Efter miljömötet i Valencia i början av november, efter vilket FN:s klimatpanel (IPCC) lade fram sin syntesrapport av vilken det klart framgår vad som bör, ska och måste göras för att vända världens klimatutveckling, är det nu dags för världens politiker att i FN:s regi träffas på Bali för att börja arbeta med ett nytt Kyotoavtal. Det nuvarande avtalet löper ut 2012, och det är därför hög tid att komma med nya och mer radikala mål för ett nytt klimatavtal.
Inför Balimötet den 3–14 december har Europaparlamentet avgivit en rad rekommendationer. Dit hör bindande utsläppsmål för industriländerna, ett globalt system med utsläppsrätter och att en halvering av utsläppen med växthuseffekt till 2050 bör utgöra EU:s huvudsakliga målsättningar.
Europaparlamentet framhåller i en resolution inför Balimötet att EU måste bekräfta sin ledande roll inom kampen mot klimatförändringarna och se till att man under konferensen inrättar en realistisk ram för förhandlingar som ska leda fram till en överenskommelse som ska gälla efter 2012.
Den framtida klimatordningen bör grundas på Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och principerna i Kyotoprotokollet och ha som långsiktigt mål att begränsa den globala uppvärmningen till 2°C över förindustriella nivåer, vilket innebär en minskning av de globala utsläppen av växthusgaser med minst 50 procent år 2050 jämfört med 1990 års nivå.
Europaparlamentet upprepar också i resolutionen sitt krav på att utsläpp från luftfarts- och sjöfartssektorn ska ingå i de internationella åtagandena för minskade växthusgaser för perioden efter 2012 och uppmanar till förnyade ansträngningar för att införa flygbränsleskatter i EU och globalt.
Europaparlamentet är oroat över att en allt större andel av jordens tillgångar används till boskapsuppfödning och påminner om FAO:s rapport Livestock's Long Shadow från november 2006 som uppskattar att köttindustrin och boskapsuppfödningen står för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Parlamentet understryker behovet av ett internationellt klimatavtal för perioden efter 2012 som omfattar bestämmelser för en hållbar boskapsproduktion.Parlamentsledamöterna påpekar att de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna är ojämnt fördelade, vilket gör problemet till en fråga om mänskliga rättigheter och global rättvisa. Industriländerna har en moralisk skyldighet att bistå utvecklingsländerna, bl.a. med hållbar och effektiv teknik och medfinansiering av detta, så att de ekonomiskt mer avancerade länderna kan börja minska utsläpp eller kolintensitet så snart deras utveckling tillåter, dock senast 2020.
Industriländerna, inklusive de länder som ännu inte har ratificerat Kyotoprotokollet, måste inta en ledande roll för att åtgärda klimatförändringen på global nivå och förbinda sig att minska sina utsläpp med minst 30 procent fram till 2020 och minst 60–80 procent fram till 2050 jämfört med 1990.
Länk till NE.se: IPCC:s syntesrapport
(Notisen publicerad 2007-11-27)
FN:s klimatmöte på Bali
http://www.ne.se/rep/fns-klimatmöte-på-bali
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
