Varje år rankar tidskriften Science årets tio viktigaste vetenskapliga genombrott. Den listan toppas i år av lösningen på Poincarés förmodan med neandertalarens DNA på andra plats och med smältande isar på tredje.
Poincarés förmodan är ett matematiskt problem som lades fram 1904, men som fick sin lösning först för fyra år sedan. År 2002 lade ryssen Grigorij Perelman ut ett utkast till bevis på en vetenskaplig sajt. Under 2003 lade han ut ytterligare två artiklar om sitt bevis på samma sajt. Så dags började matematikvärlden bli alltmer övertygad om att han faktiskt hade funnit lösningen på problemet. Inte nog med det! Han hade också kommit på lösningen på ett mer allmänt problem kallat William Thurstons geometriseringsförmodan. I augusti 2006 tilldelades Perelman Fieldsmedaljen, matematikens nobelpris, den finaste utmärkelse en matematiker kan få. Men han ville inte ta emot den med hänvisning till att personen bakom en upptäckt inte är intressant. Det är för honom bara själva upptäckten som räknas.
Tvåa på Sciences lista är kartläggningen av neandertalarens DNA. Det arbetet har letts av svensken Svante Pääbo, som är chef för Max Planck-Institut för evolutionär antropologi i Leipzig i Tyskland. Den teknik som gjort det möjligt att kartlägga DNA från 38 000 år gamla benknotor har utvecklats på KTH i Stockholm. DNA-analyserna av neandertalaren har bara börjat, men resultaten så här långt visar i alla fall att tekniken fungerar.
Trea på listan är de smältande isarna på Grönland och Antarktis. Det som framför allt förvånar forskarna är att isarna verkar smälta så snabbt. Flera typer av satellitmätningar visar att isen smälter häpnadsväckande fort. De olika mätningarna och analyserna ger lite olika resultat om takten. Men alla pekar på att havsytan kommer att höjas avsevärt det närmaste seklet till följd av både smältning och varmare vatten. Det kommer i så fall att få förödande konsekvenser för bebodda trakter som ligger låglänt, till exempel Bangladesh, New Orleans och Nilens delta.
Fjärdeplatsen får en fisk som steg upp på land. Den var tre meter lång och levde i det som nu är Ellesmere Island i norra Canada. Men för 375 miljoner år sedan levde djuret, som fått namnet Tiktaalik roseae, i en grund älv. Den var en fisk som hade gälar att andas med. Men den hade också utvecklat en hals att vrida på huvudet med, och fenorna hade så smått börjat likna fötter. Tiktaalik anses vara det bästa exemplet hittills på övergången mellan fisk och fyrfota landdjur.
På femte plats hos Science hamnar ett så kallat metamaterial med förmåga att böja ljus. Än så länge fungerar materialet bara i vissa våglängder i mikrovågsspektrat, men forskargruppen på Duke University i USA har på alldeles riktigt och i bästa Harry Potter-anda lyckats dölja ett litet kopparstycke med en ring av det nya materialet för sådana mikrovågor. Materialet har dock ett begränsat värde för spioner och trollkarlar: man blir förvisso osynlig, men man kan inte se sin motståndare.
Sexan handlar om ett stort medicinskt genombrott: en ny behandling av så kallad makuladegeneration, ”gula fläcken-sjukan” benämnd. Makuladegeneration beror på att näthinnans gula fläck blir övervuxen med nya småblodkärl. En studie under året publicerad i New England Journal of Medicine visade att ett nytt preparat, Lucentis, kan förbättra synen hos en tredjedel av patienterna, och stabilisera tillståndet hos nästan alla de andra.
På sjunde plats kommer flera rön om hur nya arter bildas. Forskare i Panama har lyckats frambringa en sådan ny art i sitt laboratorium. De korsade två fjärilsarter, en med ett gult streck på vingen och en med ett rött streck. Den nya arten fick både ett gult och ett rött streck, och de gamla arterna ville inte para sig med den.
På plats åtta kom två mikroskoptekniker, kallade PALM och STED. STED kan användas bland för att observera när nervceller skickar ut signalsubstanser. PALM har en upplösning som gör att den kan följa enskilda molekyler inne i cellen.
På nionde plats hamnar nya rön om hur minnet fungerar på cell- och molekylnivå. Forskarna har länge antagit att en mekanism som kallas långtidsförstärkning – long term potentiation, LTP – är inblandad när minnen etsar sig fast i våra hjärnor. Det innebär att kontakterna mellan nervcellerna förstärks.
På tionde plats kommer nya detaljer om RNA-interferens, den teknik som belönades med årets nobelpris i medicin. Nobelpristagarna upptäckte att man kan skicka in små bitar av dubbelsträngat RNA och på så vis stänga av hela gener och styra cellens verksamhet. Årets upptäckt handlar om små RNA-molekyler som kallas för piRNA, som tycks styra utvecklingen av spermiecellerna hos många djur.
Länkar till NE.se
(Notisen publicerad 2007-01-12)
Forskningens tio-i-topp
http://www.ne.se/rep/forskningens-tio-i-topp
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
