Filmkoden: Jakten på den heliga Graal

Charlina Erliksson, NE-medarbetare

Nu får Da Vinci-koden premiär på vita duken. Tom Hanks och Audrey Tautou flänger som huvudrollsinnehavarna Robert Langdon och Sophie Neveu Europa runt i jakten på den heliga Graal.

”En Harrison Ford i tweedkavaj”, heter det i boken om Robert Langdon. I filmen bjuds vi en åldrad, plufsig Forrest Gump. Till filmens regissör Ron Howards försvar får man dock påpeka att Hanks inte var hans förstahandsval. Men när varken Bill Paxton, Russell Crowe, Ralph Fiennes eller George Clooney kunde, så…

Leonardo da Vincis målning ”Nattvarden” spelar en stor roll i filmen Da Vinci-koden.

AP/SCANPIX

Omöjlig övergång

De starkast lysande stjärnorna i filmen blir istället Jean Reno, fantastisk i rollen som den nitiske poliskommissarien Bézu Fache, och Paul Bettany som spelar den blodtörstiga albinomunken Silas. Bredvid dem verkar både Audrey Tautou och Sir Ian McKellen tämligen bleka.

Men visst är filmen helt okej. Om man bara överser med Tom Hanks och det faktum att en perfekt övergång från bok till film är omöjlig. Da Vinci-koden har på vägen till film åderlåtits kraftigt för att kunna klämmas in på två och en halv timme.

Mystiken har legat tät kring filmen och dess innehåll, och de kopior som sänts ut till biografer världen över har vaktats som om de vore något i stil med just den heliga Graal. I kväll, onsdagen 17 maj, får filmen världspremiär på Cannesfestivalen. Och två dagar senare får den övriga mänskligheten se den (om man inte som undertecknad hade chansen att se den på en morgontidig pressvisning i Köpenhamn).

Efterlängtad succé

De som tagit Dan Browns Da Vinci-koden till sitt hjärta kan förstås knappt hålla sig. Och vi är många. Boken har hittills sålts i över fyrtio miljoner exemplar på 44 olika språk. Publiciteten är delvis ett resultat av den anstöt romanen väckt. Brown valde avsiktligt ett kontroversiellt ämne för att slå igenom stort.

Dan Browns tidigare romaner, Digital Fortress (1998, Gåtornas palats, 2006), Angels & Demons (2000, Änglar & demoner, 2005), Deception Point (2001, I cirkelns mitt, 2005) nådde i sammanhanget medelmåttiga försäljningssiffror. Da Vinci-koden var hans förmodligen sista chans till ära och pengar. Vinna eller försvinna. Han lyckades. Och nu kommer han förmodligen att tjäna ännu en förmögenhet på filmintäkter.

Arga föregångare

Men filmens premiär var länge osäker. Dan Brown blev under våren 2006 anklagad för plagiat. Författarna Michael Baigent och Richard Leigh stämde Browns (och med det även sitt eget) förlag Random House för plagiat med motiveringen att Brown kopierat ”berättararkitekturen” i deras bok Heligt blod, helig gral (The Holy Blood and the Holy Grail, 1982, förkortad HBHG under rättegången). Vid en rättslig förlust för Brown skulle filmen ha kunnat stoppas, i alla fall i Storbritannien.

HBHG diskuterar allt från kättare och tempelriddare till merovinger och Nya Testamentet. De femton centrala teman som Brown anklagades för att ha stulit från HBGH gällde Jesu påstått fullbordade äktenskap med Maria Magdalena, deras barns ättlingar som ska ha gift in sig i den franska kungafamiljen och spekulationen att dessa ättlingar lever än i dag, skyddade av det hemliga brödraskapet Prieuré de Sion.

Till skillnad från Dan Brown, som i sin bok presenterar alltsammans som fakta (något som filmversionen av boken inte gör), betonar dock Baigent, Leigh och Lincoln (Henry Lincoln höll sig utanför rättegången av medicinska skäl) i sin bok att deras källor vid ett flertal tillfällen är tvivelaktiga och att deras slutsatser dras utifrån spekulationer och svaga indicier.

Vems idéer?

Baigent har kallat det Brown gjort för ”intellektuell stöld”. Men kan man verkligen ha copyright på en idé? Och var går i så fall gränsen mellan att ”plagiera” och ”ta intryck av”?

Brown tillbakavisade vid rättegången anklagelserna och menade att han använt betydligt fler källor än HBHG till sitt verk. Lägg till det att många av Baigents/Leighs/Lincolns teorier sådana de framställs i Da Vinci-koden kommer direkt ur munnen på en av bokens karaktärer, Leigh Teabing – ett lättytt anagram av de båda förstnämnda författarnas namn och därmed en hyllning.

Brown friades och slapp betala skadestånd. Domaren menade att Baigent och Leigh visserligen kunde ta åt sig äran för att ha populariserat den hypotes de presenterar i sin bok, men inte för att ha uppfunnit den. Liksom alla andra verk bygger självklart även Heligt blod, helig gral på allehanda källor.

Alla vill ha en bit av kakan

Baigent och Leigh var inte de första att anklaga Dan Brown för plagiat, och de är förmodligen inte heller de sista. För några år sedan hävdade Lewis Perdue att Da Vinci-koden byggde på hans böcker Arvet efter Da Vinci (The Da Vinci Legacy, 1983) och Daughter of God (2000) och passade samtidigt på att smutskasta Brown så mycket som möjligt. Domaren som jämförde de verken bedömde inte en rättegång vara relevant.

Det dröjde inte länge efter det att Dan Brown och Random House vunnit processen mot Baigent och Leigh förrän nya anklagelser dök upp. Först ut var Michail Anikin, rysk konsthistoriker och expert på Leonardo da Vinci, som påstod att Brown stulit hans idé om Mona Lisa som en allegori för den kristna kyrkan som han presenterar i boken Leonardo da Vinci: Theology in Paint (2000).

Anikin hotade med stämning om han inte fick en ursäkt och hälften av Browns intäkter för boken och filmen. Sedan dess har det varit tyst, men vänta bara!

Nattvardshemligheter

I Da Vinci-kodens kölvatten kommer nu ännu en bok om en av världshistoriens kanske mest mytomspunna personligheter – Leonardo da Vinci. Den spanske författaren Javier Sierras senaste historiska roman publiceras på svenska i juni under namnet Nattvardens hemlighet (La cena secreta, 2004). Som läsare av Dan Browns storsäljare tror man sig kanske redan vara bekant med denna hemlighet, men icke. Leonardos verk verkar bjuda på fler mysterier än man ana kan.

I Sierras renässans-Europa där kärleken till antiken och dess ideal frodas känner sig, som det då sades, Heliga moder kyrkan alltmer hotad. När dominikanmunkarna i den hemliga orden Betania i Rom får anonyma brev från någon som kallar sig ”Profeten” är det dags att handla. ”Profeten” varnar för att klostret Santa Maria delle Grazie i Milano kommer att bli centrum för antikens återfödelse. Någon kommer att manifestera den kätterska tron i ett av de verk som pryder klostrets väggar.

Huvudmisstänkt är konstnären Leonardo da Vinci, tidigare (ö)känd för sina tvetydiga tolkningar av bibliska motiv. Leonardo befinner sig just i slutfasen på ett av sina största verk, Cenacolo, det vill säga Nattvarden.

Fader Agostino Leyre, dominikan och inkvisitor, får i uppdrag av Betania att fara till klostret för att avslöja den mystiske profetens identitet och övervaka Leonardos arbete. Det blir ingen lätt uppgift. Konstnären står under beskydd av ingen mindre än Ludovico Sforza, hertig av Milano.

Svaret på varje gåta leder ständigt till en ny. Vilka är egentligen personerna på tavlan? Varför ser lärjungen på Jesu högra sida ut som en kvinna? Och är mannen näst längst till höger i bilden, med sin rygg mot Jesus, inte rentutav Leonardo själv?

Kodknäckare

De föga kända koder som Leonardo da Vinci obestridligen lämnade efter sig i sina verk har betraktats både som skämt och som ledtrådar till kristendomens dolda historia. För Dan Brown är de givetvis det senare. ”Man kan inte utforska ett så explosivt ämne […] utan att ens grundfilosofi förändras”, säger han i Lisa Rogaks bok Mannen bakom Da Vinci-koden (2005). ”Jag började researcharbetet inför Da Vinci-koden som skeptiker. [---] Efter ett oräkneligt antal resor till Europa, och ungefär två år av research, blev jag troende.”

Men oavsett om man är brownskt troende eller inte så är Da Vinci-koden både läsvärd och sevärd. Och vill man ha mer av Robert Langdon så behöver man inte vänta länge. Dan Brown har nämligen långt gångna planer på att skriva en hel serie med böcker om den kodknäckande symbolforskaren. Nästa bok i den serien är utlovad till början av 2007.

Länkar till NE.se

 Externa länkar

(Artikeln publicerad 2006-05-17)

 

Filmkoden: Jakten på den heliga Graal
http://www.ne.se/rep/filmkoden-jakten-på-den-heliga-graal
Nationalencyklopedin, 2014-04-19 Kopiera källangivelse

Relaterade artiklar

Relaterade reportage

Relaterade ämnen

Nationalencyklopedin

Kontakt