Helena Åsbrink, NE-redaktör
Det pratas mycket om genus och feminism, såväl i medierna som i det privata. Men vad är egentligen genusforskning? Hur hänger den samman med feminism - och bryr sig någon om männen? NE ger dig en tråd att börja nysta i.
Precis som kunskap är rörlig och dynamisk befinner sig ämnesområden och discipliner i ständig utveckling. Tyngdpunkter inom forskningsfält förskjuts, fokus förflyttas och begrepp introduceras, byts ut och får delvis förändrad betydelse.
Ett tydligt exempel utgör dagens genusforskning. Som eget kunskapsfält har det sitt ursprung i Women's Studies, etablerat vid nordamerikanska universitet i början av 1970-talet. I Sverige kallades forskningsfältet ursprungligen kvinnoforskning, en benämning som liksom jämställdhetsforskning i dag är ersatt. Ur genusforskningen utvecklades sedan universitetsämnet genusvetenskap på 1980-talet. Därmed inte sagt att genusforskningen saknar djupare historiska rötter.
Genusforskning utgår från uppfattningen om kön som social konstruktion (se vidare genus), och att dessa konstruktioner har skapat och upprätthållit mäns och kvinnors status och roller i samhället. I detta ligger ett antagande om medföljande maktförhållanden.
Härifrån kan man gå tillbaka till Mary Wollstonecrafts "Till försvar för kvinnans rättigheter" (1792), John Stuart Mills "Förtrycket av kvinnorna" (1869) och August Bebels "Kvinnan och socialismen" (1883). I tur och ordning vilar de på franska revolutionens principer om alla människors lika rättigheter, liberala respektive sociala premisser. Ordet feminism introducerades för övrigt som benämning på kvinnosakskamp i just Frankrike, vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892.
 |
| IBL, ALL OVER PRESS |
| Fr.v. Mary Wollstonecraft, John Stuart Mill och August Bebel. |
Sammantaget har genusforskningen - som vi i dag kallar den - vuxit fram i nära samröre med kvinnorörelsen. Utforska den genom t.ex. Abigail Adams, det historiska mötet i Seneca Falls eller kampen för kvinnlig rösträtt. Läs om Simone de Beauvoir och Betty Friedan, om svenska portalfigurer som Fredrika Bremer och Fogelstadgruppen och politiska grupperingar som Grupp 8, Stödstrumporna och Feministiskt initiativ!
Men genusforskningen innefattar också forskning om män. Inom maskulinitetsforskning, tidigare mansforskning, är en central utgångspunkt att det existerar flera olika typer av manligheter parallellt. Om sexualitet och dess roll i konstruktionen av bl.a. identitet och värderingar kretsar queerteori, vars teoretiska rötter återfinns hos Michael Focault och Jacques Derrida. Ett framträdande namn här är Judith Butler, som fick sitt internationella genombrott med boken Genustrubbel (1990).
På många sätt är genusforskningen fortfarande i sin linda. Området rör på sig och nya forskningsresultat ger upphov till nya förklaringsmodeller. NE ger dig inblick och fördjupning genom artiklar författade i samarbete med våra ämneskunniga experter.
(Artikeln publicerad 2009-10-06)
Genusforskning i utveckling
http://www.ne.se/rep/genusforskning-i-utveckling
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
