Skogen och klimatförändringen
av Anders Hanssonfrilansjournalist
Inget har väl genom historien präglat Sverige så starkt som skogen. I dagens urbaniserade samhälle kan det ibland tyckas som om skogen förlorat sin betydelse. Men över hälften av Sveriges landyta är täckt av skog, och skogsnäringen är fortfarande väldigt viktig för landets ekonomi. Den står för ungefär 20 procent av det totala exportvärdet. Därtill kommer den viktiga roll som skogen har för djur- och växtlivet. För att inte tala om stressade stadsmänniskors rekreation.
Det är därför inte för mycket sagt att det som påverkar skogen påverkar även oss. Många av de problem som landets skogsforskare sysslar med intresserar väl i ärlighetens namn i första hand folket inom näringen. Men en fråga som diskuteras flitigt på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp är den för oss alla högaktuella klimatförändringen. Hur påverkar ett varmare klimat skogen? Vad kan man inom skogsindustrin göra dels för att mildra själva klimatförändringen, dels för att anpassa sig till effekterna av den? Hur ser framtiden ut för svensk skogsnäring? NE:s utsände har pratat med några av Sveriges ledande skogsforskare.
Växer i värmeOla Sallnäs, professor i skogsteknik, och Kristina Blennow, docent i skogshushållning, har jobbat med klimatförändringsproblematiken redan några år.
– Det har sedan länge varit vår strävan att göra det mer systematiskt, men det är först de senaste åren det har blivit möjligt på allvar, säger Kristina Blennow.
Ola Sallnäs och Kristina Blennow poängterar att skogen inte är ett orört system. Den påverkas i hög grad av människans aktivitet.
– Dagens tillstånd för skogen är ju ett resultat av klimatet, men lika mycket en effekt av vad vi människor har gjort, säger Ola Sallnäs. Det är exempelvis därför som vi numera har gran i Skåne.
Han fortsätter med att förklara att frågan om klimatförändringen är mycket komplicerad.
– Vi ser en hel bukett av tänkbara klimateffekter.
Så vilka är dessa effekter då? Den mest säkra konsekvensen av klimatförändringen är en temperaturökning. Högre temperatur i kombination med ökad koldioxidhalt har en stor positiv effekt för skogsbruket. Produktionen kommer framöver att sannolikt öka för de flesta trädarter i Sverige. Det vill säga att träden kommer att växa snabbare. Detta har med fotosyntesen att göra. Är temperaturen för låg sker ingen fotosyntes och träden kan inte ta till vara solljuset. Högre temperatur kommer att förlänga trädens tillväxtperiod då de har en fungerande fotosyntes.
- Vi kan se fram emot en ökad produktivitet på mellan 20 och 40 procent i stora delar av Sverige, berättar Johan Bergh, docent i skogshushållning och forskningsledare på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. Pengamässigt kan det få stora konsekvenser för skogsbruket. Vi talar om en omsättning som är flera miljarder kronor högre varje år.
Svamp och snytbaggarFotosyntesen påverkas också av halten koldioxid i luften. Ju mer koldioxid desto högre fotosynteshastighet, vilket i sig kan innebära ökad produktion. Detta hänger dock troligen ihop med näringstillgången i marken. Vid låg näringstillgång i marken har fältexperiment med förhöjd koldioxidhalt visat att träden inte växer snabbare. Men högre temperatur i marken påskyndar nedbrytningen av organiska material, och detta gynnar frigörelsen av växtnäring i marken. Allt gott så långt, alltså.
– Men det är inte alls säkert att vi kommer att kunna utnyttja den potentiellt högre produktionen, varnar Ola Sallnäs och Kristina Blennow.
Risken för skador på skogen kommer nämligen också att öka vid en möjlig klimatförändring. Om vi håller oss kvar vid temperaturhöjningen så kommer denna sannolikt att innebära att problemen med skadegörare ökar. Dels handlar det om olika skadeinsekter, såsom granbarkborre och snytbagge, dels om svampar, till exempel rotröta.
– I ett varmare klimat kommer flera av skadeinsekterna på skogen att föröka sig snabbare, vilket ger fler insekter, och det kan öka skadorna väsentligt, utvecklar Johan Bergh. Dessutom kan vissa skadeinsekter komma att förflytta sig norrut. Kanske får vi även en invandring av skadeinsekter söderifrån, vilket kan få allvarliga konsekvenser om deras naturliga fiender inte följer med.
En annan faktor som troligen kommer att påverkas av klimatförändringen är nederbörden. De möjliga scenarier som SMHI tillhandahåller pekar på att nederbörden generellt sett kommer att öka i Sverige utslaget på hela året. Om man bortser från risken för vattensjuk mark och försumpning är detta bra för skogens tillväxt på torrare marker.
– Sommartid finns det dock risk för minskad nederbörd, framför allt i södra Sverige, och det är negativt, säger Johan Bergh.
Skogen i blåsväderEfter stormen Gudrun i januari 2005 blev problemet med vindfällda träd högaktuellt. Skadorna efter Gudrun uppgick till nästan en hel årsavverkning, och under uppröjningsarbetet miste tio människor livet. Redan nu är vinden den faktor som orsakar störst skador inom europeiskt skogsbruk. Risken finns att det blir ännu värre. Detta är något som Kristina Blennow tittat extra noga på.
– Det framtida vindklimatet är särskilt osäkert, men man måste räkna med risken för stormskador, säger hon.
I det resonemang som Kristina Blennow och Ola Sallnäs för blir det tydligt hur komplicerad frågan är. De pratar engagerat och fyller nästan i varandras meningar.
– Ett möjligt framtida scenario är att träden växer snabbare, att det regnar mer och att det blir blåsigare. Det bör medföra ökad risk för vindfällning. Högre träd är mer vindkänsliga. Mer nederbörd innebär blötare mark, vilket gör att träden står mindre stadigt. Dessutom kan den ökade temperaturen leda till att vi får mindre tjäle i marken. Eftersom stormarna kommer huvudsakligen under höst och vinter kommer minskad tjäle att bidra till att träden lättare blåser omkull.
Det finns dock sätt att kompensera för den ökade risken för vindfällning. Ett sätt är att avverka tidigare, men det skulle dra ner lönsamheten. Lägre träd är mindre vindkänsliga men ger inte lika mycket virke. Val av trädart spelar också en roll i sammanhanget.
– Gran är speciellt stormkänslig men högprioriterad eftersom den är väldigt lönsam, säger Kristina Blennow. Lövträd är generellt sett mindre stormkänsliga. Inte minst för att de tappat sina löv när stormarna kommer. Men lövträden växer också i allmänhet långsammare än exempelvis gran.
Johan Bergh påpekar en annan nackdel med att odla lövträd. De måste hägnas in de första åren eftersom rådjur och annat vilt annars äter upp plantorna.
Sammankopplat med klimatförändringsproblemet är det svenska miljömålet att öka andelen bioenergi. Detta kommer att påverka hela skogsnäringen i form av en ökad efterfrågan. Det kommer att behövas mer virke, dels för att elda med i fjärrvärmeverken, dels i framställningen av drivmedel, exempelvis etanol.
FolksjälsdjupetNär man pratar om skogens betydelse ligger fokus nästan alltid på själva virket. Leif Mattsson, professor i det skogliga mångbrukets ekonomi, vill lyfta fram att det finns flera andra stora värden i skogen. Människors rekreation, jakt, miljö och biologisk mångfald är faktorer han nämner.
– Vi har kunnat konstatera att det som svenska folket vill satsa mest pengar på inom miljöområdet är att komma till rätta med klimatförändringen, men skogen och den biologiska mångfalden ligger också högt på listan, berättar han. Skogen är i folks medvetande i stor utsträckning lika med Naturen med stort N. Den har djup förankring i folksjälen. Vi behöver balansera alla faktorer om vi ska optimera skogens totala bidrag till välfärden.
Ett varmare klimat i Sverige, i övriga Europa och i världen som helhet kan få andra effekter än de som nämnts ovan. Blir det torrare i södra Europa kan svensk mark komma att behövas i jordbruket i större utsträckning. Sverige kan också få ökade turistströmmar att ta hand om.
– Våra skogar betraktas av många européer som rena vildmarken, utvecklar Leif Mattsson. Vi kan därför komma att få se en mer skogsbaserad turism framöver. Man ska dock komma ihåg att global uppvärmning uppenbarligen är dålig för många länder, även om vi i vissa avseenden får ett "bättre" klimat med högre produktivitet i vårt land.
Att veta exakt hur den svenska skogen kommer att se ut i framtiden är inte möjligt. Det går inte heller att med bestämdhet säga hur klimatförändringen kommer att utvecklas. Eftersom skogsbruk spänner över så lång tid – den skog som planteras i dag avverkas om 70–120 år – är osäkerheten extra stor hur skog och klimat kommer att påverka varandra.
– Vi anser i alla fall att det är helt nödvändigt att redan i dag ta spjärn emot morgondagens möjliga klimatförändringar, slår Ola Sallnäs fast. Vi kan inte vänta.
(Artikeln publicerad 2007-08-15)
Extern länk: Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU
Forskning: Skogen och klimatförändringen
http://www.ne.se/rep/forskning-skogen-och-klimatförändringen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
