Franskt nationaldagsfirande
Valet av nationaldagar verkar kunna ske på en eller annan höft. Att den svenska nationaldagen infaller 6 juni vet man ju framför allt genom att vi numera är arbetsbefriade då, men varför valet av dag föll just på den dagen är det många som undrar över.
När det gäller Frankrike har man inte undrat. Startåret för revolutioner brukar ligga bra till för nationaldagsfirande, och att Bastiljen, fängelset i Paris, stormades 14 juli 1789 låter som en given händelse att ihågkomma. Franska skolbarn blir från första klass fullpumpade med information om denna den franska revolutionens startdag och den har givits en ikonisk status som varje år firas med mycket pompa, ståt och militära hedersbetygelser. Att dagen i fråga i Frankrike är röd säger väl sig självt. Förvisso hade man i stället kunnat välja nationaldagar som 26 augusti – dagen 1789 då de mänskliga rättigheterna antogs – eller 10 augusti – dagen då slottet Tuilerierna i Paris stormades och den franska kungamakten avskaffades 1792. Men quatorze Juillet blev det och därmed basta.
När man 1790 för första gången firade Bastiljens stormning beskrev journalisten och politikern Jean-Paul Marat uppståndelsen som "skamlig" och han tillade: "Revolutionen har hittills inte varit annat än en sorglig dröm för folket." Det senare omdömet kan diskuteras. När det gäller stormningen av Bastiljen hade Marat helt rätt. För det första var det ingen stormning. Folket strömmade in på den inre gården till Bastiljen först sedan befälhavaren över den, markisen de Launay, erbjudit sig att kapitulera. När samma folk, som framför allt var på plats i jakten på vapen, skulle "befria" de intagna hittade de inte fler än sju fångar, de flesta av dem adelsmän. Marquis de Launay tackades för sin kapitulation med att formligen slitas i stycken och hans avhuggna huvud sattes upp på en käpp.
Napoléon Bonaparte (1769–1821) avskaffade helt firandet av 14 juli och det återupptogs inte förrän 1880, då som "Bastiljdagen". I samband med det fick Frankrike även sin nationalsång, den av Claude-Joseph Rouget de Lisle komponerade La Marseillaise. Diskussionens vågor gick vid den här tiden höga om vilken dag som skulle väljas som "fête national". Att man stannade för 14 juli var en politisk kompromiss. En dag som däremot inte fanns på förslag var 22 september, som var den dag 1792 då den första franska republiken grundades, den dag då den stora terrorn bröt ut i landet – vilken politiker vågar påminna om något sådant? Att nationalfestfirandet kom igång 1880 var däremot ingen tillfällighet. Det var ett sätt att slicka såren efter den svidande förlusten i det fransk-tyska kriget tio år tidigare. Det var i sin tur anledningen till att Bastiljdagen då gavs ett militärt tema, något som den fortfarande håller sig med, dvs. "föreningen av armé och nation under fanan".(Notisen publicerad 2008-07-14)
Franskt nationaldagsfirande
http://www.ne.se/rep/franskt-nationaldagsfirande
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
