Pär Andersson och Lotta Venhagen, studerande vid journalistprogrammet, Göteborgs universitet
Den som vill bli en stor, svensk manlig fotbollsstjärna kan göra på flera olika sätt. Han kan dribbla som Nacka, nicka som Ralf Edström, glidtackla som Hysén eller göra snurriga piruetter som Brolin.
Eller så kan han vara uppväxt i Rosengård och heta Zlatan. Det verkar i varje fall vara en bra början.
Zlatanfeber
Malmö den 9 april 2001. Allsvensk premiär mellan Malmö FF och AIK. Efter ett förnedrande år i Superettan är "di blåe" äntligen tillbaka i den högsta serien. Förväntningarna är på topp och snacket innan matchen handlar mestadels om en 19-årig talang i hemmalaget, Zlatan Ibrahimovic. Nittio minuter och två Zlatanmål senare har Sverige drabbats av feber, Zlatanfeber.
Uppståndelsen kring Zlatan Ibrahimovic har de senaste åren varit enorm. Artiklar om antingen hans fotbollsspelande eller hans person har funnits att läsa i svensk press nästan varje dag. Ofta, och då särskilt det första året efter hans genombrott, var hans uppväxt i den invandrartäta Malmöstadsdelen Rosengård en viktig del i "zagan om Zlatan".
 |
|
Hur blev Zlatan Zlatan med hela zvenska folket? |
|
FREDRIK SANDBERG/SCANPIX |
Nyzvenska kvaliteter
Vad var anledningen till att Zlatan blev så populär? Fanns det ett stort behov av en ny sorts hjälte? Simon Bank, journalist på Aftonbladet, tror att en person som Zlatan behövs av flera anledningar.
– Behovet av en Zlatan ser ut på olika sätt för olika grupper. För en bred grupp blir han en ikon som breddar bilden av det svenska, på fotbollsplanen står han för en frihet/ett geni/en kreativitet som det funnits behov av länge. Han besvarar vår längtan efter en Nacka Skoglund, en Roger Magnusson, en Bebben Johansson – någon som bryter mönster och blir en välkommen motbild till det traditionellt svenska. För en annan grupp motsvarar Zlatan även behovet av en representant på ett djupare plan. Han bär på ett utanförskap som delas av väldigt många svenskar, ett språkligt, kulturellt, utseendemässigt utanförskap – det behovet har förmodligen funnits länge, men på ett riksplan har det uppfyllts först det senaste decenniet eller så. Latin Kings slog igenom inom musiken, Zlatan gör det inom idrotten. ”5-4-3, röda linjen Norra B” eller en Zlatanfint tjänar samma syfte – att visa det nysvenskas unika kvaliteter.
Undantag från regeln
Ylva Brune, som är forskare på institutionen för journalistik och masskommunikation i Göteborg, berättar om den stereotypa invandrarmannens son som medierna beskriver honom.
– Han bor i Rosengård, Rinkeby eller Tensta och förekommer ofta i samband med kriminalitet eller att de ligger i riskzonen för att bli kriminella. Pappan beskrivs ofta som bitter mot samhället, klämd mellan svensk kultur och sin egen kultur.
Invandrarens söner får ofta förkroppsliga det moderna samhällets baksida. Enligt Brune är stereotypen antingen kriminell, spelar flipper eller boxas på fritiden.
– Det finns ett slags lockelse till de exotiska pojkarna från förorten. Medierna ser dem inte som individer utan de får bli representanter för en hel samhällsgrupp.Ylva Brune anser inte att det har blivit någon större förändring i attityden gentemot invandrare i medierna.
– Den enda möjligt positiva tendensen är att människor med utländskt namn eller utseende förekommer mer i dag i texter där de inte pekas ut som invandrare. Å andra sidan finns det en starkare svensk nationalism i medierna i dag. Det är mycket snack om svenskhet.
Sportsidorna är en del av tidningen där invandrare förekommer utan samband med problem, men att invandrare skulle beskrivas mer positivt inom sporten än på andra ställen är inget Ylva Brune håller med om.– I de fall som invandrare beskrivs positivt blir det ändå som undantaget som bekräftar regeln. De blir som en motsats till de övriga, som till exempel en invandrarflicka som börjar läsa på universitetet. De invandrare som blir enormt uppskrivna som till exempel Zlatan Ibrahimovic eller Ludmila trampas ner rejält i skiten när de gör något negativt, mycket mer än vad en svensk person blir.
När det går bra för sportstjärnorna är de väldigt svenska, berättar Ylva Brune, alla blir stolta och tonen är väldigt nationalistisk. Men när det kom fram att Ludmila dopat sig blev hon plötsligt ryska igen.
– Man vill så gärna ha en invandrare som lyckas, men gör Zlatan något dumt så kommer han säkert också att snabbt åka ner.Att det är så mycket fokus på Zlatans familj är inte heller ovanligt enligt Brune.
– Bilden i medierna är ofta att det är så synd om en ung invandrare som måste försörja hela sin släkt, morföräldrar, mostrar och allt möjligt.
Askungesaga från Rosengård
Zlatans hårda uppväxt i det fattiga Rosengård verkar vara det perfekta underlaget för en riktig Askungesaga. Speciellt i långa intervjuer med honom brukar hans uppväxt tas upp, men även när journalisterna ska variera tilltalet på Zlatan. Han har kallats allt från underbarnet från Rosengård till den före detta busen från Sorgenfriskolan. – Jag tror att anledningen till allt fokus på Rosengård är just att tidningarna gärna vill ha en motsats. Någon som äntligen lyckas och bryter det mönster som tidningarna skapat, säger Ylva Brune.Journalisterna Åke Stolt, Sydsvenska Dagbladet, och Aftonbladets Simon Bank, ger var sin syn på varför Zlatans bakgrund blivit så uppmärksammad.
– Uppmärksamheten kring Zlatan baserades på tre saker. Först och främst talang – utan den hade det inte skrivits ett dugg om Zlatans bakgrund – därefter personligheten och först i tredje hand hans bakgrund. Utifrån det första ledet, att Zlatan är den förmodligen största talang som någonsin kommit fram i svensk fotboll, ökar intresset exponentiellt med kombinationen av hans unika personlighet och hans unika bakgrund. Bakgrunden är intressant eftersom den pekar mot en nysvensk grupp, en grupp som sällan fått utrymme i massmedierna och som därigenom framstår med ett lätt exotiskt drag, säger Simon Bank.
Åke Stolt anser inte att Zlatans uppväxt i Rosengård spelat lika stor roll:
– Det har inte haft någon avgörande betydelse, men visst är det en intressant faktor i sammanhanget. Kanske betyder det mer för Rosengård och ungdomsfotbollen än för Zlatan.
Medielater
I början av karriären uttalade sig Zlatan om det mesta i de flesta tidningar och TV-kanaler. Efter hand som en del positiva artiklar byttes ut mot negativa, samtidigt som han alltmer lärde sig att hantera medierna, ändrade Zlatan inställning.
– Zlatans personliga utveckling har följt väldigt tydliga faser på ett sätt som är vanligt bland unga idrottsstjärnor, ta till exempel Anja Pärson och Carolina Klüft. Först var han naturbarnet, som levererade spontana svar med ett nytt språk och en totalt otvungen charm. En pajas som alla skrattade med, snarare än åt. Sedan, efter att ha fått problem på grund av sina uttalanden och efter att ha gått in i en ny värld, den utländska professionella, så ville han kompensera det genom att bli mer seriös och försöka passa in i bestämda mallar. I stället för att leverera det oväntade, alltid säga det helt väntade och korrekta, till exempel fotboll är fotboll, de är ett bra lag eller jag respekterar alla, säger Simon Bank.
Normbrytare
Ofta har ordet osvensk använts i samband med Zlatan. Så här definieras det delvis av Svenska Akademiens ordbok: ”Som är främmande för eller strider mot det som är utmärkande för Sverige eller svenskarna eller svenska språket; som icke är som svenskar bruka vara; som icke anstår en svensk; som icke hyser eller vittnar om kärlek till eller som handlar fientligt mot eller till skada för Sverige; riktad mot Sveriges intressen; särskilt om (användning av) ord eller uttryck o.d.: som icke är korrekt o. idiomatisk svenska.”
Uppträder då inte Zlatan som det anstår en svensk? Är han inte som en svensk brukar vara? Är en missad Zlatanmålchans i en landskamp detsamma som att han handlar fientligt mot eller till skada för Sverige?
– Vad är det som är svenskt egentligen? Det är mestadels en fantasikonstruktion som tidningarna använder för att skapa gränser. Det finns en outtalad norm där ordet osvensk betyder något som bryter mot den kulturella svensken eller till och med bilden av en renrasig svensk. Det finns en fantasi om svenskhet som egenskap, något som lever kvar från långt tillbaka i tiden, säger Ylva Brune.
Zagan om Zlatan lever vidare. Närmast på tur står ett EM-kapitel.
(Artikeln publicerad 2004-06-09)
Fotbollssaga: Zlatan
http://www.ne.se/rep/fotbollssaga-zlatan
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
