck, tobak, sex och andra världsliga frestelser, från gryning till skymning. Det är samtidigt en månadslång fest inför vilken man handlar god mat, fina kläder och massor av gåvor. Samt ringer telefonsamtal från Sverige till nära och kära för uppskattningsvis 48 miljoner kronor – om dagen.
Detta enligt Amjad Aloul, konsult som hjälper företag och organisationer att kommunicera med invandrargrupper. Han tycker det är underligt att Ramadan har fått ett så litet genombrott i handeln. Om representanter för den svenska handeln var mer uppmärksamma skulle de kunna höja sin omsättning betydligt, med tanke på de hundratusentals Ramadanfirande muslimer som bor i Sverige.
– Det är stora aktiviteter på marknaden när ungdomar tar studenten men när dubbelt så många firar Ramadan, så ser man ingenting, säger han till Helsingborgs Dagblad. Amjad Aloul tror att cirka 30 procent av landets 400 000 muslimer deltar i fastan. Varje dygn, under de mörka timmarna, bjuds det på rejäla middagar i ett muslimskt hem vid Ramadan. Efter att hela månaden gått till ända firas det med en speciell fest, id al-fitr, då man äter festmåltider och överlämnar gåvor. Även de muslimer som inte är aktivt religiösa deltar i traditionen, som blivit lika mycket en kulturyttring som en sträng ritual.
Att månaden är helig beror på att det var under Ramadan som Koranen började uppenbara sig för Muhammed (profet och Islams grundare).
(Artikeln publicerad 2002-11-06)
Fastedags och fest
http://www.ne.se/rep/fastedags-och-fest
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
