Calle Bäckström, NE-medarbetare
Han har gjort sig till ovän med partivänner som president Chirac och premiärminister de Villepin. Han har fällt uttalanden snarlika extremhögerns men samtidigt samlat den tiondel av befolkningen som är muslimer. Han har fått fransmännen att känna sig tryggare men anklagas för att ha utnyttjat sina befogenheter för politiskt spionage. Trots, eller kanske tack vare, många skriverier är det inrikesministern Nicolas ”Sarko” Sarkozy som leder i opinionsmätningarna inför presidentvalet i april.
Det var för snart fem år sedan som morgontidningen Le Parisien uppmanade fransmännen att sova lugnt, ”Sarko vakar”. Den årsfärske inrikesministern Nicolas Sarkozy hade kvällen innan mer eller mindre kört över det högerextrema partiet Front Nationals ledare Jean-Marie Le Pen i en TV-debatt och opinionsundersökningar visade att fransmännens rädsla för kriminalitet sjunkit markant sedan Sarkozy tagit över. Fler fransmän sade sig vilja fira nyår med den populäre politikern än med fotomodellen Carla Bruni eller skådespelaren Gérard Depardieu.
Nicolas Sarkozy var den politiker som syntes mest, hördes mest och framför allt verkade uträtta mest. När han ibland gick för hårt fram bemötte han kritiken med att han i alla fall försökte göra något åt problemen. Populariteten växte och i januari 2007 utsågs han till regeringspartiet UMP:s presidentkandidat. Sarkozy vill framstå som handlingskraftig och pragmatisk. ”Jag tänker säga innan vad jag kommer att göra efter”, sade han under den påkostade partikongressen.
 |
|
Vem kommer att dominera den franska TV-bilden efter valet den 22 april? |
|
dominique faget/scanpix |
Ungerskättad och faderlös
Nicolas Paul Stéphane Sarközy de Nagy-Bocsa föddes den 28 januari 1955 i Paris. Hans ungerske far hade gått med i franska främlingslegionen och sedermera gift sig i Paris med judiskättade Andrée Mallah, Nicolas mor. När Nicolas var fyra år gammal lämnade fadern familjen. Andrée Mallah uppfostrade på egen hand sina tre söner, av vilka Nicolas är mellanbrodern. De flyttade till den välmående Parisförorten Neuilly, där Nicolas som 22-åring inledde sin politiska karriär som ledamot av kommunfullmäktige.
Nicolas Sarkozy har gjort sig känd som en framgångsrik, hårdför och något oberäknelig politiker. Efter sex år i fullmäktige blev han borgmästare i Neuilly framför ögonen på den tänkte efterträdaren Charles Pasqua. Sarkozy var då 28 år gammal och den yngste borgmästaren någonsin i en större fransk kommun.
På kant med Chirac
Redan året därpå blev han riksbekant efter att ha förhandlat personligen med en man som barrikaderat sig på en förskola och tagit barnen som gisslan. Sarkozy betraktades som en av president Jacques Chiracs påläggskalvar, men när presidenten kandiderade för omval 1995 ställde sig Sarkozy bakom hans rival, den dåvarande premiärministern Édouard Balladur, under vilken Sarkozy verkat som minister i två år. Balladur förlorade valet och Sarkozy tappade både sin ministerpost och sin gunst hos presidenten.
1999 var Sarkozy tillbaka på banan som partiledare för RPR, Rassemblement pour la République. Men partiet gjorde ett katastrofalt resultat i Europaparlamentsvalet samma år och fick oväntat färre röster än Sarkozys gamle rival Pasquas parti RPF (Rassemblement pour la France et l'Indépendance de l'Europe). Sarkozy lämnade partiledarposten. I stället utsågs han några år senare till inrikesminister och ytterligare något år därpå till finansminister.
I dag är Sarkozy återigen inrikesminister och spelade som sådan en ledande roll vid demonstrationerna i flera franska förorter 2005. Han är sedan november 2004 partiledare för UMP, Union pour un Mouvement Populaire, det konservativa parti till vilket både presidenten och premiärministern hör. Partiet bildades 2002 som en sammanslagning av bland andra RPR.
Spionskandal och en stulen moped
Sedan Sarkozy utsetts till UMP:s presidentkandidat har kampen hårdnat mellan honom och socialistpartiets kandidat Ségolène Royal. Ungefär samtidigt som Sarkozy presenterade sin kandidatur utsågs den tidigare Greenpeacemedarbetaren Bruno Rebelle till miljörådgivare åt Royal. Enligt franska medier utnyttjade Sarkozy sin position som inrikesminister och därmed högsta chef över bland annat polisväsendet till att leta efter misskrediterande uppgifter om motståndarsidans senaste tillskott. Socialistpartiet har krävt hans avgång, medan Sarkozy dementerat det påstådda spionaget och kallat reaktionen för löjlig.
Uppgifter om att polisen lagt ner omfattande resurser för att hitta sonen Jean Sarkozys stulna moped har också skadat presidentkandidatens anseende. Ännu en gång sägs Nicolas Sarkozy ha utnyttjat sin politiska position i egna syften. Mopeden försvann olåst och oförsäkrad i västra Paris i början av januari 2007. Efter tio dagars spaning och ytterligare några dagars DNA-analys av fingeravtryck kunde förövarna gripas i andra änden av staden och mopeden återlämnas till sin rättmätige ägare. Très bien, men fransoserna ser det i ljuset av att inte ens en tiondel av de fler än 80 000 mopedstölder som anmäls varje år i Frankrike klaras upp.
Dessutom brottas Sarkozy med att hans problemfyllda kärleksliv exponerats offentligt. För snart två år sedan försvann hustrun Cécilia med en älskare, samme man som hållit i trådarna för arrangemanget när Sarkozy utsågs till partiledare. Tidningen Paris-Match slog försäljningsrekord när den senare publicerade bilder på paret, medan den övergivne maken sågs på bilder med en kvinnlig journalist från Paristidningen Le Figaro. Paret Sarkozy återförenades till slut, och presidentkandidaten försökte under kongressen 2007 att vända historien till sin fördel genom att säga att ”bara den som själv har lidit kan förstå andras lidande”.
Älska henne eller lämna henne
Som inrikesminister lyckades Sarkozy med vad ingen föregångare på posten lyckats med tidigare, nämligen att samla landets sju muslimska organisationer under ett paraply. Den nybildade organisationen ansvarar till exempel för bönelokaler i fängelser, fördelar halal-certifikat och planerar muslimska begravningsplatser. Sarkozy säger sig utgå från konstitutionen och menar att Frankrike ska tolerera och ha plats för alla trosinriktningar.
Men han säger också att ett Frankrike för alla måste följa det franska samhällets normer. ”Den som inte gör sig mödan att lära sig läsa och skriva franska har inte här att göra”, sade han på partikongressen i januari och lade till att samma sak gäller dem som bryter mot lagen att inte bära slöja i skolor eller offentlig tjänst.
Med uttalanden som att ”de som känner sig besvärade i Frankrike ska inte känna sig besvärade att lämna ett land de inte älskar” plockar han upp Front Nationals slagord ”Frankrike, älska henne eller lämna henne”. Den man som stärkt de franska muslimernas ställning vänder sig samtidigt till högerextrema väljare. Det är onekligen en svår balansgång.
Skattetak för höginkomsttagare
Sarkozy är också kontroversiell när han ger sig på att minska arbetslösheten. ”En verklig republik är den som hjälper dem som vill ta sig ur svårigheter och gör mindre för dem som inte vill göra någonting”, sade han på partikongressen. ”Vi kan inte acceptera att någon parasiterar på samhället.” Han har sagt sig vilja anpassa de offentliganställdas pensionsförmåner till den privata sektorns ”tuffare villkor” och hellre vilja beskatta konsumtion än arbete.
Sarkozy lovar att sänka skatterna, införa ett skattetak för höginkomsttagare och minska antalet statsanställda. Han står närmare USA och Storbritannien än socialistpartiets kandidat Ségolène Royal men gör protektionistiska uttalanden till stöd för straffskatter på vissa utländska varor. Frågan om brottsbekämpningen har Sarkozy, efter att ha visat prov på effektivitet, lyckats göra till sin egen trots att också Royal har kraftfulla åtgärder i sitt program.
Vilka positiva resultat Sarkozy kan visa upp i övrigt efter flera år som i första hand inrikesminister är däremot mer omdiskuterat. Men utan tvivel har presidentkandidaten en förmåga att synas och ta plats i vilket sammanhang han än befinner sig. Det återstår att se hur långt det räcker i presidentvalet i april.
(Artikeln publicerad 2007-04-27)
Extern länk: Nicolas Sarkozys blogg
Frankrike: "Sarko" vill vaka över Frankrike
http://www.ne.se/rep/frankrike-sarko-vill-vaka-över-frankrike
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
