Freedom USA

Freedom USA:


Kampen om den amerikanska friheten

av Peder Gravlund
frilansjournalist

Frihet är den amerikanska nationens mest omhuldade och centrala begrepp. Det är landets grundläggande idé och det ord som tydligast definierar vad det amerikanska samhället bygger på.

I den nu pågående valkampen är John McCains ord från den tredje och sista debatten med Barack Obama belysande för synen på frihetsbegreppet. McCain formulerade det så här: "Det här visar på den fundamentala skillnaden i våra filosofier. Som framgår vill senator Obama att regeringen ska göra jobbet. Jag vill att du, Joe, ska göra jobbet." I det här fallet handlade jobbet om sjukförsäkringen, men det gäller för republikanerna för de flesta andra områden (i alla fall före den senaste finanskrisen i landet).

John Springer Collection/Corbis/Scanpix
Frihet i USA modell Easy Rider.

Kulturkrig
Den amerikanska drömmen är friheten att sträva efter det liv man önskar. Det handlar om möjligheten för varje medborgare att lyckas, oavsett vilken bakgrund han eller hon kommer ifrån.

Problemet med drömmen är givetvis att alla inte kan lyckas. Det handlar därför i stället om friheten att försöka. Frågan är då vad som händer med dem som misslyckas. Förhållningssättet till förlorarna är en av de punkter som sätter fingret på det amerikanska frihetsbegreppets ideologiska innebörd. Det bygger nämligen på den föreställningen att det bara skulle finnas en odelbar frihet.

Det är i förhållande till de skilda uppfattningarna av frihet som man kan förstå den splittring mellan konservativa och progressiva "kulturkriget" som på senare år blivit allt tydligare i USA.

Friheterna
Filosofen Isaiah Berlin definierade i slutet av 1950-talet två olika sorters frihet: negativ och positiv. Den förstnämnda innebär frånvaron av yttre begränsningar ¿ frihet från ¿ medan den senare innebär förmågan att följa och uppnå önskade mål ¿ frihet att ¿ och som betonar självständighet i motsats till beroende av andra.

En konventionell definition av skulle inkludera ett antal självklara faktorer som representerar och förutsätter båda typerna av frihet och som i princip ingen skulle ifrågasätta: demokrati, möjligheter för alla, rättvisa, jämlikhet, utbildning, hälsa, beskydd, yttrandefrihet med mera.

I sin bok Whose Freedom? (2006) kallar den amerikanska kognitionsforskaren George Lakoff den konventionella definitionen för den oomstridda uppfattningen av frihet. Meningskiljaktigheterna uppstår när man försöker definiera de enskilda beståndsdelarna av frihet för att specificera vad vi vill vara fria från och hur vi kan vara fria att. Men eftersom betydelsen i allmänhet endast är underförstådd framgår inte de olika sätten av definiera frihet särskilt tydligt.

Lakoff förklarar det med att säga att frihet är ett begrepp som relaterar tydligare till kroppsliga, instinktiva reaktioner, än till intellektuella. Frihet är något vi associerar med fysisk rörelse och vars motsats är begränsning, fångenskap, instängdhet. Det är därför som vi intuitivt uppfattar det som enkelt. Frihet handlar om frånvaron av tvång och begränsningar och möjligheter till att röra sig fritt. Den kroppsliga metaforen får oss att se varför vi inte genast uppfattar begreppets mångtydighet och dess funktion som ideologisk behållare. I frågan om vad friheten mer precist innehåller skiljer sig de progressiva och konservativa i USA på snart sagt varje punkt.

Familjen som metafor
Den grundläggande metafor som Lakoff använder för att beskriva uppdelningen av friheten utgår från att betrakta nationen som en enda stor familj. Den konservativa mentaliteten symboliseras av en konservativ "sträng fader" (strict father), medan den progressiva företräds av den "uppfostrande föräldern" (nurturing parent).

Skillnaden är förankrad i olika uppfattningar av hur frihetsbegreppet bör tolkas. Progressiv frihet, som Lakoff menar är den traditionellt amerikanska förståelsen av frihet, utgår från grundlagsfädernas idéer som dynamiska och strävar efter att utveckla, expandera och fördjupa dessa i samklang med den historiska utvecklingen. Den baserar sig på en syn på människan som en oförutsägbar varelse som med rätt förutsättningar har en potential att utvecklas. När det gäller förståelsen av hur världen fungerar så tenderar de progressiva att utgå från komplexa system och förklaringsmodeller och ser samhället som bestående av individer som är beroende av varandra på olika sätt.

Konservativ frihetstolkning tenderar i stället att läsa konstitutionen mer bokstavligt. Eftersom den tolkningen vill begränsa det samtida statliga inflytandet är det behändigare att utgå från ett statiskt dokument som kan tolkas så att det företräder den egna uppfattningen. I enlighet med familjemetaforen lämnas i det fallet fältet fritt för den strikta fadern att styra så som han finner lämpligt utan inskränkningar från yttre källor. Om människan bara lämnas i fred kommer hon att utvecklas i enlighet med sin natur. Det enda som krävs är disciplin.

Individ kontra kollektiv
De konservativa i USA betraktar världen som bestående av direkta orsakssamband som är individbaserade och de värjer sig mot indirekta, övergripande konsekvenser och förklaringar. Därför ser de exempelvis skatter som något orättvist. Staten vill åt dina pengar som du i stället kan spendera själv på ett bättre sätt.

Av samma anledning motsätter de sig åtgärder för klimatförbättringar: problemen kan inte återföras på enskilda individer. De konservativa domarna i högsta domstolen dömer efter texten. Det gör att för dem den direkta förklaringen som s.k. intelligent design erbjuder överträffar teorin om evolutionen. På samma sätt undkommer höga politiker och militärer anklagelser för tortyr genom att hänvisa till enskilda "ruttna äpplen".

Progressiva amerikaner framhåller i stället att skattepengarna går till att upprätthålla samhällets grundstruktur och att skatter därför kan betraktas som en återbetalning. De ser klimatet som ett övergripande ansvar som berör varje enskild individ. De progressiva domarna dömer efter kontexten och evolutionen blir med det synsättet den givna förklaringsmodellen till människans uppkomst. Tortyr betraktar de som ett symptom på en perverterad maktstruktur som sanktionerat den.

Nyckeln till framgång
På motsvarande sätt motsätter sig de konservativa alla regleringar på den fria marknaden eftersom det anses hindra "den naturliga processen". Den som är disciplinerad kan ta sig i kragen och lyckas i livet. Ett misslyckande är helt enkelt ett uttryck för brist på disciplin och därför är motgången bara rättvis. Den progressiva intentionen att hjälpa dem som har misslyckats betraktas av de konservativa som felaktigt: att ge till den som inget förtjänar tar bort incitamentet att agera disciplinerat. Det gör människor mindre fria eftersom de blir beroende av staten och mindre i stånd att handla moraliskt.

Religionen har samtidigt intagit en mer framträdande roll i det politiska livet i kraft av friheten att sprida sitt evangelium. De moraliska frågorna ¿ i synnerhet abort, stamcellsforskning och homosexuellas rättigheter ¿ har också fått oproportionerligt stor betydelse i den politiska debatten. Det är något som inte bara framhäver den fundamentalistiska ståndpunkten, utan det har samtidigt till funktion att överskugga andra mer komplexa och obekväma frågor som fattigdomsproblemet och klimathotet.

Det finns en tydlig analogi mellan det politiskt konservativa och det fundamentalistiskt kristna förhållningssättet. Det senare utgår från två komponenter: att allting har en essens och ett ändamål. Med andra ord att det finns en inneboende mening (eken finns redan i ekollonet) i världen och att allt händer av en orsak. Därför förefaller det logiskt ur denna synvinkel att lämna varje individ att fritt utvecklas under översyn av den stränga fadern och att acceptera synen på framgång och motgång som ödesbestämt.

Således kan den konservativa politiken och den fundamentalistiska moralen utan svårighet sammanfalla i en gemensam hållning till frihet där nyckeln till framgång ligger i förmågan till moralisk disciplin.

En ny ordning
I sitt tal till nationen efter att ha blivit omvald 2004 gav George W. Bush, utan att säga det rakt ut, uttryck för den konservativa intentionen att införa en ny ordning. Han uttalade som mål att "förbereda våra medborgare på de utmaningar som livet i ett fritt samhälle innebär". Ordvalet indikerar tydligt en fundamental förändring. Det antyder i princip att det nuvarande samhället inte är fritt. Det är också precis vad han menar, enligt sin uppfattning av frihet. Genom det upprepade bruket av frihetsbegreppet under talet så ville han förmedla känslan av ett återupprättande av något som varit på väg att förloras. Han förordade således en återgång snarare än en förändring.

Det är emellertid ingenting som hänt över en natt. Göran Rosenberg förklarar i boken Friare kan ingen vara (2004) hur dessa idéer växte fram i neokonservativa kretsar (Cheney, Rumsfeld, Wolfowitz med flera) redan under Ronald Reagans tid som president på 1980-talet. Men det var först under George W. Bush de nådde fram till maktens innersta korridorer.

George Lakoff anser att de progressiva krafterna i USA inte förmått att inse vad det är som egentligen har hänt. De har helt enkelt inte lyckats analysera hur deras uppfattning om frihet kontrasterar med den konservativa. För att kunna vilja något måste man först förstå och greppa det. Det vill säga att de måste förstå de olika betydelserna av begreppet frihet för att inse att dess mening inte är given, utan att den är beroende av det sammanhang i vilket det uttrycks. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna utmana det konservativa språkbruket kring de politiska frågorna och återerövra definitionen av frihet som en progressiv kraft. En som, med Bill Clintons ord, vid varje vägval väljer en bättre och friare värld.

I den pågående valkampanjen har man hört republikanernas vicepresidentkandidat, Sarah Palin, lovorda småstadsfolket och deras äkta amerikanska värderingar i motsats till storstädernas falska och, enligt hennes och hennes parti, "oamerikanska" hållning. Konservativ utmålas på så sätt som ett försvar för "gamla hederliga värden" ¿ vilket inkluderar frihetsbegreppet ¿ som måste försvaras. Med en sådan identitetsbaserad politik kan folk förmås att rösta mot sina egna materiella intressen. Republikanerna har tidigare lyckats exempelvis vinna över den ofta djupt religiösa väljargruppen av invandrare från Latinamerika genom att betona de moraliska aspekterna istället för de materiella.

(Reportaget publicerat 2008-11-03)


Freedom USA
http://www.ne.se/rep/freedom-usa
Nationalencyklopedin, 2012-05-27 Kopiera källangivelse

Relaterade artiklar

Nationalencyklopedin