Arne Järtelius, nyhetsredaktör
EM i fotboll – EURO 2008 – står för dörren. Tidningarna är smockfulla av laguttagningar, dagsformbesked och skadelindrande åtgärder. Kafferasterna på fabriker och tjänsteföretag fylls av snack om vem som är bäst och snart är det dags att tippa vem som ska bli europamästare denna gång.
Fotbollen är åter kung för åtminstone en hel månad i sträck. Solen må skina aldrig så mycket, men när Sverige spelar någon av sina tre inledande matcher mot i tur och ordning Grekland, Spanien och Ryssland kommer landet att hålla andan. Vem som vinner? Det står skrivet i stjärnorna, men med forskningens hjälp skulle man nog kunna komma en ganska bra bit på väg när det gäller att vaska fram semifinallagen.
 |
|
Är publiken något för forskarna att studera, månne? Eller är det kanske forskarna som sitter på första bänk? |
|
pictor sports picture/ibl |
Hooliganism
Kan man forska om fotboll!? Den med lätt rynkad panna ställda frågan fick jag med mig till Orkanen, den byggnad där lärarhögskolan i Malmö huserar. Jag passade den vidare till Torbjörn Andersson, fil.dr i historia med en avhandling om svensk fotboll – Kung fotboll (2002) – från dess första stapplande steg fram till det att de första svenska fotbollsproffsen med Gunnar Nordahl i spetsen skulle göra sin debut i slutet av 1940-talet.
– Det är klart att man kan! Man forskar ju om det mest och lite till nu för tiden, och fotboll är definitivt ett eget forskningsfält. I Storbritannien har man sedan en längre tid forskat om fotboll, men även här i landet finns det flera forskare som har det som sitt huvudområde.
Det som gav den brittiska fotbollsforskningen den där riktiga skjutsen var huliganismen på och omkring fotbollsarenorna under 1960-talet. Huliganerna skapade den där lagoma paniken för att samhället skulle vilja satsa resurser för att ta reda på hur, varför och vad man kunde göra åt problemen.
– De flesta av dem som studerade huliganfenomenet var klart positivt inställda till fotboll som sådan, och det ledde något årtionde senare fram till att de började studera supporterkulturen kring fotbollen i en mer allmän riktning. Huliganerna är ju som väl är bara en ganska högljudd svans bland fotbollspubliken. Den forskningen ledde vidare till att man började undersöka en massa andra aspekter som hade med fotboll att göra. Det var sådant som fotbollens roll i samhället, dess roll för identitetsskapande och fotbollens kommersialisering.
Huliganerna finns väl kvar – även om man just i Storbritannien till stor del lyckats mota dem vid stadiongrindarna – men huliganforskningen har bland idrottsforskarna ersatts av andra och mer fotbollsnära perspektiv och ämnen. Från fotbollens vagga har sedan forskningen i ämnet spritt sig till många andra länder, men ofta har det åtminstone initialt varit just britter som varit ledande även där.
– Jag var i London häromveckan och i samband med det tittade jag lite på utbudet av fotbollslitteratur. Det som där var påfallande var att litteraturen om huliganismen intog en så bred plats. Framför allt var det böcker som skrivits av tidigare huliganer och som nu med illa dold förtjusning berättade om sina illdåd. En stor genre i den brittiska fotbollslitteraturen var också biografier av avdankade föredettingar med och utan landslagsmeriter.
Ett antal sådana böcker kan väl även den svenska bokmarknaden uppvisa – böcker om Hamrin, Nacka, Liedholm och Bosse Larsson har kommit på senare tid – men det är inte precis några kioskvältare. I alla fall inte för den som är ute efter avslöjanden och skandaler. "Kurre Hamrin avslöjar..." Knappast.
Leken som blev allvar
Fotbollsforskningen i Sverige då, när kom den igång och vad har den hittills ägnat sig åt? Frågan går vidare till Torbjörn Andersson, hammarbyare från Linköping och forskare vid Malmö högskola.
– Först ut på plan bland svenska fotbollsforskare var Tomas Peterson, numera professor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Han kom 1989 ut med boken Leken som blev allvar: Halmstad Bollklubb mellan folkrörelse, stat och marknad, som handlar om hur Halmstad BK blev svenska mästare 1976. Utöver den har det kommit ytterligare några studier om spelet på planen och om publiken. Själv har jag skrivit om fotbollshistoria, det finns studier om damfotboll och om fotbollen som socialisationsfaktor. När man tittar tillbaka på det som kommit ut så kan man nog tycka att det hänt en hel del på området.
Det senare framstår än tydligare när man jämför med utgivningen av forskning om andra sporter. Ishockeyn må vara stor här i landet, men den som letar efter forskning om hockey har ett lätt jobb framför sig. Det samma gäller för sådant som friidrott, golf, ridsport och kanot. Vid sidan av fotbollen är det förmodligen bara gymnastiken, denna en gång så grundläggande svenska idrottsgren, som avsatt några tydliga spår i idrottsforskningen.
– Anledningen till det är förstås att fotbollen är så pass stor och viktig på olika sätt. Till det ska läggas att många akademiker har just fotboll som sin egen sport par préférance. Med det inte sagt att man måste gilla den sport man skriver om, men det underlättar. Till det kan kanske läggas att det för vänsterfotade forskare kan kännas angelägnare att skriva om det som en gång ganska exklusivt var arbetarklassens sport och nöje än att forska om exempelvis golf eller ridsport.
Torbjörn Andersson har historia som sitt akademiska huvudämne. Efter att ha skrivit en C-uppsats om brittisk fotboll fortsatte han av bara farten med att skriva en tungt vägande lunta om svensk fotbolls första halvsekel. Historieämnet var, med professor Jan Lindroth som första namn, också den disciplin som här i landet först producerade något vetenskapligt om sport.
– På den tiden gällde det att som forskare se sporten som en del av samhällsutvecklingen. Därför kan man kanske i dag se tillbaka på den forskningen mer som folkrörelseforskning än som idrottsforskning. I dag kan man däremot välja att se idrotten som en enskild företeelse och där grotta ner sig i något ganska udda. Det är i dag inget som helst konstigt eller ifrågasatt om man enbart skulle ägna sin forskning åt sådant som fasta situationer, olika spelsystem eller genusperspektiv inom fotbollen.
Spela fotboll, bonnjävlar!
Utbildningen i och forskningen om idrott har framför allt kommit igång i lite större skala här i landet genom de nya universitet och högskolor som växt upp lite här och var. För flera av dem gällde det att positionera sig för att dra till sig så många studenter som möjligt och då visade sig olika idrottsutbildningar vara en slag- och dragkraftig magnet. Noteras bör att de studerande på de här utbildningarna inte blir idrottslärare, dit leder andra vägar, utan idrottsvetare. Det är en treårig utbildning med, i alla fall vid Malmö högskola, tre olika inriktningar (idrottens ledarskap, idrottens management samt idrott och samhälle). Vad får man för jobb efter en sådan utbildning?
– Som idrottsvetare får man anställning inom en kommun med ansvar för idrottsfrågor, man kan bli konsult inom något specialförbund eller så får man anställning inom någon förening. Om man inte blir forskare, förstås.
Torbjörn Anderssons forskning i dag är en fortsättning på Kung fotboll, som sträckte sig fram till 1950. Nu vill han med fotbollens hjälp försöka belysa Sveriges utveckling från tidigt 1950-tal till dagens 2000-tal.
– Vad jag försöker komma åt via fotbollen är detta med identiteter i städer och landskap. Fotbollen är nämligen ett av de få områden där du utan att bli anhållen eller antastad kan stå upp och skrika ut ditt hat mot alltifrån stockholmare, skåningar eller göteborgare. Vad säger det om samhället? Vad står klubbar som AIK, Djurgården och Hammarby för i Stockholm? Hur ser man ute i landet på Stockholm via sin uppfattning om de här klubbarna. Vilken lokalpatriotism ger göteborgarna uttryck för via sina klubbar? Vad säger sådant om städernas identitet?
Totalt har Torbjörn Andersson samlat in material från elva städer och nu står sammanställandet och författandet för den anderssonska dörren i Orkanens öga i det som om något år kan komma ut med titeln "Spela fotboll, bonnjävlar!".
Reportage på NE.se: Kung fotbollExtern länk: Malmö högskola: Forskning inom enheten idrottsvetenskap
(Reportaget publicerat 2008-05-23)
Fotbollsforskning: Huliganer, bonnjävlar och proffs
http://www.ne.se/rep/fotbollsforskning-huliganer-bonnjävlar-och-proffs
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
