Dicte Helmersson, frilansskribent
SUNET (Swedish University Computer Network) är en föregångare inom Internettekniken i Sverige. SUNET:s svenska universitetsdatornät har under det senaste året uppgraderats till ett av de snabbaste akademiska datornäten i världen.
Under oktober 2002 slutfördes arbetet med att koppla upp de svenska högskolorna och universiteten till det nya rikstäckande datornätet GigaSunet med kapaciteten 10 Gbit/s i det s.k. ryggradsnätet (10 gigabit per sekund, 10 miljarder bitar per sekund – ett mått på överföringshastigheten av digital information).
Flerhundrafaldig ökning
Alla svenska högskolor och universitet – 32 lärosäten i 25 städer – är i dag anslutna till ett landsomfattande datornät, som drivs av SUNET. Inom ”SUNET-familjen” finns även många bibliotek, museer och statliga institutioner.
Via universitetsdatornätet får forskare, anställda och studenter tillgång till en snabb ”motorväg” till databaser och andra informationskällor på Internet för att söka, hämta och publicera information samt samarbeta med kolleger inom och utom landet.
Ökande krav på allt snabbare, effektivare och säkrare datorkommunikation har medfört att universitetsdatornätet har byggts ut i flera omgångar. 1992 var överföringskapaciteten i det rikstäckande nätet 2 Mbit/s (2 miljoner bitar per sekund). Åtta år senare, 2000, hade kapaciteten i datornätet ökat mer än 300 gånger till 622 Mbit/s
GigaSunet
Den senaste utbyggnaden av datornätet, som nu fått namnet GigaSunet, innebär att kapaciteten ökat till 10 Gbit/s, vilket gör det till ett av världens snabbaste universitetsdatornät. Datornätet är uppbyggt kring fjärrförbindelser som hålls samman i en ringstruktur med Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm som spindeln i nätet med vidare Internetförbindelse till övriga världen. Ett säkerhetssystem med dubbeltrafik ska garantera att datortrafiken flyter även om det skulle bli ett brott i någon förbindelse. På högskolorna runt om i landet finns sedan lokala accessnät med överföringskapaciteten 2,5 Gbit/s.
Telia har svarat för utbyggnaden av SUNET:s landsomfattande optiska fibernät, ett uppdrag värt 175 miljoner kronor. Till den kostnaden kommer ytterligare 170 miljoner kronor som lagts på uppgradering och utbyte av gammal utrustning. Huvuddelen av kostnaden betalas av högskolor och universitet, dessutom ger Utbildningsdepartementet ett grundläggande stöd till driften via statsanslaget.
Farthöjning
Trots att universitetsdatornätet nu genomgått en stor uppgradering som täcker mer än dagens behov så finns planer på ytterligare utbyggnad.
– Ja, vi räknar med att den nuvarande nätkapaciteten kommer att räcka i cirka fyra år, sedan behövs ytterligare uppgradering. När nättrafiken kommer upp till cirka 70 procent av den tillgängliga kapaciteten blir det annars risk för överbelastning med långa väntetider eller att information försvinner ut i tomma cyberrymden, säger Lennart Forsberg, informatör vid SUNET.
Från en del andra håll i samhället kan man ibland höra att mättnadsnivån snart är nådd för datorkommunikation. Det verkar inte vara fallet inom den svenska universitetsvärlden.
– Personer som bara skickar vanliga e-postmeddelanden skulle inte märka någon skillnad. Men om man inte bygger ut uppstår problem för forskare, exempelvis inom astronomi och meteorologi, som skickar och tar emot stora informationsmängder med komplicerade och utrymmeskrävande rörliga bilder. Någon avmattning när det gäller intresset för snabb datorkommunikation har vi ännu inte märkt inom universitetsvärlden.
Extern länk
(Artikeln publicerad 2003-01-13)
GigaSunet: Megasnabbt datornät
http://www.ne.se/rep/gigasunet-megasnabbt-datornät
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
