En skandinavisk idé erövrar världen
av Hans Medeliusfrilansskribent
Att Skansen i Stockholm, Artur Hazelius skapelse från 1891, är ett av världens äldsta friluftsmuseer, är välkänt. Skansen har fått ge namn åt liknande anläggningar ute i Europa, framför allt i de forna öststaterna. Skansen var emellertid inte först. Den samling av medeltida hus som den svensknorske regenten Oscar II på 1880-talet lät flytta till Bygdøy kungsgård utanför Oslo brukar räknas som världens första friluftsmuseum.
Nyligen har förre landsantikvarien och museichefen Sten Rentzhog givit ut boken Friluftsmuseerna: En skandinavisk idé erövrar världen. Rentzhog har som skapare och ledare av Jamtli historieland i Östersund stor erfarenhet av att leda och driva ett friluftsmuseum.
Statligt kulturarvDen skandinaviska idén, som spreds världen över under 1900-talet, omfattade också bl.a. Frilandsmuseet i Lyngby, Köpenhamn, föregånget av "Bygningsmuseum" i Kongens have 1897, liksom Norsk Folkemuseum. Ett annat friluftsmuseum var De Sandvigske Samlinger i Lillehammer, Norge, skapat av tandläkaren Anders Sandvig vid 1800-talets slut. Samlingen inköptes av en lokal förening och öppnades 1901 på Maihaugen. 
"Där på andra sidan ligger Maihaugen."
I samband med vinter-OS i Lillehammer 1994, då museiledningen lyckades få Maihaugen att bli de olympiska spelens kulturella arena, blev museet känt över stora delar av världen, och Maihaugen framstår i dag som ett av de mest spännande friluftsmuseerna i Europa.
Under mellankrigstiden etablerades i Tyskland flera friluftsmuseer, varav Museumsdorf Cloppenburg i Oldenburg blev det största, invigt 1936 och stött av naziregimen. Dess syfte var att "arbetare och bönder, hela folket" skulle "återupptäcka sig själv".
Efter andra världskriget organiserades statliga friluftsmuseer i många socialistländer. Åtskilliga av dessa utvecklades ur äldre anläggningar, som tvingades ändra inriktning. Allmänt kan sägas att dessa friluftsmuseers uppgift var att skildra den försocialistiska utsugne bonden och arbetaren. Senare utvecklades de till att dokumentera och presentera folkliga traditioner som en väsentlig del av de olika staternas kulturarv.
Identitetsskapare och industrihistoriaBåde i Europa och i Nordamerika etablerades en mängd nya friluftsmuseer efter andra världskriget. Tidigare friluftsmuseer hade tillkommit på enskilda personers initiativ. Nu skedde det genom offentliga beslut. Först ut i Europa var Bokrijk i belgiska Flandern med syfte att stärka flamsk identitet, på samma sätt som Saint Fagans i Cardiff tidigare skapats för att stärka den walesiska självkänslan.
Industrialismen blev temat för många friluftsmuseer, framför allt i Storbritannien. Ett av de första på det temat var emellertid Hagen i Tyskland, öppnat 1973 i en kilometerlång dalgång med arbetsmiljöer från traditionellt hantverk till det industriella genombrottet vid 1800-talets slut. Den senare tyska industriutvecklingen kan följas i Westfälisches Freilichtsmuseum i Detmold.
I Storbritannien tillkom omkring 1970 fem stora industrimuseer. Intresset för industrial archaeology (eg. industrihistoria) hade nyligen väckts. Intressantast är kanske Ironbridge med Blists Hill Open Air Museum, väster om Birmingham i ett område med starka traditioner från industrialismens barndom, som hotades av nedläggning. Intresset att skapa nya arbetstillfällen och turism blev det dominerande.
Ironbridge som öppnades 1973 och uppfördes på UNESCO:s världsarvslista 1986, är mera inriktat på att ta hand om och ge besökaren upplevelser än på bevarande av samlingarna. Principen var att bevara så mycket som möjligt på plats. En del av anläggningen flyttades till Blist Hill, där det redan fanns kolgruva med gruvhiss, masugnar, tegelbruk med mera. Man ville ge en totalbild av en viktoriansk stad med sin blandning av bostäder, hantverkare, bodar, jordbruk och industri, utan egentlig planläggning. Besökaren får växla pengar att användas inom anläggningens olika verkstäder, handelsbodar och industrier. Allt är bullrigt, smutsigt, rökigt, lätt förvirrande och fyllt av dofter. Överallt på anläggningen finns människor som inleder samtal med besökaren för att ge en inblick i hur det var att leva i staden.
Levande historiska gårdarUtbytet av museiidéer mellan Europa och USA har varit många i båda riktningarna. Old Sturbridge i New England, USA, grundades på 1930-talet men öppnade först 1946. På 1960-talet inrättades ett levande 1800-talsjordbruk. Forskning bedrevs för att få verksamheten så realistisk som möjligt på denna Living Historical Farm. Begreppet kom att användas av många andra liknande anläggningar.
Realismen gick dock aningen för långt. Besökarna hade svårt att följa det dagliga arbetet på åker och äng och de agerande var för många. I stället bestämde man en viss tidsepok, 1830-talet, för hela museets drift. Koordinatorer tillsattes som ordnade undervisning för personalen och som blev ansvariga för att den förmedlade kunskapen var korrekt och att sysslorna utfördes på rätt sätt. Man tillverkade hantverksprodukter, arbetade i jordbruket, arrangerade marknader, bröllop och begravningar. Den pedagogiska verksamheten blomstrade med tidsresetanken "tillbaka till 1830-talet". Vad måste du kunna för att klara dig om du levde då?
Åtskilliga Living Historical Farms finns över hela USA, bl.a. i Iowa med slagordet "Get Your Grip on History", där man vid entrén utrustas med arbetshandskar för att sedan skaffa sig handgripliga erfarenheter av olika arbeten på någon av museets stationer. Rollspel används på många av de amerikanska museerna som en populär metod att engagera besökarna och ge dem upplevelser.
Friluftsmuseernas framtidDe stora friluftsmuseala flaggskeppen i USA är annars Greenfield Village utanför Detroit, grundat 1919 av bilkungen Henry Ford för att "ge folk en sann bild av landets utveckling", och Colonial Williamsburg, tidigare huvudstad i Virginia som hade en viktig roll i samband med självständighetsförklaringen och med storkapitalisten John D. Rockefeller som tillskyndare.
Särskilt Williamsburg har lyckats förnya sig och därigenom behålla sin ställning som ett av USA:s mest populära utflyktsmål. De amerikanska friluftsmuseerna tvingades under framför allt 1990-talet till förnyelser genom konkurrens från andra och mer kommersiella turistattraktioner.
Sten Rentzhogs bok om friluftsmuseerna är en oerhört innehållsrik kartläggning, såväl till innehåll som till idéer, om hur friluftsmuseerna har utvecklats hittills och de enorma möjligheter som står till buds i framtiden. Allt behöver inte bero på ökade ekonomiska insatser från samhällets sida, snarare är det enskildas initiativ, intresse och entusiasm som är friluftsmuseernas framtid, självklart dock med samhällets stöd.
Reportage på NE.se: Bygdøy kungsgårdExterna länkar: Maihaugen, Blists Hill Victorian Town och Colonial Williamsburg
(Artikeln publicerad 2007-07-11)
Friluftsmuseer: En skandinavisk idé erövrar världen
http://www.ne.se/rep/friluftsmuseer-en-skandinavisk-ide-erövrar-världen
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
