Jörgen Malmquist och Lennart Hultqvist, NE-medarbetare
Den amerikanska vetenskapliga tidskriften Science presenterar varje år en tio-i-topp-lista över de största upptäckterna inom naturvetenskaperna. Det är en som vanligt spännande läsning för den som vill ha koll på forskningsfronten på det området.
Science lista för 2003 toppas av forskning om universums historia. Där återfinns även upptäckter om våra celler och gener samt om bot av cancer.
Tillståndet i universum
Som 2003 års största vetenskapliga bedrift lyfter Science fram den amerikanska satelliten WMAP (Wilkinson Microwave Anisotropy Probe) och dess skarpa ”foto” av universums äldsta strålning. Denna strålning berättar om tillståndet i universum omkring 400 000 år efter universums uppkomst (Big Bang) och kallas för kosmisk bakgrundsstrålning.
Forskarna har presenterat en mängd nya slutsatser om universum. Exempelvis är universum 13,7 miljarder år gammalt, och de första stjärnorna skapades efter blott 200 miljoner år. Vidare bekräftar WMAP den syn på universum som har växt fram under senare år, nämligen att det mesta av universums innehåll utgörs av vad man kallar mörk energi vars sanna natur är okänd. Den mörka energin gör att universum expanderar allt snabbare och snabbare.
 |
|
Universum ca 400 000 år efter dess uppkomst. Inga stjärnor eller galaxer fanns utan strålningen dominerade. De röda fläckarna är de varmaste områdena, de blå de kallaste. |
|
NASA/WMAP SCIENCE TEAM |
Depressioner och klimat
Nummer 2 på Sciencelistan handlar om vårt själsliv, närmare bestämt om tre olika fynd av samband mellan gener och psykisk sjukdom. En gen har visat sig öka risken för depression, men bara i kombination med stress. En annan gen förekommer i två varianter, som medför ökad risk för schizofreni respektive ångestsjukdom. Den tredje genen har samband med manisk-depressiv sjukdom, med nybildning av nervceller i hjärnan och med antidepressiva läkemedelsverkningar. Man hoppas givetvis att alla dessa upptäckter ska leda till förbättrade behandlingsmetoder.
Som upptäckt nummer 3 lyfter tidskriften fram de många studier under 2003 som har kartlagt hur jordens allt varmare klimat påverkar exempelvis insekter, fåglar, isar och glaciärer. Isar smälter, fåglar lägger sina ägg tidigare än vanligt, blommor blommar vid fel tid m.m. Klimatförändringen förefaller också försämra skördarna i vissa delar av USA och Afrika.
RNA och celler
Nummer 4 är en fortsättning av 2002 års viktigaste upptäckt enligt Science: små RNA-molekyler. RNA lämnade då definitivt rollen som enbart budbärarkopia av arvsmassans DNA. Årets placering gäller de många styrande verkningar som s.k. mikro-RNA-molekyler har hos alla levande organismer, från embryostadiet och framåt.
Cellen står i centrum för upptäckt nummer 5. Forskare har lyckats märka vissa molekyler och få dem att visa var någonstans de befinner sig. Därmed kan förloppen inuti cellerna följas bättre än tidigare. Man har lyckats följa rörelsen hos s.k. glycinreceptorer inuti nervceller.
Energiutbrott och stamceller
När det gäller nummer 6 har den svenske astronomen Jesper Sollerman spelat en roll (han är även med på ett hörn i nummer 1). Han och hans kolleger har spårat källan till de kortvariga men intensiva skurar av energirik gammastrålning som kommer från himlavalvet. Dessa skurar är de mest energirika utbrott man känner till i universum. Källan visade sig vara supernovor, dvs. åldrande och döende stjärnor som helt och håller exploderar.
I nummer 7 uppmärksammas de redan så uppmärksammade stamcellerna. Forskare har lyckats få stamceller från möss att omvandlas till spermier och äggceller. I nästa steg har spermierna befruktat musägg, varvid ett embryo till en mus började att utvecklas. Forskningen väcker vissa etiska frågeställningar.
Nya material och könskromosomer
Vänstervridna material dyker upp i nummer 8. Sådana material bryter ljuset i motsatt riktning jämfört med vanliga material. Fysikerna som upptäckte detta blev först inte trodda. Fenomenet föreföll nämligen bryta mot naturlagarna. Men nu har andra forskargrupper också lyckats med konsten att få omvänd brytning, och man har fått ordning på naturlagarna.
Mannens könskromosomer plockas fram i nummer 9 på listan. Det är kromosom Y som har skärskådats extra noga. Den har visat sig innehålla en dublettuppsättning. Därmed blir genen stabil och skyddas mot genetiska defekter, trots att den inte uppträder parvis som andra kromosomer.
Att bota cancer
Cancer handlar upptäckt nummer 10 om. Det gäller mediciner som får cancertumörer att svälta ihjäl genom att blodtillförseln till dem stryps. På djur har detta fungerat bra, men det har varit svårare att bota människor.
Läkemedelsföretagen prövar en mängd olika substanser för att få fungerande mediciner. Här har framsteg rapporterats under 2003. Livet hos patienter med framskriden tjocktarmscancer har kunnat förlängas.
Extern länk
(Artikeln publicerad 2004-01-27)
Forskningsnytt: Tio största upptäckterna 2003
http://www.ne.se/rep/forskningsnytt-tio-största-upptäckterna-2003
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
